Matte fick meddelande i morse om att Sigrid är bortrest med sin matte idag. Alltså skulle jag

få klara mej utan sällskap. Synd om mej.

Men jag skulle åka till en ny skog. Fattar inte detta matte verkar ha ett outsinligt förråd av skogar.

Jag har ju hunnit vara i massor med nya och ändå trollar hon fram nya hela tiden. Fast jag gillar ju

detta med alla nya ställen.

När vi kom till dagens skog sa matte först några otryckbara ord. Det satt en lapp på vägbommen och 

hon trodde att det kanske var jakt.

Var inga jägare i skogen och till det där Vedtorget skulle vi inte idag och inte skulle matte köra bil där

heller så det var lugnt.

Jaha ska bli spännande med den här nya skogen. Med tur hittar jag en massa trevliga saker.

Detta var förstås inte så trevligt, is på vattenpölarna,

Mycket spännade dofter fanns det överallt så jag hade fullt upp. Matte hittade minsann en fullkomligt

onödig sysselsättning hon också. Skulle ändras nån inställning på kameran.

Gissa vad detta är för svart klump på vägen.

Den svarta klumpen var jag och en extremt misslyckad bild. Matte hittade en inställning som heter

speglingar och då blir bilderna så här. Jag och min siamesiska tvilling.

Kommer du nångång? Jag råkar veta att det är väldigt bra att gå till vänster här. Sånt som jag egentligen

inte borde veta eftersom jag aldrig varit här, men jag följer Sigges gamla vägar.

Jag och min tvilling i Murkelsjön.

Fast egentligen såg det ut så här med normal inställning på kameran. Murkelsjön är en bra sjö med gott

vatten. Lite kallt just nu men jag plaskade runt ett tag i kanten i alla fall.

Det här borde jag inte heller veta. Men jag visste att jag skulle att den här stigen.

Kom ut på en liten udde och provade en annan del av sjön. Var precis lika bra här.

Ser nästan ut som om det brinner på den lilla lilla ön men det är höstfärgerna.

Jag har faktiskt varit vid Murkelsjön. När jag bara bott här några dagar så var jag med matte och ett par

av mina bästa människovänner på andra sidan sjön. Satt på berget och spanade efter Bäver som vägrade

visa sej då.

Som sagt ingen kompis då får jag roa mej på egen tass. Lekte mycket med en pinne en stund. Några

människor hade ställt ett par stolar vid sjön, antar att de sitter där och tittar på sjön eller spanar Bäver.

Fortsatte efter vägen för matte hade en plan att vi skulle gå till andra bra ställen.

Skulle vi inte alls. Syns knappt på bilden men längre fram så håller de på med en massa timmer. Alltså

skulle vi inte alls åt det hållet.

Vände för det finns andra ställen enligt matte som alltid hittar i alla skogar.

Detta blev faktiskt himla fint med trädtopparna som speglar sej. 

Så gick det att få vägen att bli två och nästan hjärtformad också. Är tur att människor kan roa sej.

Jag och min tvilling funderade på vad vi skulle hitta på nu.

In här borde faktiskt bli bra. Återigen borde jag inte veta men visste i alla fall.

Titta en massa vatten! Dessutom sånt där fint lerigt, mycket trevligt.

Riktigt vacker skog också. Matte tittade efter några svampar som självklart inte fanns.

Jag röjde runt med en pinne och hade jätteskoj.

Väldigt bra detta med min tvilling. Jag kunde ha dragkamp med mej själv.

Lämnde den fina skogen och skulle gå tillbaka till bilen.

Men jag vill faktiskt gå den här vägen. Inte idag sa matte, den kan vi gå en annan dag, om man går ganska

långt så finns det trevliga saker efter den. Får väl vänta då och jag hade som vanligt varit ganska många

timmar i skogen.

Åkte hem och umgicks med katterna i stället.

På eftermiddagsrundan så såg jag till att få godis på Pryl 7an och umgicks en del.

