wilmablogghund

Alla inlägg under april 2018

Av Wilma Border collie - Måndag 30 april 18:09

Förväntade mej en tråkdag, den påtvingade ensamheten eftersom Sigrid och Mikko inte kommit hem och matte pratade om nåt som måste fixas.

Hamnade i min bil och trodde att jag skulle åka till nån av alla skogar som måste kontrolleras efter vintern.

   

Äsch! Det här är inte skogen! Blev bara skjutsad till närheten av campingen.

   

Ja, ja lika bra att passa på att snörulla en del då. Konstgjorda snön minskar väldigt snabbt nu.

   

Sen efter avslutat rull är det lika bra att ruska av pälsen ordentligt.

   

Klättrade runt på de gamla stockarna i brist på bättre sysselsättning. Jo det gav ost.

   

Nähä ingen Ossy här inte. Jag som ville ha sällskap i min ensamma tillvaro.

   

Kollade spår och han hade rört sej här, men syntes inte till.

   

Matte sa att vi kunde gå en väg som jag inte gått på länge. Jo det skulle väl duga. Men helt plötsligt var jag försvunnen

   

Titta vad jag hittade!!!!!!!! Tror att Ossy såg när jag passerade hans hemma och så började han spåra mej och jag kände hans närvaro. Vi klär varandra väldigt bra eller hur?

   

Lekte en del i skogen först. Men kom på att vi skulle gå nån annanstans.

   

Men kliv upp ur diket! Dricka vatten kan du göra sen, vi har väl annat att göra!

   

Jo vi fortsatte att leka, har så skoj tillsammans.

   

Passerade där det bor såna där Grankotteskivlingar. Jag tränade och Ossy fick också prova.

   

Som sagt osttuben det är världens bästa belöning. Bara synd att matte ständigt snålar på utdelningen.

   

Men björken utanför Terras stuga den blommade i dag. Vi städade noga bort alla spår av att det funnits ost på den.

 


 

Kort filmsnutt. Men så här skoj har vi, på med ljudet så hörs det hur vi låter även om vi kan låta mycket mer

   

Efter en massa lek kan det vara bra att svalka sej. Ossy badade men jag nöjde mej med att dricka vatten.

   

Nu ska vi se, om jag sitter här och ser oskyldig ut så borde min plan fungera.

   

Precis vad jag räknat ut, jag kunde göra ett anfall på Ossy. Skoj hade vi.

   

Sen retade jag honom med en pinne som jag hittade. Behöver inte prata så mycket om att jag förlorade pinnen till Ossy.

   

Men som vanligt har alltid skoj ett slut. Vi har lekt klart och Ossy han vill ha sitt ben. Självklart fick han för världen skulle gå under om matte skulle glömma att ha sånt i fickan.

Jag skulle vidare för nu var det dags att åka nånstans.

   

Men så trevligt. Jag ska minsann shoppa i bästa Grisöronaffären, sånt är alltid trevligt.

   

Lika bra att jag vaktar hyllan med alla ben. Människorna pratar så förbaskat mycket tråk och tänk om nån annan kommer och försöker köpa de där benen som jag ska köpa till Ossy. Det kom ingen som tur var.

   

Så där nu är Ossys förråd av ben påfyllt och jag får välbehövligt godis efter avslutad shopping.

Åkte hem, somnade.

Kanske ska jag kolla lite på elden under min kvällsrunda, får se om jag har lust då.

Ha en riktigt trevlig valborg alla!!!!!!


ANNONS
Av Wilma Border collie - Söndag 29 april 18:15

När jag hade varit ute på min morgonrunda så upplyste matte om att hon skulle gå och mata grannes katt. Kommer snart hette det.

Bara det att jag ansåg att det tog en förskräckligt lång tid att mata katten. Hade tur så dementa matte hade glömt att låsa in mej. Alltså öppnade jag dörren och gick ner till grannen. Satt snyggt utanför deras dörr när matte kom ihåg att hon skulle gå hem till sin hund. Tänkte att matte kanske skulle gå vilse i de två halvtrapporna eftersom hon envisas med att bara hitta i skogen. Stora bekymret var visst om jag hade släppt ut mina katter i trappan, men de stannade snällt inne.

