wilmablogghund

Alla inlägg under november 2017

Av Wilma Border collie - 30 november 2017 18:22

Ingen hundnappning idag inte. När jag hämtade Sigrid i morse var det alldeles som vanligt. Katten Nisse ville att jag skulle släppa in honom och Sigrid hängde med mej.

 

Sen skulle vi ut och röra på oss. Så mycket snygga hanar det finns i Malmköping. Dofter av dom överallt. Vi hade så mycket att göra med alla dofter plus lämna hälsningar till dom.

 

Eftersom vi var koppelfångar i går så trodde matte att vi ville springa och leka ordentligt vid sjön. Började med att Sigrid tänkte rymma, men hon kom tillbaka.

 

Matte trodde att vi skulle leka. Gjorde ett försök men nä leka är inget skoj.

 

Provade att bada men nä inget skoj det heller.

 

Skulle gå en sväng. Och nånstans uppe i skogen är jag. Det doftade så otroligt gott och borta var jag. Sigrid tänkte hänga på men matte hann fånga henne.

 

Vad gnäller du om? Jag hade nåt viktigt att göra, men jag kommer nu. Kan hända att jag var borta ganska länge men tid är relativt.

 

Fastnade i kopplet, skit också jag som behövde iväg igen. Matte tog beslut om att vi skulle inte skulle gå vägen hon tänkt. Då skulle vi troligen ha fått vara koppelfångar hela tiden. Vände och gick tillbaka.

 

Var jag är? Jo jag har hittat en superdoft under bron och den behöver jag undersöka.

 

Sigrid ville nog egentligen också vara under bron, men hon nådde inte eftersom hon var fånge.

 

Hittade massor med dofter. Matte gnällde om okoncentrerade hundar. Vi var inte alls okoncentrerade vi hade faktiskt fullt upp med alla dofter.

 

Sjön var spegelblank, enligt matte var det vackert. Vi letade hanar i stället.

 

Kollade efter Ossy men han var med sin husse och jobbade.

 


Sigrid hittade minsann rester efter det där spåret som jag och Ossy gick i söndags. Duktigt gjort att lyckas hitta det flera dagar senare.

 


Gick genom skogen. Stor sten ska ha liten hund och liten sten ska ha stor hund. Enligt matte var det fantastiskt att våra hormonhjärnor funkade så vi kom ihåg stenhoppandet.

 

Och där drog hormonhäxorna sa matte när det såg ut så här, inte en hund att skåda.

 

Vadå, i brist på hanar så försökte jag flörta med Ekorre som var helt ointresserad och Sigrid grävde i en jordhög. Behöver jag berätta att vi blev koppelfångar?

 

Träffade Inez på vägen hem. Men hon skulle ta det lugnt för hon var dålig i magen.

 

Hörru, jag tror inte att jag tänker gå här. I går blev jag minsann hundnappad här och du försvann. Fobiträning sa oförstående matte och släpade med mej. Fanns ingen hundnappare och inte försvann matte heller.

 

Detta är vår senaste sysselsättning. Två papperspåsar som innehåller gott godis.

 

Jo Sigrid du förstår att vi ska öppna dom här för att komma åt godiset.

 

Sigrid löste det och nästan hela hon fick plats i påsen. Fast för att få tag på godiset så körde hon påsen mot matte.

 

Jag har det enklare, bara att öppna och stoppa ner huvudet och äta. Papperspåsar är trevliga saker.


ANNONS
Av Wilma Border collie - 29 november 2017 17:56

I går kväll så kollade Rottis Helgas supersnälla husse på min bil. Nu var det inget fel på nån säkring utan troligen nån kontakt nånstans som tröttnat på livet. Alltså har min bil fortfarande inte hastighetsmätare, tankmätare och sånt där som matte anser vara nödvändigt. Ska visst kollas mer på den i helgen.

Så blev det idag. Började inget bra för jag skulle inte alls hämta Sigrid. Jag ska alltid hämta Sigrid!

Men så skulle jag ut igen och tänk då hittade jag Sigrid i min port.

 

Alltså vi har inte setts sen i går och Sigrid är alldeles överlycklig. Att hon hade sin matte med sej det tänkte jag inte så mycket på. Hade bara hört att hon hade den dåliga smaken att vara ledig idag. Tänkte att hon skulle väl följa med på våran långrunda, sånt händer ibland.

 

Hm, detta är hur märkligt som helst. Varför ska vi sitta och glo vid busstationen?