Dagen började lagom rörigt. Matte vaknade i vad hon trodde var den vanliga tiden. Klev upp

satte på kaffe och startade datorn. Enligt hennes klockor var tiden 06.30 alltså ungefär när vi brukar vakna.

Men datorns klocka sa nåt annat och mobilen också. Hon den förvirrade hade glömt att ställa om

klockorna i går så vi var uppe redan 05,30.

Sen så skulle jag till skogen och idag fick jag åka till en sån.

Hamnade på Sagostigen för jag skulle ut på den korta Sörmlandsledsetappen som jag och matte sköter.

Eftersom det kanske kunde vara jägare längre bort så fick jag reflexväst för att synas.

Hm, vi är inte ensamma i skogen. Egentligen skulle jag ha blivit av med kopplet här men eftersom matte

inte visste vad det var i skogen så fick jag behålla det.

Och där brakade detta något i väg. Antingen var det Hälge eller Vilda grisen, det syntes aldrig bara hördes.

Så där äntligen är jag på fria tassar och det där djuret VadDetNuVar är långt borta. Jag har inte varit här 

på ganska länge så jag hade mycket att kolla.

Detta måste väl vara en hallucintation? Kan det verkligen vara möjligt att det finns lite vatten i bäcken? 

Det var ingen hallucination, fanns faktiskt lite vatten. Har bara sett vatten här en gång och det var precis när 

jag hade flyttat hit. Var inga mängder nu heller, men lite är bättre än inget.

Hittade faktiskt Vilda grisen, fast det var nopg väldigt länge sen där här sprang runt och bökade.

Har jag ingen kompis att leka med så får jag väl roa mej själv då. Grankottar kan vara skoj, börjar

förstå varför Sigge gillade såna.

De är väldigt trevliga att ha i munnen också.Fast precis efter att den här bilden togs så bet jag sönder

den.

För övrigt så är det väldigt vacker skog som jag håller ordning på, riktigt gammal där allt som faller får

ligga kvar orört.

Va??? Det växer köttbullar på ett gammalt fallet träd!

Jo matte, jag har ju inte nån vana att hitta köttbullar i skogen. Tar det lång tid innan det växer ut nya? 

Enligt matte så är det ingen som vet när nya kommer så det var ingen idé att jag stod och väntade.

Kollade bäcken på ett annat ställe. Titta det är lite vatten här också. Jag har ju ärvt Sigges mycket viktiga

jobb med att se till att den är i allra bästa skick för vandrande hundar. Nu ser det ut att bli ordning på

den igen.

Firade vattnets återkomst med att leka mycket med en skoj pinne. Gillar skogslivet eftersom det alltid

finns en massa att pyssla med.

De här fullkomligt onödiga varelserna fästingarna lever fortfarande. Fast just denna är synnerligen

stendöd. Matte mördade den direkt efter att hon tagit bilden.

Nähä, här hade inte vattnet återkommit, har aldrig sett vatten här men har förstått att det normalt

finns underbart lervatten här.

Så här ska det inte vara. Det har fallit ett träd rakt över stigen och det kan hindra vandrande hundar som

inte är lika bra som jag på höjdhopp. Bort ska det men det får våran chef fixa med motrosåg och det

kommer säkert att falla flera under vintern.

Nästa träd som trillat alldeles fel, Jag ägnade mej åt att hoppa över det några gånger, fast det ska också

bort. Kollade en del mer och sen var det dags att gå tillbaka till Sagostigen.

Matte sa att vi kunde ta vägen genom en stor hage, där har jag gått förut nån gång och jag såg bara en

del Fårskallar på håll.

Vem är du? Enligt matte så heter han Billy och är en jättesnäll gammal häst. Fick höra att Sigge var

livrädd för honom och trodde att han käkade svarta svamphundar. 

Jag kom snabbt fram till att Billy nog äter svart vit blivande svamphund också. Alltså försökte jag gömma 

mej bakom matte. Då anföll det ondsinta staketet och slog mej så det gjorde ont. Jag blev ledsen och grät, matte tröstade mej och Billy hade den goda smaken att hålla sej på avstånd.