Sen var det dags att åka till skogen, hade regnat en massa men det hade nästan upphört så mattes plan skulle fungera.

   

Bra! Här har jag inte varit på massor med månader. Insåg att jag skulle ha tassarna fulla.

   

Hörru de där vandrarna gick nån annanstans så du kan befria mej från kopplet nu. Jag har nämligen massor att göra.

   

Så på fria tassar och nu ska jag kolla allt och lite till. Måste ha stenkoll på alla mina skogar.

   

Massor med spännande nyheter överallt bara man använder nosen. Många vilda djur hade rört sej i skogen och en och annan hund också.

   

Svamphundsjobb pågår. Jag tränade på såna där små Grankotteskivlingar. Syns en som en ljus prick bredvid mej. Kryllar av såna överallt nu.

   

Självklart så fick jag ost och massor med beröm för väl utfört arbete.

   

Sen fortsatte jag med det viktiga jobbet att kolla allt som hänt under min långa frånvaro. Matte fick snällt vänta medan jag kollade.

   

Där framme ligger Kvittrande skogen. Tydligen ska den slukas av skogsmaskiner men ännu står den kvar till mattes glädje. Hoppas att den för leva ett tag till.

   

Skulle kolla en del inne i skogen. Nån storm hade fällt en stor gran precis där jag skulle fram. Tur att jag är vältränad och van att klättra genom fallna träd.

   

Den lilla, lilla bäcken hade vatten som var alldeles utsökt gott. Om Vattentjuven börjar härja så blir det torrt här. Alltså lika bra att passa på att dricka.

   

Sen blev jag ombedd att leta svamp. Rent test från matte för att se om jag skulle fixa det på egen tass.

   

Alltså jag fick efternamnet Svamphund i somras så klart jag klarade av att hitta Stenmurklan som växte där. Blev massor med beröm och slick från osttuben.

   

Hittade på flera ställen. Det finns massor i år så jag kan verkligen träna på såna. Eller träna, jag anser att jag kan dom nu och matte öser beröm över mej. Det är väldigt lönade att jobba som svamphund. För beröm och godis gör jag vad som helst.

   

Fast de där Vilda grisarna hade jobbat hårt i skogen och bökat sönder massor. Tur att inte Sigrid var med för hon anser att Vilda grisarnas bajs är en delikatess.

   

Matte hittade en Trattkantarell fast det var årgång 2017. Den är kvar i skogen. Jag hittade fler Stenmurklor och tränade mer på de små Grankotteskivlingarna.

   

Men……….det blommade ett godisträd i skogen. Var lika bra att rensa det. Har förstått att desto mer svamp det kommer desto färre blir de blommande ost och godisträden.

   

Fortsatte att kolla allt viktigt blandat med en del svampsök. Var alltså strängt upptagen hela tiden i skogen.

   

Va? Är det dags att gå till bilen? Vet inte om jag har tid med det. Men matte lovade att jag ska få kolla mer av den här skogen inom en ganska snar framtid så jag följde med.

   

Eftermiddagsrunda. Hade tur och träffade Frasse och Bosse. Var länge sen sist. Umgick med dom medan människorna pratade en massa tråk.

   

Bosse han börjar förstå att dofter är intressanta och att vi tikar kan bli väldigt spännande. Alltså luktade han mycket och noga på mej. Fast ännu dröjer det en stund innan jag tänker lukta gott.

Har hört nåt väldigt korkat också. Sigrid och Mikko är fortfarande bortresta så jag blir blåst på umgänge med dom i morgon. Elände!!! Fast matte har lovat att jag ska få gör nåt jag gillar fast jag kommer att vara ensam och övergiven.

ANNONS
Av Wilma Border collie - Lördag 28 april 17:41

Äntligen blev det lördag och dags för hundträff igen. Alltså veckans allra bästa dag.

Som vanligt fick jag vänta i många evigheter inna det var dags att gå dit.

   

Äntligen av med hon i andra änden av onödiga kopplet. Nu ska jag leta reda på Ossy som jag längtat väldigt mycket efter.