Hade jag varit mer uppmärksam så hade jag sett hur matte lämnade både kamera och osttub till Sigridmatte. Något hon definitivt inte brukar göra.

 

Men vad hände? Det kom en buss och matte är spårlöst försvunnen. Sigridmatte har hundnappat mej!!!!! Tänkte faktiskt sitta här och vänta på att matte skulle komma och rädda mej.

Gick till Tråkskogen men jag försökte mest kolla om matte skulle dyka upp. Hon har varit extremt långsam några dagar efter den där ofrivilliga flygturen så hon skulle nog komma och rädda mej från hundnapparen Sigridmatte.

 

Sigrid visade framtassarna och hittade tomtar i dag igen. Tydligen kryllar det av tomtar i Tråkskogen nu.

 

Ja, jo jag kan väl hoppa upp på en bänk men jag vill ha min matte!!!!!

 

Det här känns inte bra. Matte borde ha dykt upp för länge sen men det finns inte ett spår efter henne.

 

Vi fick vara koppelfångar eftersom Sigridmatte trodde att jag kanske skulle ge mej i väg och leta efter matte.

 

Fortfarande finns det massor med Trattkantareller i skogen, brydde mej inte jag skulle ha tag på matte och hundnapparen höll mej fången.

Sen bestämde sej hundnapparen för att vi nog kunde vara på fria tassar ett tag. Jag såg min chans. Ökade takten lite i smyg för att sen gå ännu fortare och så var jag borta!

Hundnapparen Sigridmatte hade panik, hade jag stuckit till bussarna där matte försvann eller hade jag stuckit hem till mej i jakten på matte? Oavsett vilket så lurar många faror på vägen.

 

Jag varit på rymmen? Inte alls jag bara letade efter matte och det gick inte att hitta henne så det var lika bra att leta upp Sigrid och hennes matte igen.

Vi gick hem till Sigrid och inte var det nån matte där heller.

Men så kom hon. Hon hade minsann försvunnit med den där bussen för hon behövde till Eskilstuna. Eftersom bilen saknar de där enligt matte viktiga sakerna tog hon bussen. Tydligen ett bra val för det hade visst varit mycket hastighetskontroller i dag.

Jag och Sigrid vi missade skoj saker.

Matte hade minsann träffat Arlo och hans matte på torget Jag har träffat honom en gång, en mycket trevlig hund som blev väldigt kär i mej. Så hade hon träffat sin mamma också. Så hade hon gjort nåt tråk innan hon behagade komma och rädda mej från hundnappande Sigridmatte.

 

Nu ska jag gå hem till mitt hemma. Hemma så åt jag min Dentastix och sen somnade jag i soffan. Matte påstår att jag var så trött att jag snarkade. Jag ber att få påpeka att jag snarkar aldrig och jag var alldeles utsliten efter att ha varit hundnappad.

 

Ute på eftermiddagsrunda. Jag vill in i Rosa elefantaffären, behöver tröstgodis efter min traumatiska förmiddag.

 

Susanne är snäll hon för jag fick mitt godis.

 

Bara det att jag var fortfarande så trött, så trött så jag råkade somna på golvet där inne.

Blev väckt för jag skulle gå en runda. Träffade nån som pratat med matte per telefon om mej och min ras. Bestämde för att jag inte alls tänkte hälsa, var säkert en ny hundnappare så jag höll säkerhetsavstånd. Normalt hälsar jag översvallande på alla som vill prata med mej.

Är fortfarande trött och den totalt oförstående matte påstår att det faktiskt är bra träning för mej att vara utan henne nån gång i bland. Är det inte alls, jag måste ha stenkoll på henne.

I morgon är det visst en vanlig Sigriddag, hoppas det stämmer för den här dagen var jobbig.

ANNONS
Av Wilma Border collie - 28 november 2017 18:03

Haft betydligt roligare dagar. Den halta och lytta gnäller fortfarande och som om inte det räckte har det regnat hela dagen.

 


Jag och Sigrid skulle gå nånstans lagom okänt var. Matte trodde att hennes regntäcke skulle vara en bra idé i dag.

 

Började med Tråkskogen. Hm, det är nåt märkligt i trädet.

 

Satt en liten tomte där. Jag är inte van vid att det finns tomtar i träden.

 

Gick en bit på det där nya spåret som de gjort i skogen. Är helt okej att gå på fast vi föredrar egentligen skogsstigar.