Så skulle jag gå ut ur den där otrevliga hagen,

Jaha jag fick bara leva i 2,5 år nu kommer jag att sluta som mat åt Billy. Sigge hade alltså rätt Billy är

ett hundätande hästmonster. Matte hade ingen som helst förståelse, hon klappade på honom och påstod

att han är en så snäll och rar häst. Absolut ingenting att vara rädd för.

ÄNTLIGEN!!!! Jag kom bort från Billy med livet i behåll och där är min bil. Jag vill åka hem till lugna hemma.

Ska aldrig mer gå i den där hagen, ska alltid ta skogsvägen. Fick alldeles nog av det elaka staketet som

slog mej och så hundätande Billy.

Kändes väldigt bra att få åka hem igen.

Inga storskogar dag, lördag och enligt matte troligen fullt med vapenkramare i dom.

Skulle alltså hålla mej i hemmaskog.

Kallt hade det varit för det var frost på löven.

Detta är en vattenpöl på Heden. Det där som ser ut som ränder är faktiskt tunn is som jag trampade

sönder.

Träffade i alla fall en människa som jag känner och umgicks en del med henne.

Men titta här då, Inez dök upp och ville leka. Perekt då slapp jag ha tråkigt den stunden.

Vem är du? Helt plötsligt så kom det en ny liten valp som Inez tydligen känner.

Kamerna ljuger jag försöker inte alls skrämma liten valp. Egentligen så försöker jag presentera mej.

Titta här han vågade faktiskt pussa mej. Lilla valpen heter Rick och är en Engelsk springerspaniel bara

tre månader, alltså en liten skit. Förut bodde hans människor tillsammans med en av samma ras som hette

Vilma, av Sigge kallad för Färghandels Vilma. Hon vandrade över regnbågsbron för några månader sedan.

Bäst att kolla vad de där valpeländena pysslar med egentligen. Mycket bus var det och jag deltog

självklart.

De följde med mej till skogen. Jag berättade om alla trevliga dofter som man kan hitta där och de

verkade lyssna på mej.

Vadå brottas? Det är mycket roligare att jaga varandra anser jag. Blev faktiskt mycket jaktlekar också, men

det bilderna blev antingen sudd eller bestod av halva hundar.

Kom nu valparna så ska vi göra nånting väldigt trevligt. Syns på Rick hur himla bråttom de hade att följa

mej.

Hit skulle jag ha med valparna. Vatten är en trevlig sysselsättning och Rick hade inte provat förut. Tror att

han gillade det. Bäst att passa på nu för fanns det is på vattenpölarna kan den snart komma på sjöarna.

Gick vidare och busade ganska mycket under tiden. Valparna följde mej snällt.

Fick godis av Ricks matte och nu var det slut på det roliga. Valparna skulle gå till sina hemma och jag skulle

fortsätta alldeles själv. Men vi lär träffas igen.

Detta är är underligt som helst. Jag är i skogen och det luktar köttbullar hur mycket som helst. Brukar

inte lukta köttbullar i skogen.

Detta är den allra märkligaste buske jag nånsin hittat. Det växte köttbullar på den, inte en utan ganska

många. Fast nu växer det definitivt inga köttbullar där jag plockade bort varenda en. Mycket gott.

Nä jag har inte span på Ekorre. Det satt nån som heter Hackspett uppe i trädet och förde ett himla liv.

Men Hackspett hade inte heller nån lust att umgås med mej.

Provade på att balansera på gamla fallna träd. Inga problem gick jättebra. I skogen kan man ägna sej åt

många sysselsättningar.

Väldigt vad den här figuren ser ledsen ut då Kanske gillar han inte att det snart är vinter eller nåt.

Nästa märkliga upptäckt. Jag har ju hittat godis i tallar men nu växte det köttbullar på en tall också.