   

Hans fårskallar var ute och rörde på sej, men de försvann snabbt. Ville tydligen inte umgås.

   

ÄNTLIGEN Ossy, vi blev lika lyckliga båda två. Har varit alldeles för lång ofrivillig skilsmässa.

   

Var inne hos honom och fikade. Läs matte och Ossyhusse fikade och Ossy försökte pussa ihjäl matte. Tydligen var även hon saknad.

 Ossy höll koll om några av våra kompisar var på väg

   

Jag passade på att umgås med Ossyhusse en stund, är så sällan jag träffar nån. Ossy hade nån diskussion med matte.

   

Nu så börjar det minsann komma kompisar.

   

Träffade Lagotto Alfonzo. Han är en trevlig kompis.

   

Men Ossy!! Alltså jag ville inte se hans uppvaktning av Alice utan vände svansen till.

   

Ossy gav upp och hittade en pinne som han trodde att han skulle ha.

   

Ha!! Det var minsann min pinne, alltså snodde jag den..

   

Vet inte riktigt hur detta gick till. Jag brukar inte hamna på rygg men nu gjorde jag det. Var uppe lika snabbt igen.

   

Jag och Sansa lekte en massa med Mimmi. Är så skoj att kunna leka med många olika hundar.

   

Springa i flock är också väldigt skoj. Vi bildar flockar och sen springer vi fort och mycket.

   

Sansa är en väldigt vacker tjej.

   

Leka och leka ännu mer. Alltså hundlivet kan bara inte bli bättre, så många kompisar att ha skoj tillsammans med.

   

Men man behöver fylla på energi. Jag Ossy och Sansa försåg oss med ost. Jo det var fler som var framme och fick. Vi delar alltid på allt under träffarna.

   

Ossy balanserade snygg på gungbrädan. Ska nog träna på den där jag också nån dag.

   

Efter att alla hade haft massor med skoj så skulle vi helt plötsligt göra nåt annat. Alla började gå mot sjön.

   

Trevligt. Vi hamnade vid Ossys privata badplats. Inte illa att ha en alldeles egen strand.

   

Många hundar slängde sej i och badade. En del simmade, andra plaskade runt i strandkanten.

   

Så finns det de som hämningslöst kastar sej rakt ut från bryggan. Superplask blev det.

   

Här står jag på bryggan och funderar över en massa viktiga saker.

   

Ingen såg vad som hände, men jag halkade och trillade i! Jag brukar inte simma, men nu var det bara att simma in till land.

   

Kallsupar fick jag och dyngsur var jag. Metzo är en pålitlig kompis för han kollade att jag mådde bra när jag hostade upp liten vatten och försökte ruska mej torr. Fick höra att jag såg vädigt liten ut när alla mina pälsmassor helt plötsligt var dyngsura.

   

Tillbaka till bryggan. Nu halkade jag inte i sjön utan höll mej kvar medan jag kollade på de som badade mer.

   

Alice hon hittade en pinne. Den ansåg både jag och Mimmi att vi skulle ha så vi jagade henne. Men ingen av oss kom över den där pinnen.

   

Jag ägnade mycket tid åt att försöka få pälsen torr. Rulla i gräs borde vara effektivt men jag var fortfarande blöt.

   

Äsch då, slut på det roliga nu igen. Ossy har fått sitt ben och det är dags att gå hem. Som vanligt hade tiden gått alldeles för fort.

   

Enligt matte var jag korkade som försökte torka mej i den gamla snön. Äsch, bäst att passa på att rulla där medan den finns kvar.

Gick hem och somnade gott. Drömde om allt skoj jag haft idag. Borde vara lördag i morgon igen.

Av Wilma Border collie - Fredag 27 april 18:07

Ytterligare en bra dag i mitt hundliv.

Hämtade Sigrid och Mikko. Kulle inte åka nånstans men matte hade en plan för hemmaskogarna.

   

Vi började vid sjön med att springa mycket och fort. Alltså vi har så skoj tillsammans. Ingen stresslek utan vi leker en stund sen gör vi en massa andra viktiga hundsaker.