 

Hittade ytterligare en julpryl i en enbuske. Tydligen så håller människor på och gör nån tomtestig i Tråkskogen.

 

Träffade en hund som heter Nala. Jag umgicks lite med henne, men troligen skulle hon inte gilla Sigrid så vi fortsatte våran ensamma runda medan regnet strilade.

 

Letade efter nåt skoj, men det fanns ingenting inte ens spår efter trevliga hanar.

 

Klättrade upp på alla gamla trädstockarna, det gav i alla fall ost, man ska vara glad för det lilla en sån här tråkdag.

 

Letade efter Ossy. Men han verkade hålla sej inne idag. Han har kloka människor omkring sej som inte släpar ut honom i skadligt regn.

 

Vi hittade i alla fall spår efter honom och lämnade hälsningar så han vet att vi passerat.

 

Sigrid hoppade upp på den där stenen som hon anser vara hennes och enbart hennes.

Nu insåg matte hur korkat det var med regntäcket. Stackars Sigrid frös så hon skakade. Alltså skulle matte ha tagit hennes vanliga tjockare i morse,

 

Inte nog med att Sigrid frös och behövde hålla sej i rörelse,. Vi fick i vanlig ordning vänta i flera veckor på den halta och lytta. Det är visst något bättre idag, men gnäller gör hon klenmänniskan!

 

Kollade rampen ovanför skidbacken men enligt matte blir den snorhal när det regnar så den skulle vi inte vara på.

 

Sigrid hittade i alla fall ett ställe för att gräva sina livsviktiga gropar. Funderar fortfarande på vad hon ska ha alla till.

 

Bänkar brukar ge belöning, jo vi fick ost. Minsta man som hund kan begära en sån här tråkdag.

 

Så hittade vi nånting. Det här har inte varit här förut.

 

En tomte till. Funderade på om vi ska bli tomtehundar också nu när det inte är så mycket svamp.

Gick hem och där var det minsann torrt och varmt, mycket skönt.

 

Vi sysselsatte oss med godismattan ganska mycket Alltså den älskar både jag och Sigrid. Alla hundar borde ha såna här godismattor.

Gick på dötrist eftermiddagsrunda, det regnade i alla fall inte just då.

Nu ska matte strax köra min bil runt gathörnet så får Rottis Helgas snälla husse kolla de där säkringarna och med tur så är det bara en sån som dött. Jag och Sigrid behöver faktiskt ut och åka till alla våra viktiga ställen.

Hoppas vi få en bättre dag i morgon.

Av Wilma Border collie - 27 november 2017 18:18

I lördags så var ju matte ute och ägande sej år nån fullkomligt onödig kraschlandning på en trottoar orsakad av en liten isfläck och Rottis Helgas ryck i kopplet. Hörde en del gnäll i går men inte så farligt. Det var då det. I dag går det att tjäna en slant på att överta mattes vänstra axel, arm, höft och ben. Det gnälls och klagas, känsliga människa!

Hur som helst så skulle jag och Sigrid till skogen, skjutsade blev vi.

 

Jaha, korkade vägbommen, men det var ett tag sen vi gick den här vägen så det skulle säkert bli bra.

 

Massor med intressanta dofter fanns det. Sigrid ansåg att många var så extremt intressanta så hon var koppelfånge ett tag extra.

 

Men långsamma, gnälliga människa tänker du komma dag eller? Vi har faktiskt en massa viktigt att göra och kan inte vänta hur länge som helst på dej.

 

Jo vi tänkte att vi skulle ta vägen över fornborgen. Det kan ni glömma sa den halta och lytta matte. Hörde att visst ska vi gå där men det blir när matte skaffat en ny vänstersida på kroppen.

 

Jaha och där försvann Sigrid. Hörde hur matte muttrade om fångenskap i koppel om hon inte skötte sej.

 

Det syns en liten prick mitt i bilden och det är Sigrid som insåg att det var bäst att komma tillbaka.

 

Oj! Så här mycket vatten har jag aldrig sett i den här bäcken. Enligt matte brukar det vara ännu mer.

 

Jag var självklart tvungen att prova det. Gott var det och skönt uppfriskande.

 

Hittade en del Trattkantareller också, men de är kvar i skogen.

 

Sen fick vi vänta igen på den där halt och lytta långsamma människan. Fast vi hann kolla en massa trevliga dofter under tiden.

 

Ingen is på sjön, vi drack en del och jag svalkade tassarna.