Enligt matte så händer det under vissa årstider att träd och buskar kan blomma med köttbullar, korv och

annat gott. Måste alltås lära mej att hålla koll på såna så jag inte missar nåt.

Dags att gå hem igen. Höll koll på alla träd och buskar men det blommade ingenstans.

Tråkrunda på eftermiddagen, träffade ingen jag känner och alla affärer var stängda. Dessutom blåste det

iskallt.

Med tur så kan jag åka till en skog i morgon, matte vet en där de aldrig brukar jaga.

Har haft en ganska vanlig hunddag. Började som vanligt med att hämta Sigrid.

Vadå vi kan väl visst åka så här! Matte hade nämligen pratat tråk med Sigrids matte i evigheter medan vi

faktiskt ville till skogen. Fick inte alls  åka så här så matte möblerade om så jag hamnade i baksätet igen.

Jaha så det är här  vi ska vara idag. Faktiskt skog som vi har varit i ett par gånger. Först hade matte

tänkt skjutsa oss till en ny skog men den tar vi nog på måndag.

Sist så hängde det minsann inte en massa såna här snitslar överallt. Nu kryllade det av dom och matte fick

onda aningar om att skogen skommer att försvinna här,

Ibland fortsatte de in i skogen också. Sånt här uppskattas inte.

Hur har du det med hormonerna Sigrid? Jag känner för en massa skoj bus.

Bra Sigrid var på alldeles rätt humör så vi kunde jaga varandra mycket och länge.

Nästa märkliga band i skogen. satt mellan några buskar och ungefär här så tog det slut med de där

otrevliga snitslarna.

Svampvattnet har lämnat en del mindre vattenpölar. Perfekt eftersom både jag och Sigrid blir törstiga

av allt busande. Lagom lerigt vatten är väldigt gott.

Man kan faktiskt ha väldigt skoj med pinnar också. Bara att hitta en i lämplig storlek och kasta runt med den.

Syns dåligt men Sigrid har också hittat en fast en mindre som passar henne bättre och har väldigt skoj.

Gäller att passa på att roa sej när tillfälle ges.

Hoppsan, detta var inte så smart. Jag "lånade" Sigrids pinne som var väldigt liten, så liten att den höll på

att fastna i munnen på mej. Fick greja en stund innan jag fick bort den. Enligt min mycket ofärstående matte

så fick jag skylla mej själv, jag skulle inte alls stjäla pinnar.

Hamnade på nya ställen i skogen, alltså nya för mej och Sigrid matte hade självklart varit här förut.

Trevligt att vidga vyerna och kolla efter intressanta saker.

Hm, en stor hög med gammalt bajs. Jag kolade bara av det och matte sa att om jag ens tänkte tanken att

rulla mej så skulle jag få gå hem och inte åka i min bil. Tänkte inte alls rulla mej, det gör jag bara i rådjushögar.

Så såg hon till att Sigrid inte kom i närheten av det eftersom hon ibland försöker käka sånt.

Mera skoj bus, ser ni hur snyggt jag tar kurvorna och nästan lägger mej ner.

Förresten så är faktiskt Sigrid väldigt söt.

Jag SKA ha den här! Slet som bara den men jag måste tydligen träna mera styrka för den gick inte att

rubba,

Lika bra att hålla sej till de mindre då tills jag tränat upp musklerna mera.

Dags att gå till bilen igen, vi har varit länge i skogen men tiden går så fort när man har roligt.

Nu är det dags för filmpremiär, en liten snutt där det syns hur skoj jag och Sigrid har när vi jagar varandra

i skogen. Tyvärr suddig och skakig bitvis men det skyller jag på hon som inte kan hålla kameran stilla.

Finns de som tycker att jag är en väldigt stillsam hund, tror de ändrar uppfattning nu.

I dag var det ingen dimma och risk för halka så jag och Sigrid kunde få skjuts till en lämplig skog.

Jo Sigrid du förstår att nu är vi i skogen där Vithajssjön ligger. Jag har varit här en gång och kan visa dej

en del bra hundsaker.