   

Inez och Rick dök upp. Jag övervakade noga mötet med Mikko. Sigrid höll sej undan eftersom hon är rädd för Inez som inte förstår hundspråk.

   

Jag sprang en massa med dom. De har inte förstått att man kan göra en massa annat än bara stressleka hela tiden.

   

Sen kollade jag att det gick bra när Rick och Mikko umgicks. Skildes från dom eftersom de skulle gå sin vanliga runda. Vi som alltid varierar våra vägar skulle nån annanstans. Mycket roligare med olika ställen varje dag

   

Perfekt! Vi ska minsann gå en bit på min Sörmlandsledsetapp. Just här har jag inte varit på ett tag och sist var det en massa snö och is.

   

Nytt ställe för Mikko igen så han hade massor att undersöka.

   

Jag tog mitt ansvar som fyrbent etappledare och visade honom ett av de bra vattenställena. Han var väldigt intresserad.

   

Eftersom det var ett tag sen jag var här så hade även jag en massa att kolla. Men allt var som det skulle.

   

Alltså den här markeringsstolpen är den viktigaste på hela min etapp. Om jag sitter här så får jag godis. Sigrid kan men vi lärde även Mikko den viktiga kunskapen.

   

Hårda tider, inte nog med fyrbenta etappledarjobbet, jag gjorde en insats som svamphund också. Här har jag minsann markerat.

   

Hittade en Stenmurkla och jag fick massor med beröm och osttuben kom fram

   

Men titta ÄNTLIGEN är det vatten här. Förra gången låg iseländet och innan dess har det varit torrt när jag passerat.

   

Så här ska det alltså se ut. En liten nästansjö med underbart vatten. Sen jag flyttade hit har det varit så torrt att jag aldrig sett den full med vatten.

   

Just ja, matte påstår att här kan det växa Bombmurklor. Inte för att jag nånsin har sett några här men kanske ska kolla.

   

Jo det hade faktiskt fötts några stycken. Jag hittade och Sigrid och Mikko hjälpe mej att markera dom. Bra samarbete.

   

Fina var dom. Perfekt för om ett par veckor ska ett helt gäng med hundar vandra min etapp och jag och matte ska guida dom. Då kan vi visa de fridlysta svamparna.

   

Sigrid är en stjärna som Bombhund för hon gick och nosade upp ett par stycken.

   

Men det tar på krafterna att jobba som Bombhund. Sigrid la sej och vilade efter välförtjänt beröm och godis.

   

Lämnade Sörmlandsleden och gick vidare i skogen. Allt i sin ordning. Ännu bättre nu kommer det supergoda gräset. Blev kallad för kossa eftersom jag käkade massor.

   

Dags för nästa svamp. Denna heter Öronmurkla.

   

Jag tränade på att markera den och fick en massa beröm och godis. Tänk att det finns så otroligt många svampar jag kan lära mej som ger en massa lön. Svamphundsjobb är trevligt.

   

Sigrid övade också på den mycket framgångsrikt.

   

Mikko han visade verkligen framtassarna. Han hittade en Stenmurkla alldeles själv. Imponerande för han har bara provat ett par gånger. Mikko är en mycket smart hund som älskar att få jobba med en massa olika saker.

Sen lämnade vi skogen för det var dags att gå hemåt. Vi var faktiskt väldigt nöjda med allt vi hunnit med.

   

På Heden så träffade vi Sniff, trevligt för det var länge sen. Fast Sigrid ansåg fortfarande att han ska dö. Onödigt han är en trevlig kompis.

   

Mikko är inte van med andra hundar men han ansåg att Sniff var en trevlig kompis som han kunde hälsa på och umgås lite med.

   

Hemma hos Sigrid så hittade jag ett vitt ben. Du äter inte vita ben sa matte. Nä det gör jag inte, eller inte om dom är mina. Men nu var det Mikkos och då kan jag äta.

   

Sigrid ratar också såna ben, men efter att jag hade tuggat på det så passade det henne också.

Sen hörde jag nåt otrevligt. Ses på måndag!!!!!!! TVÅ dagar utan Sigrid och Mikko, helt bedrövligt. Men de ska åka bort.