 

Så här mycket vatten har jag aldrig sett i den lilla ån. Enligt matte är det normalvattenstånd i den nu för första gången på ett par år.

 

Och där försvann Sigrid igen. Visade sej och fortsatte med sina förbjudna äventyr. Matte som inte är terränggående just nu sa saker som inte ska upprepas.

 

Jag hittade ett av mina gamla ben som jag tuggade på medan jag väntade på att Sigrid skulle återkomma. Hon kom och matte sa att en gång till och du blir koppelfånge.

 

Kollade av mer och så ville vi gå till skärmskyddet. Nä sa matte, inte i dag, hon trodde inte att hon skulle klara det.

Som tröst fick vi ett ostträd, man ska vara glad för det lilla.

 

I de små bäckarna forsar det vatten nu, alltså är det precis som det ska vara.

 

Vi lekte en del, hade haft så mycket annat att pyssla med att vi nästan hade glömt det.

 

Så var det väntans tider igen. Tog förskräcklig tid för henne att komma.

Vi träffade en fågelskådare som vi känner efter vägen. Trevligt att umgås med nån som inte gnällde hela tiden. Matte påstod att det var skönt att stå still ett tag.

 

Ska åka hem och matte kör men titta på instrumentpanelen. Ingen hastighetsmätare, ingen varvräknare, ingen bensinmätare, klocka och div annat funkar. Matte sa saker.

Det är säkert så enkelt som en säkring som dött. Men säkringarna sitter på ett korkat ställe under ratten. Med den mer eller mindre obrukbara vänstersidan insåg matte att det är ingen idé att hon försöker byta. Skulle troligen sluta med att hon fastnade eller nåt annat onödigt. Rottis Helga har en snäll husse så han ska fixa det i morgon. Köra utan såna där viktiga saker känns inte som nån bra idé.

Nu hoppas jag att matte gnäller mindre i morgon.

Av Wilma Border collie - 26 november 2017 17:56

Söndagar innebär för det mesta tråk men i dag blev det en väldigt bra dag. Såg att matte plockade fram intressanta saker ur frysen innan jag skulle ut. Verkade lovande.

 

Gick ut och passerade skidbacken. Kollade om det möjligen skulle finnas spår efter Ossy. Hade liksom inga planer på att missa honom igen.

 

Va? Jag varit borta? Nä då du förstår att jag var tvungen och ta en sväng och kolla om jag skulle hitta Ossy.

 

Bara det att medan jag var borta hade matte lyckats hitta Ossy eller om det var han som hittade henne.

Ossy tiggde ost och vi umgicks.

 

Sen hamnade vi här. Med hjälp av mitt koppel blev både jag och Ossy fångar vid en staketstolpe. Matte försvann och jag började förstå vad som skulle hända.

Hon kom tillbaka och vi blev befriade från fångenskapen.

 

Nu ska vi ha skoj med en massa lek.

 

Vi provade att se farliga ut men misslyckades totalt.

 

Provade en del avancerad dans också. Väldigt skoj hade vi.

 

Efter en massa roligt så ansåg Ossy att matte skulle ta fram ett ben eller nåt annat godis. Han är bra tydlig, sätter en tass på mattes fot och tittar bedjande på henne.

Nu blev det varken ben eller annat godis.


 

Kolla denna film. För första gången får Ossy prova att spåra blodet matte skvätt ut och doften av Vilda grisens klöv. Han var så himla duktig.

 

Titta här så stolt han är när han kommer med klöven.

 

Jag hittade också en klöv. Matte kan vid sällsynta tillfällen vara riktigt smart så hon hade tagit med två klövar så vi skulle hitta varsin.

 

Ossy han tuggade en del på klöven och jag gjorde samma med min.

 

Nu hade matte rätt sorts vitt ben med till Ossy, jag sällskapstuggande lite på det medan han höll på med klöven. Men nä vita ben är inte min grej.

 

Ossy bytte bort klöven mot det vita benet. Suck, dessa karlar blir han aldrig klar med beneländet? Vi har faktiskt en massa annat vi ska göra.

 

Lärde Ossy att det kan växa ost på träden. Det fattade han snabbt och städade noga.

 

Men sen ville han spåra klöv igen. Stor besvikelse när det inte fanns nån klöv.

 

Du och jag Ossy, vi älskar minsann varandra.

 

Så lekte vi ännu mera, hade väldigt skoj.