Hade mycket att visa för Sigrid. Hon behöver faktiskt ha annat att tänka på än alla de där hormonstormarna.

Fast ofta fick jag vänta på Sigrid som hade väldiga bestyr med att stanna och tvätta sej.

Här förstår du är Vithajssjön och det bor inte alls några Vithajar i den. Det är bara matte som tror det 

eftersom hon bestämt att alla fiskar är människoätande Vithajar. Där emot har människor planterat in

några ädla fiskar här.

Vi kollade av bryggorna, det är faktiskt viktigt att ha koll på såna.

Detta var visst Sigges allra bästa spagrop i den här skogen. Till hans ära och minne så provade vi den 

ordentligt. Han kunde verkligen det där med att välja ut bra har jag förstått.

Jo jag tänkte att kanske möjligen........................nädå alla ekorrar är lika oartiga.

Gick in i skogen, enligt matte så skulle det kanske med tur finnas en del svamp här.

Fanns inga svampar. Jag försökte få igång Sigrid för en del bus. Jo lite blev det men hormonerna gör ju att

hon lever i sin egen lilla bubbla just nu.

Här var det spännande, Hälge hade nyss passerat och lämnat en stor hög efter sej. Sigrid försökte käka

upp det men matte kom på henne och hindrade. Är bättre med godis än Hälges lämningar.

Gjorde flis av en gammal halvrutten pinne också.

Hörru vi har tröttnat på skogen där det inte fanns nåt skoj. Ska du ta och komma till oss på vägen? Tänkte

att det kanske går att hitta nåt roligt här.

Titta den där solen försöker visa sej. Den är ju väldigt sällsynt just nu.

Nästan så att den där solstrålen nådde mej och Sigrid när vi inspekterade ännu en brygga. Fast det var

bara ett par minuter den var framme.

Jo Sigrid du förstår att det här är en båt. Tror inte att Sigrid sett nån sån förut för hon kollade mycket och

länge. 

Nä det syns inga Vithajar. Vi spanade länge från bryggan  men såg bara vatten.

Jo ännu går det att vistas i vattnet men det börjar vara ganska kallt. Både jag och Sigrid drack lite och blötte

bara tassarna det fick räcka.

Titta en svamp! Matte hittade en enda Smörsopp men den är kvar i skogen. Jag ska visst lära mej såna men

det får bli nästa år när det förhoppningsvis finns mer svamp.

Slut på det roliga, fast vi var i skogen i flera timmar så det var ok. På väg hem så stannade matte och

hämtade en sak till mina katter.

Så här ser det ut varje dag när Sigrid komer hem. Hennes kattvalp längtar så mycket efter henne att han

sitter i fönstret och väntar och väntar. Sen när hon kommer in blir han alldeles överlycklig.

Den här hämtade matte. En klösgrej till katterna som nån hon känner inte hade användning för längre.

Gjorde succé hos mina katter, de har fullt upp med att kolla den och Kattvalps Leya älskar att leka med de

där bollarna. Katter har märkliga intressen ibland.

I går hade matte planer på att vi skulle åka till en bra skog idag. Men i morse ändrade hon de planerna.

Tjock dimma runt nollan och tydligen hade det varit en massa olyckor, alltså inget åka nånstans.

Hej Sigrids grannkatt, vill du umgås med mej? Jag gillar alla katter, men han var inte intresserad.

Dimman hade stulit halva Malmköping minst. Enligt matte hade det inte varit skoj att ut och köra i detta.

Titta vad vi hittade!!!! Inez som var ute och rastade sin husse.

Gick till Inez tomt för att vi skulle kunna busa en stund, men i dag har Sigrid måttligt intresserad igen.

Fast det gick att få igång henne en stund i alla fall. Alltså jag satte fart på de där två och så busade jag med

Inez när Sigrid tröttnade.

Inte lätt att vara Sigrid och lida av hormonstormar för allra första gången, hon stod och vek undan svansen

och trodde nog att hon skulle göra valpar i hop med Inez som bara är knappt fyra månader.