I morgon är det lördag och hundträff. Förra veckan missade jag allt på grund av mattes rymning. Begriper inte varför hon inte alls tänkte köra mej drygt 40 mil enkel resa så jag kunde ha deltagit. Men i morgon tänker jag roa mej massor och ta igen det jag missade förra lördagen. Så längtar jag väldigt mycket efter Ossy också.

Av Wilma Border collie - Torsdag 26 april 17:17

Idag hade matte korkade idéer om att det skulle vara en lugn dag. Nåt om att det varit så mycket så länge att vi kunde ta det lugnt.

   

Så där nu är Sigrid och Mikko hämtade. Första gången han skulle hänga med mej och Sigrid utan att Sigridmatte var med.

   

Passerade Heden. Där håller de på och lägger massor med ris till nån brasa. Dendär högen skulle enligt Sigrid dö. Hon morrde hotfullt, när inte det hjälpte visade hon sina skräckinjagande tänder. Rishögen blev inte rädd.

   

Nu är det verkligen vår för björkarna har fått musöron.

   

Gick till sjön och där lekte vi massor. Har så skoj tillsammans, jaga Sigrid och Mikko är väldigt skoj. Fast de jagade mej lika mycket.

   

Ska inte ni bada? Det är faktiskt behagligt svalt i vattnet. Nä det passade inte just då.

   

Kolla bryggor är en mycket viktig hundsysselsättning. De var i alldeles utmärkt skick.

   

Lekte en massa mer. Men kolla Sigrids min hon ser alldeles galen ut.

   

Så där ja, efter lite funderande så vågade Mikko gå ut i vattnet. Han uppskattade faktiskt att blöta tassarna och lite av benen.

   

Jag och Sigrid försökte lära honom att det lönar sej att hoppa upp på båten. Men det var lite överkurs idag.

   

Letade efter Ossy men han var inte vid sitt dagis.

   

Hittar vi inte Ossy går det lika bra att träna på svampsök. Nu finns det massor med Grankotteskivlingar. Jag luktade på dom och fick ost.

   

Mikko provade och fick också ost och en massa beröm.

   

Titta här jag kan!!!!! Runt mina tassar finns det ett helt gäng med såna där små svampar. Fick väldigt mycket beröm för väl utfört arbete.

   

Eftersom vi jobbat så bra alla tre så hittade vi en blommande ostbjörk också. Städade som vanligt väldigt noga.

   

Nästa lektion med Mikko vi lärde honom att stå på sten det är lönande. Han hopade upp efter lite övertalning från matte.

   

Nähä, ingen Ossy hemma och inte var det hundträff heller. Bara alldeles dött och övergivet.

   

Så dök Rick upp. Mikko är inte alls van att träffa andra hundar så han var lite misstänksam först.

   

Jag visade hur man enkelt kastar Rick i backen. Alltså bara för att visa Mikko att Rick är alldeles ofarlig.

   

Det hjälpte för vi kunde leka tillsammans allihopa och Mikko hade riktigt skoj med Rick.

   

Passerade skidbacken och där lekte vi mer i snön. Lika bra att passa på medan den finns kvar.

   

Kolla minen på Mikko, nu har han insett att det går bra att leka med Rick och dessutom försöka se farlig ut.

   

På väg hemåt så träffade vi en Pinchervalp. Mycket trevlig tyckte alla utom Sigrid som funderade på om den skulle dö. Ja, ja nästa gång kan hon utse den till sin bästa kompis istället.

   

Dags att skiljas åt, fast Rick och Mikko ansåg att de skulle leka mera. Men det får bli vid nåt annat tillfälle.

   

Titta här! Det är Ossyhusses bil och i bilen sitter världens mest deprimerade Ossy. Han såg minsann sina favoritbrudar och inte kunde vi leka. Stackarn, men det är snart lördag och då ska jag och Ossy ta igen allt vi förlorat.

Lämnade hem Sigrid och Mikko och gick hem till mej och somnade.

Undrar vad vi ska hitta på i morgon? Borde få en skoj dag då tycker jag.

Av Wilma Border collie - Onsdag 25 april 18:20

Ännu en bra dag. I dag väntade arbete igen, hörde att det var Sörmlandsledsjobb på gång.