 

Men livet är inte bara lek, vi hade en massa viktiga saker att diskutera också. Som varför det inte finns nya klövar hela tiden. Vi tog nämligen det där spåret ett par vändor till.

 

Kompensation för missen med det runda benet, Ossy fick ytterligare ett av rätt format.

 

Sen var det dags att gå vidare vi hade umgåtts länge och haft så trevligt.

 

Sista jag såg av Ossy med benet i munnen är han på väg mot sitt hemma. Han var bra trött då för detta med att använda nosen tar på krafterna. Men matte sa att vi ska få spåra ihop igen och att hon ska lägga mycket klurigare spår till oss.

 

Jag gick genom Tråkskogen, hittade några Vinterskivlingar som jag självklart fick beröm för. Var koppelfånge just då för det kom okända människor.

 

Rulla i rimfrost är faktiskt skönt. Behövde svalka mej lite.

 

Passerade över Heden och fick syn på Inez som rastade sin husse. Sprang dit och hälsade.

 

Tyvärr Inez jag har jobbat hårt med nosen och en massa lek med Ossy så jag orkar inte leka med dej. Just detta att få använda nosen ordentligt tar verkligen på krafterna. Hörde att matte pratade med Inezhusse om att det skulle låta Inez göra sånt för att bli skönt trött.

Gick hem och somnade gott.

I morgon är det måndag och Sigrid igen, hoppas vi kan hitta på nåt skoj.

Av Wilma Border collie - 25 november 2017 17:50

Dags för sån där tråklördag igen. Tycker att de infaller väl ofta.

 

Bäst att följa rutinerna, alltså lekte jag en del med min boll på Heden. Var som vanligt bara jag ute i hela Malmköping.

 

Hoppsan det där snöret som bollen hänger i höll på att slå knut på sej runt min nos.

Tröttande på bollen och skulle göra nåt annat.

 

Titta! För första gången går jag över läskiga gallerbron på fria tassar!! Jag brukar passerade den som koppelfånge eftersom jag inte riktigt gillar den. Men nu gick jag frivilligt över.

 

Duktig hund får självklart beröm och ost. Det var jag verkligen värd.

Kollade spårvägen men de var alldeles öde. Inga andra trevliga hundar ute och inte hittade jag spår av några heller.

 

I skogen kunde jag jobba som svamphund. Helt otroligt efter kyla och snö, ännu lever en del Svart trumpetsvamp. Fast de står kvar.

 

Blommade en ostbjörk också. Enligt matte håller osten på att bli gammal. Jaha, det är alltså ett bevis på att hon varit alldeles för snål med utdelning av sån till mej och Sigrid.

 


Va? Vad sa du? Var det en Hare här precis nu? Hare var borta, tydligen en sån där asocial typ, säkert släkt med Ekorrarna.

 

Fanns en massa spännande dofter i skogen. Kollade dom väldigt noga.

 

Så jobbade jag mera. Här markerar jag.

 

Visst det är 25 november idag, men det finns fina kantareller fortfarande. Sitter nån liter här. Men matte lämnade alla i skogen.

 

Passerade där det brukar finnas godis. Jodå, det gick bra att nosa upp sånt i dag igen. Gillar såna här pålitliga ställen.

 

Bestämde mej för att ta vägen genom Ekorrskogen. Var ett tag sen sist.

 

Där inne var det fullt med sån här vacker Håris.

När matte fotograferat klart så smakade jag på den. Klart godkänd, riktigt god faktiskt.

 

Tillbaka på Heden och jag lekte mer med bollen. Leker bara med den på Heden.

 

Så skulle jag träna på att stanna kvar medan matte går en liten bit. Litar inte riktigt på att hon inte går vilse så jag brukar försöka smyga efter. Men antalet meter ökar för varje gång.

Gick hem och efter en stund drabbades jag av passa huset.

 

Rottis Helga behövde hjälp att komma ut och titta vart hon gick!

 

Jodå in i Prylaffären och fick ett grisöra.

Sen när hon och matte kom ut där i från så var det en isfläck på trottoaren samtidigt som Helga drog till i kopplet och där låg matte. Jo, hon är hel men pratar om att troligen kommer hon att betala för att bli av med sin vänstra sida i morgon.

Trist eftermiddagsrunda, fast matte var inne i affären och köpte nåt som innebär att jag får göra nåt skoj i morgon.