Gick vidare till skogen, här brukar det sällan vara andra hundar så Inez kunde vara på fria tassar. Är ju

inte lyckat om hon träffar hanar just nu.

Fanns faktiskt svamp, några Föränderliga tofsskivlingar men de är för gamla så de är kvar i skogen.

Över sjön var det rena Halloweenstämningen med en massa dimma.

Berättade för Sigrid att det här huset kan vara väldigt bra. Ibland bor det människor jag känner här och då 

finns det en massa godis och en hund som heter Terra att busa med. Men inte sjutton odde de där idag inte.

I skogen hade någon tappat godis på marken igen. Vi städade noga bort allt.

Fick fart på Sigrid för en omgång med bus igen. Nu ska jag minsann hinna ifatt dej.

Ha! Hon är inte alls lika snabb som hon brukar vara nu när hormonerna stormar. Jag hann ifatt henne

flera gånger.

Äsch, jag behöver träna mera. Hade tänkt ta den här pinnen men den var visst lite för stor eller så behöver 

jag träna på att ta bättre grepp.

Skogen var lika dimmig som sjön och inte hittade vi nåt spännande heller. Dessutom började det vara dags

att gå hemåt.

Fast på Heden så tvärnitade Sigrid, hon spanade in nån hund en bra bit bort so hon tydligen trodde att

hon skulle dejta. Trodde inte matte så Sigrid blev blåst.

Gick hem med Sigrid.

I morgon så ska vi få åka till en annan skog har matte lovat, hoppas hon håller det löftet nu.

Det fortsätter att komma svampvatten, Perfekt eftersom det behövs enorma mängder men

det kan hålla sej borta när jag ska vistas ute.

Så där Sigrid är hämtad och vi ska ta en sväng i skogen, ingen av de stora skogarna idag för matte insåg att

vi troligen inte ville vistas ute så länge.

Bäst att kolla av om det finns nåt av intresse. Men det såg ut alldeles som vanligt och skogen var alldeles

övergiven.

Ägnade mej åt hopp över trädstammar, lite uppmjukning för nu tänkte jag få fart på Sigrid. Hon kan inte

leva i den där löpbubblan hela tiden.

Kom igen nu då, dags att busa, Nåt måste vi fördriva den här trista dagen med.

Kolla den flygande Sigrid, nu var det minsann fart på henne. Vi hade väldigt skoj.

Så går det alldeles utmärkt att träna kroppen med lite pinnar också. Släpa runt på såna här stärker mina

nackmuskler har jag bestämt.

Matte trodde att hon skulle filma oss men hittade inte den inställningen på kameran. I stället hittade hon 

denna där kanterna på bilderna blir lite suddiga.

Hörru Sigrid försök inte gömma dej, jag ser dej allt och kommer och tar dej. Fast det där sista misslyckades

jag med, Sigrid var som vanligt alldeles för snabb.

Om jag ligger här och ser oskyldig ut så kanske.................... Nä Sigrid är smart och begrep vad jag

hade för planer.

Käkade en massa gräs, bästa att passa på medan det finns sånt. Fast Sigrid ser ut som om hon lipar åt

matte.

Har börjar regna mera så vi vill inte alls vara kvar i skogen. Bestämde oss för att gå till bilen och matte

tyckte tydligen att det var okej.

Gissa vad detta är?

Stackars Sigrid som frös så hon skakade. Hon har en varm väst att använda då men den hade klantiga matte

glömt att ta med. Himla tur att buren stod i bilen och det fanns handdukar i den. På med värmen också

så dröjde det inte innan hon var varm igen.

Perfekt en regnig dag, nu har vi hamnat i Flen och allra bästa Grisöronaffären. Nu ska det handlas.

Sigrid fastnade omgående vid allt smaskigt godis, det doftar ju alldeles underbart där.

Så kollade vi in en massa olika sorters käk också. Finns mycket gott att välja på.