Hämtade Sigrid och Mikko plus Sigridmatte och sen åkte vi.

   

Usch! Jag har hamnat på Sagostigen för det ska jobbas med min korta etapp. Men där bor Hästmonster Billy och han har hundar som favoritföda. Jag försökte förvandla mej till tax och smyga mot skogen.

   

Sigrid och Mikko de riskerade livet för de tittade efter monstret. Märkligt att de inte begriper hur farlig han är.

   

Äntligen är vi inne i trygga skogen. Nu blir det tassarna fulla för vi har inte varit här på hela långa vintern. Måste kolla skogen, Sörmlandsleden och massor med annat viktigt.

   

Men titta där nere smyger minsann Monster Billy runt. Hemska opålitliga monster säkert på jakt efter mej. Tror inte ett ögonblick på matte som påstår att han är en genomsnäll gammal häst som inte skadar nån.

   

Trevligare med såna här djur. En skogssnigel hade vaknat efter vintern och såna käkar inte hundar.

   

Nu ska jag visa Mikko alla intressanta saker här och hur jag jobbar på den här etappen.

   

Vi hann med lite lek. Men detta var allt som blev lek. Sen hade vi tassarna fulla med massor med viktiga hundgöromål.

   

Mikko föredrog spängerna medan Sigrid ansåg att det var mycket bättre att göra lerinpackningar.

   

Gick och kollade bäcken. Mycket viktig syssla att hålla ordning på den så vandrande hundar kan dricka och svalka sej.

   

Sigrid försökte lära Mikko men han är fortfarande ganska misstänksam mot vatten.

   

Enligt människorna är det underbart när bäckarna porlar så här i skogen. Bryr mej inte anser att det är viktigare att kolla vattenkvaliteten.

   

Så var jag tvungen att visa Mikko den gamla Vilda grisskallen. Han var mycket intresserad av den. Bra han utvecklar sunda intressen.

   

Sigrid hon lyckades igen. Skulle ta sej över bäcken men halkade av en sten och rakt ner i vattnet. Sen hamnade hon på fel sida av bäcken och var tvungen att bada igen för att ta sej tillbaka. Fast hon verkade synnerligen obekymrad av doppet.

   

Jag berättade en massa viktiga saker för både Sigrid och Mikko. De lyssnade mycket uppmärksamt på mej.

   

Så här jobbar en fyrbent etappledare. Jag städade bort grenar från stigen. Den ska vara framkomlig för hundar.

   

Hoppsan! Här är det inte framkomligt. En stor gran har trillat rakt över stigen och blockerar effektivt. Alltså jobb för Chefen och motorsågen. Vi kom förbi genom att klättra på stenar vid sidan.

   

Kollade bäcken på ytterligare ett ställe. Den var i samma perfekta skicka där och vattnet är utsökt gott.

   

Sen lämnade vi leden för nu skulle vi kolla om det fötts några Stenmurklor. Tog vägen över ett eländigt tråkhygge.

   

Jo det hade fötts en massa små valpar. Jag tränade och Mikko fick prova att markera. Han skötte det ypperligt bra.

   

Sigridmatte letade också och lyckades hitta. Men den märkliga människan ville inte alls ha ost som belöning. Hon vet inte vad hon missar.

   

Fina är dom, och det kommer massor. Bra då kan vi jobba mycket och matte säjer att när det är mycket Stenmurklor på våren då blir det ett bra svampår.

   

Mikko han har lärt sej att det är väldigt bra att sätta framtassarna på fallna träd nr man ska få bra uppsikt. Här hade han span på vad jag gjorde.

   

Gick vidare och kollade massor. Tillbaka på Sörmlandsleden hittade matte ytterligare ett jobb till Chefen och motorsågen. Jag kollade det som var Sigges favoritspagrop i den skogen. Har aldrig sett så mycket vatten i den som idag.

   

Mikko han fick träna mer på att markera Stenmurkla. Jo jag och Sigrid gjorde det också. Skönt att kunna jobba ordentligt igen.