Av Wilma Border collie - 24 november 2017 18:04

Hämtade Sigrid i morse och gårdagen dåliga humör verkade vara spårlös borta. Inget krångel alls.

Blev ingen skjuts idag heller, matte hade ingen lust påstod hon.

 

Kollade Heden men den var alldeles övergiven, inga hundar och inga människor ute.

 

Bara för att kolla Sigrids humör ordentligt så skulle vi börja på gräsmattan vid sjön. Lekte en del och Sigrid kom så fint varje gång matte kallade.

 

I dag var det så där extremt viktigt att gräva gropar också. Många gropar skulle tillverkas, vad hon nu ska ha dom till.

 

Isen har dött igen, alltså provade jag vattnet. Räcker med att doppa tassarna och dricka en del Ska jag bada mer behöver det vara lite varmare.

 

Sigrid käkade gräs som om hon inte hade sett sånt på flera år. Är nog bäst att passa på för det kan ju försvinna under en massa snö med otur.

 

Jag hittade en pinne som jag tänkte leka med. Usel kvalitet på pinnarna nu. Den gick sönder direkt, syns på bilden hur den trillar och jag hade bara en liten bit kvar i munnen.

 

Kollade bryggorna, det är ett viktigt hundjobb. De var precis som de skulle.

 

Bestämde oss för att vi skulle leta efter Ossy. Matte hade visst nåt dåligt samvete för det där med fel ben i går också.

Vi letade och letade, men ingen Ossy nånstans.

 

Fortsatte i skogen och hittade en oststubbe. Trevligt att det växer ost även på stubbar.

 

Körde en del skogsagility. Vi är superbra på att flyga över fallna träd.

 

Sen skulle vi balansera på ett träd för att få ost. Va? Nä jag fuskar inte alls jag har framtassarna på trädet räcker inte det? Gjorde det inte, skulle ha alla fyra tassarna på trädet.

 

Här blev det faktiskt lite tokigt. Matte ville gå rakt fram genom Tråkskogen, men jag och Sigrid stack åt andra hållet eftersom vi tänkte att Ossy kanske dykt upp. Insåg mycket senare att vi skulle ha hängt på matte i stället.

 

Nån Ossy träffade vi fortfarande inte men den här Schnauzerkillen som matte alltid glömmer namnet på. Umgicks lite med honom, men han har opererat ett ben och måste ta det lugnt.

 

Vi är så duktiga, så duktiga. Såna här Vinterskivlingar lärde vi oss i vintras och naturligtvis kom vi i håg dom. Massor med beröm

 

Så här ser det ut. Matsvamp som växer nu när det börjar bli vinter.

 

Passerade skidbacken och vi drog båda två.

 

Långt bort syns vi på väg tillbaka. Om nu inte matte hade haft en massa åsikter om att vi avvek så hade det blivit trevligt.

 

På väg hem så passerade vi Prylaffären som var öppen. Bjöd oss självklart på godis. Men hörde nåt tråkigt, den ska stänga så vi får ett godisställe mindre.

Gick hem. Matte kollade Facebook. Om vi följt med henne genom Tråkskogen hade vi träffat Ossy. Han var minsann där och jobbade med sin husse. Nu förstod matte varför vi var ute och sprang i skidbacken Vi hade självklart koll på att Ossy var ovanför den. Hans ben av rätt sort ligger kvar i mattes jacka så han får en annan dag.

 

Eftermiddagsrunda och Sigrid försökte dricka upp allt vatten i fontänen. Hon lyckades inte.

 

Vi SKA in i Rosa elefantaffären! Blev insläppta och fick vårt välbehövliga godis. Om nån funderar på varför den kallas Rosa elefantaffären så hänger det kvar sen Sigges tid. Han hade en rosa elefant där inne som han alltid ville in och leka med.

 

Sigrids katte Nisse var överlycklig när vi kom. Han gick ut i morse när jag hämtade Sigrid och nu ville han in. Han är för övrigt övertygad om att det är jag som öppnar dörren eftersom han alltid smörar för mej.

Hörde de otrevliga orden ”ses på måndag”. Kan väl inte vara helg redan?

Av Wilma Border collie - 23 november 2017 18:05

När jag hämtade Sigrid i morse så var hon på uselt humör. Ta på halsbandet, då låg hon på rygg och skrek eftersom matte egentligen planerade att halshugga henne. Hemma hos mej var det raka vägen in i katternas klösträd och lägga sej och sura.