Sigrid vägde sej, 3,7 kilo det är inte mycket Sigrid det inte. Enligt matte så skulle jag också väga mej.

Finns ingen som helst anledning jag totalvägrade. Dessutom var det ingen tassamputering idag, valde bara

ut det godis jag ville ha.

Hm, här fanns det minsann mycket trevliga saker. Hittade mycket som jag ville ha. Men enligt matte så 

kan jag önska mej nåt sånt i julklapp. Aha,  när det blir jul kommer jag alltså att få paket låter ju trevligt.

Skjusade hem Sigrid och åkte hem till mej och gjorde just ingenting.

Kom fortfarande lite svampvatten på eftermiddagsrundan så jag hade föredragit att slippa den.

Så där vardga igen, alldeles perfekt eftersom det innebär skog utan vapenkramare och dessutom

umgänge med Sigrid. Hämtade upp henne och så åkte vi till skogen.

Vi blev skjutsade till Döda älgenskogen, har inte varit här sen älgjakten började så det var mycket att 

kolla. Sigrid är inte riktigt närvarande i verkligheten för hon har börjat lukta gott och de där hormonerna

ställer ju till en del.

Här händer det minsann saker, en massa människor som röjde och eldade. Matte pratade med en av dom och

nån som heter Länsstyrelsen har bestämt att det ska röjas och sen ska det bli nya staket och gå djur här

på sommaren. Är naturreservat här och då ska det skötas på speciellt sätt.

Bäcken har fortfarande alldeles för lite vatten och dessuto försökte löven gömma det. Men jag och Sigrid är

smarta så självklart hittade vi vattnet.

Kollade det där skärmskyddet som är mitt ansvar. Allt var i sin ordning och någon hade fixat dit ved. Bra så

inte vandrande hundar behöver frysa. Hade dessutom vandrat riktigt många sen sist.

Fast bänkarna mår inget bra, behövs nya men det blir nog när det blir vår.

Skogen är så stor så stor och Sigrid så liten så liten.

Hörru Sigrid strunta i de där knäppa hormonerna vi tar och busar i stället. Fick kämpa för att få igång

henne.

Men sen blev det fart, Sigrid sprang så hon blev alldeles suddig.

Läraktig är hon. Jag har kommit på att man får bättre överblick genom att stå så här och Sigrid har

minsann tagit efter mej.Vi skaffade oss väldigt bra koll över omgivningarna.

Kollade av bäcken igen, funderade på om vi skulle använda den men avstod.

Inte är det mycket vatten inte och den rinner mellan två ganska stora sjöar. Enligt matte saknas det en 

dryg meter.

Ännu mer av sjön var stulet där Sigrid skymtar där borde jag kunna simma.

Som sagt hormoner ställer till det. Sigrid slet och slet och trodde att hon skulle rå på den här björken.

Gjorde hon inte.

Gick vidare och matte hade sett nåt som vi skulle gå och kolla.

Såna här otrevliga snitslar som innebär att skogen ska slaktas. Tyvärr massor av såna.

Där Sörmlandsleden svänger in i skogen hade de varierat sej och satt vita. Egentligen så skulle vi ha kollat

mer och längre men då försökte det falla svampvatten. Den kollen får bli en annan dag.

Blev i alla fall mer trevligt bus på väg tillbaka till bilen. Man kan aldrig busa för mycket. Åkte tillbaka hem

och lämnade Sigrid.

En del de roar sej ordenligt medan jag är borta. Kattvalps Leyas favoritnöje är att stjäla allt hon kommer

över. Toarullar är extremt roliga. Alltså hade hon ägnat sej åt att slakta en sån i sängen, Tydligen mycket

bättre än kattleksaker.

På eftermiddagsrundan såg jag till att gå in på Pryl 7an, serverades utsökta köttbullar. Men där inne var det

en katt!!!! Tror att katten var i behov av hundlig omvårdnad, jag behöver träna på flera, men så nära

kom jag aldrig. Kanske kan få fler chanser franöver.