   

Jaha nästa träd som tröttnat och blockerar. Fast detta blockerar mer för människor. Vi hundar hoppar enkelt över det

   

Detta är en gammal mumie sen i höstas. Då var det en Biskopsmössa, alltså en svamp men ingen matsvamp.

   

Hörru kan vi få ost, vi har faktiskt luktat på den där gamla mumiesvampen. Jo vi fick.

   

Bara för att jag råkade somna en stund i mossan började matte prata om att nu ska det nog bli ett par lugna dagar. Nåt om att jag haft extremt mycket senaste tiden. Vadå, det är jätteskönt att sova i skogen.

   

Nästan tillbaka vid Sagostigen och jag hade stenkoll. För nånstans där nere ska den hundätande Billy befinna sej. Såg honom långt bort så jag smög till bilen.

Åkte hem, lämnade Sigrid och Mikko.

Hemma så har jag mest slappat. Behöver samla krafter för det kanske blir nåt mer skoj i morgon.

Av Wilma Border collie - Tisdag 24 april 18:08

I går kväll kom jag på att jag inte hade berättat för Kleptoman Leya om helgen. Jag träffade flera av hennes släktingar.

   

Titta här så intresserad hon var när jag berättade om mitt umgänge med bland annat hennes pappa och en halvbror. Jag hade berättat för dom om hennes eviga stjälande och de berättade en massa för mej som jag skulle framföra till henne.

I dag skulle vi enligt matte inte göra så mycket. Eller vi skulle åka till Eskilstuna för diverse hundlig assistans.

   

Väldigt vad den här hissen går sakta, eller så har mattes mamma flytta tusen våningar upp. Vi är faktiskt väldigt sugna på köttbullar.

   

Äntligen nådde vi rätt våning och kan kasta oss in efter de eftertraktade läckerheterna.

   

Snälla vi har inte ätit sen vi var här sist. Blev köttbullar så vi kunde stilla den värsta hungern. Sen lyssnade vi på en massa mänskligt tråkprat. Så blev det passa bilen medan det gjordes tråk innan mattes mamma skjutsades hem igen.

   

Som vanligt efter besök i Eskilstuna så hamnade vi vid skidbacken. Undrar om det hänt nåt sen sist? Är en dryg vecka sen vi var här senast.

   

Men för sjutton Sigrid ska jag vara tvungen att hämta dej? Så intressant var faktiskt inte den där doften,

   

Fortfarande finns det en hel del snö kvar vid skidbacken. Vi lekte en del där.

   

Lika bra att passa på och snörulla medan det går. Dessutom blev jag av med mer av min begagnade päls.

   

Kom Sigrid jag har hittat vatten! Nä hon var måttligt intresserad av sånt idag. Jag passade på att dricka och plaskade runt en stund.

   

Ossy har vi inte träffat på evigheter alltså tänkte vi leta efter honom. Hade tyvärr ingen framgång för han var med sin husse och jobbade. Fast vi umgicks en del med hans dagismatte istället.

   

Dreamy passerade förbi sa bara hej till henne och hennes matte kände inte igen Sigrid när hon var utan vintertäcke.

   

Kollade lite skog men fanns inget spännande här. Tur att vi har så mycket andra skogar att vara i.

   

Ställde bilen hemma på min gata och sen skulle vi gå till Sigrid.

   

Hos Sigrid fick matte nån god lunch. Mikko gillade ett av mina gamla begagnade märgben som Sigrid fått. För övrigt var han ganska besviken eftersom han inte fått hänga med oss idag. Men vi berättade för honom att vi inte besökt en massa skoj skogar.

   

Bla bla bla bla det är väldigt vad människor kan prata tråk. Jag somnade ett tag. Sen var det dags att gå hem till mej Hörde att i morgon väntar jobb och Mikko ska få hänga med och besöka en för honom ny skog. Låter som det kommer att bli en perfekt dag.

Av Wilma Border collie - Måndag 23 april 18:21

Jaha nu återgår mitt hundliv till det normala igen. Inga välplanerade rymningar utan bara vanliga hunddagar framöver.

När det var dags för skogen så tog matte ut Sigrids bur till min bil,. Bra ordningen är återställd och Sigrid ska åka med mej.