I bland går det usla humöret över lika snabbt, men nu verkade det hålla i sej.

Skulle gå på vår längre runda.

 

Skulle vi inte alls enligt Sigrid som skulle dricka upp allt vatten i alla vattenpölar.

 

På Heden träffade vi Dixie, trevligt för det blev lek med henne. Ja, det var mest jag och Dixie som lekte med tanke på Sigrids humör.

 

Provade nya stenar som har lagts vid Heden. Lönande såna för vi fick ost.

 

Fick vara på fria tassar men matte litade inte alls på Sigrid. Jag kom snällt på inkallning, den rosa pricken är en stendöv Sigrid.

 

Ja, jag hör dej men jag har annat att göra. Sigrids typiska min när hon tänker ge sej ut på förbjudna äventyr.

 

Mycket riktigt hon drog, visade sej och försvann igen. Alltså såg jag till att hämta tillbaka henne.

Så där nu är det fångenskap som gäller, sköter man sej inte är det inga fria tassar.

 

Vi hittade i alla fall Ossy eller om det var han som hittade oss för han kom springande.

 

Blev en massa skoj lek vid hans dagis. Alltså jag och Ossy hade kul Sigrid hade andra planer.

 

Mycket riktigt så försökte hon rymma igen. Nu fick hon inte ens vara fri med släpande koppel.

 

Matte fyllde på Ossys presentförråd när vi var i Grisöronaffären. Eftersom matte inte käkar hundgodis och ben så trodde hon att sån här ring av vitt ben skulle duga lika bra som ett vanligt rakt ben. Jodå Ossy tog emot gick och gömde tuggringen och kom tillbaka igen.

 

Vi gick en sväng tillsammans och letade godis i en av de stora krukorna. Sigrid som inte når upp fick leta på marken.

 

Skulle lära Ossy det här med att hoppa upp på stenar. Nä den stenen ägde minsann Sigrid och hon svor så det osade åt Ossy.

 

Lätt fixat, Sigrid var ju fånge så matte tog bort henne och Ossy kunde prova stenen i hop med mej.

 

Matte hittade en Frostvaxskivling och lät Ossy nosa på den. Han klarade det utmärkt och fick en massa beröm.

 

Vi lekte en massa mera och hade jätteskoj.

 

Det där till höger är inte alls jag. Tror att det är Sigrids dåliga humör som försöker sej ut som jag. Kan aldrig tänka mej att jag kan se ut så här.

 

Så klart det inte var jag på förra bilden. Absolut inte, söta, rara jag tänker bara gosa med Ossy.

 

Ossy han ville minsann ha ett ben han, men klantmatte hade bara tagit med den där ringen.

Alltså försökte vi leta reda på den. Nånstans här ska den ligga men Ossy har gömt den så bra att vi inte hittade den.

Matte förklarade för Ossy att hon alltid bara ska ha raka ben med sej men i dag var det svårt att åtgärda det.

 

Vi gick vidare och trodde att Ossy stannat vid sitt dagis.

 

Nädå, titta vem som kom smygande genom skogen. Ossy ville fortsätta umgås och så blängde han mycket på matte.

 

Vi umgicks ett tag till och sen följde vi med den mycket besvikna Ossy så att han gick till sitt dagis.

 

Sigrid koppelfånge hon tillbringade en massa tid med att stå på bakbenen och försöka ge sej iväg på äventyr. Fullkomligt lönlöst eftersom matte vägrade släppa henne.

 

På väg hem så träffade vi Sniff. Han är en mycket trevlig hund men Sigrid ansåg att han skulle dö. Som tur var brydde han sej inte om hennes svordomar.

Gick hem, Sigrid låg mest och tjurade Såg hur matte stoppade rätt sorts ben i en ficka så Ossy slipper bli besviken nästa gång.

När det var dags för eftermiddagsrunda så skulle inte Sigrid gå hem. Först vägrade hon komma fram från klösträdet, sen försökte hon hålla sej undan. Matte vann kampen.

Gick en tråkrunda och lämnade hem Sigrid. Hoppas hon är på sitt vanliga trevliga humör i morgon.

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Omröstning

Nu har jag bloggat i 1 år. Tycker ni att jag ska fortsätta?
 Ja fortsätt
 Nej tråkiga byracka du skulle aldrig börjat
 Gör som du vill, jag tänker inte läsa här igen

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
<<< November 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wilmablogghund med Blogkeen
Följ wilmablogghund med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se