   

Så där vi har hämtat Sigrid, Mikko och Sigridmatte. Idag skulle det räcka med en sväng där min Sörmlandsledsetapp börjar. Eftersom Mikko aldrig varit där så hade vi massor att visa honom. Dessutom hade jag massor att berätta för dom om min helg hos Terra.

   

Nu förstår du Mikko ska vi visa dej vad vi gör när vi jobbar som fyrbenta etappledare på Sörmlandsleden. Ja inte allt jobb men lite i alla fall.

   

Sigrid visade en av alla bäckar för honom. Veta var de befinner sej är en mycket viktigt hundkunskap.

   

Hittade en hel del spännande att visa, som alla dofter efter djur och annat. Mikko har massor att lära sej.

   

Jag kollade men de där Rökpipsvamparna tänker visst inte vakna i år. Fanns inga spår av dom.

   

Sigrid letade också men lika framgångslöst.

   

Vi visade Mikko hur man balanserar på fallna träd och får ost som belöning.

   

Sen bestämde vi oss för att visa Mikko ena sjön. Det är ett viktigt uppdrag som fyrbent etappledare att ha kolla på sjöarna.

   

Titta så underbart! Hela sjön är isfri, så här ska det vara.

   

Mikko som tyckt att vatten är läskigt vågade faktiskt prova att bada tassarna.

   

Jo jag badade självklart jag också. Måste kolla så det är badvänligt för vandrande hundar.

   

Mikko är duktig för han hängde på mej och Sigrid över bron utan problem.

   

Sen inspekterade vi en mycket spännande sten. Under den bor nämligen Grävling, fast Grävling är lika asocial som Ekorre.

   

Så stolt Mikko han fyndade minsann ett ben alldeles på egen tass. Tror det är hans livs första.

   

Jag berättade en massa för honom om jobbet som fyrbent etappledare. Alla saker som jag och Sigrid fixar med för att vandrande hundar ska få en bra upplevelse av Sörmlandsleden. Han lyssnade och var väldigt intresserad.

   

Så hittade jag ett av de gamla benen och kopplade av med att tugga på det en stund.

   

Medan jag tuggade ben var Mikko väldigt modig och sprang på ett gammalt träd som fallit över ån. Han klarade det utan att trilla i vattnet.

   

Chefen har minsann varit och jobbat på min etapp. De gamla ruttna spängerna är utbytta mot nya fina. Bar då trampar ingen hund igenom och skadar sej.

   

Sen hade vi möte om en extra intressant doft. Vi diskuterade länge och ingående. Alltid trevligt att kunna dela sånt här med kompisar.

   

Matte hittade såna här Brödkorgsvampar. De är bara millimeterstora och det ser ut som små bröd i skålarna.

   

Hade lektioner med Mikko om det lönade att hoppa upp på bordet vid skärmskyddet.

   

Här var det väldigt spännande och Mikko rullade sej på det där spännande.

   

Hm, det var en alldeles stendöd Snok. Hörde talas om det synnerligen olämpliga att rulla sej på en Snok.

   

Snart kommer nån som heter Häggen att blomma. Ska bli skönt när världen blir grön igen.

   

Visade mer av ån för Mikko. Nu när hans vattenintresse vaknat så gäller det att underhålla det.

   

Så hittade vi ett trevligt ostträd också.

   

Sen var det dags att gå till bilen och åka hem igen. Men vi hade haft trevliga timmar i skogen.

   

Hemma så höll matte på med all den där Ramslöken. Det här gröna ska bli Ramslöksalt. Hon har mixat och torkat och mixat igen. Jag slappade istället.

I morgon har vi visst en del att göra.

För er som inte sett så finns det ett blogginlägg under detta om allt jag gjorde i helgen.

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Omröstning

Nu har jag bloggat i 1 år. Tycker ni att jag ska fortsätta?
 Ja fortsätt
 Nej tråkiga byracka du skulle aldrig börjat
 Gör som du vill, jag tänker inte läsa här igen

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19
20
21
22
23 24 25 26 27 28 29
30
<<< April 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ wilmablogghund med Blogkeen
Följ wilmablogghund med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se