I morse så skulle Basse ha sovmorgopn så det blev mina vanliga tråkiga ensamma morgonrutiner.

Men sen fick jag åka och hämta honom. Nisse kom rusande och ville in också.

Så skulle vi göra nåt, matte hade en plan men det var mulet och blåste kallt så den blir en annan dag. Hörde nåt krkat hittepå om att ta det lugnt idag.

Matte hade sett gamla mördarsnigelfällor i tråkgrönsakslandet, de skulle till soptunnan.

Dessa eländiga tråkgrönsaker. Människorna slarvar dessutom för matte hittade två kvarglömda lökar som överlevt under snön. Vidhåller att det är bättre att odla saker som passar oss. Då skulle inget glömmas.

Åkte iväg för nu skulle vi kolla en väg. Stackars Basse som ska ha sina dagliga snörull. Den här fläcken dög inget till.

Han hade tur och hittade så morgonrullet kunde klaras av.. Skidbacken är just nu förbjuden för mej, eller jag får vara där, men då som koppelfånge. Just nu är det dagarna när jag doftar alldeles utsökt och gärna träffar alla förbjudna hanar.

Skulle kolla en väg som vi åker ibland. Matte har nån plan om att vi ska åka framöver. Jodå, många dofter och massor med hälsningar lämnade jag. Bara det att Basse han kissar över hela tiden. Tar tid för oss att gå just nu.

Fortfarande ser det ut som vinter på en del ställen. Jag råkade kliva i snön och sjönk till magen, himla tur att det inte var vatten under.

Ja jag tänkte att vi skulle kunna ta den här stigen genom skogen. Nä sa matte vi ska kolla vägen och det finns ett ställe som troligen är översvämmat så det får bli en annan gång.

Delade på Basses frukost. God var den, mycket godare än min tråkfrukost hemma.

Hoppsan!! Detta är Basses verk, han trampade sönder vägen!! Enligt matte så pågår det nåt som heter tjällossning och då kan det bli så här.

Sist vi gick här var det fruset, emn nu dör isen och det fanns vatten. Vi drack, går åt mycket nu när jag behöver kissa överallt.

Kärret i skogen har blivit en sjö. 

Jaha det dröjer inte innan vägen ligger under vatten för här är det på gång. Jag tänker inte passera!!

Bada på väg det är minsann trevligt det enligt Basse. Han måste ha varit isbjörn i ett tidigare liv.

Hade han fått bestämma så hade han säkert tillbringat resten av dagen där.

Bara det att nära finns en hage med hundätande hästmonster.

Hörde hur de sprang runt. Troligen var vi upptäckta så vi fick väldigt bråttom åt andra hållet. Tänkte inte alls sluta våra dagar som hästkäk.

Passerade där Sara med kompisar bor. Glöm att hälsa på sa fångvaktaren. De har en ny kompis som är hane och han är förbjuden!! Vadå förbjuden?? Jag träffar vem jag vill!!

Basse hittade ett dike med vatten som han helt missade när vi passerade första gången. Alltså skulle det provas nu. Enligt Basse var det perfekt. Jag ska fundera på det där med bad om det bli ovädershett.

Åkte hem.

Käkade lite och somnade.

Matte studerade en kruka med fullkomligt onödiga paprikafrön. Nu har de grott och börjat växa. Varken jag eller Basse käkar såna, alltså ointressant.

Skulle gå på eftermiddagsrunda. Blåste ännu kallare och jag spred noga mina utsöka dofter över en del av Malmköpimg. Gäller att hålla alla hanar välinformerade.

Basse har åkt hem till sej och i morgon är det fredag vilket innebär fredagsmys och enligt matte även en överraskning som vi kommer att gilla.

Tänk i morse började det väldigt bra.

Basse blev levererad hit. Perfekt med sällskap på morgonrundan och gemensam frukost.

Sen fick vi höra att vi skulle göra nåt, med tur skulle det gå som matte planerat.

Men så trevligt här har vi inte varit på många evigheter. Massor att kolla.

Säkerhetsåtgärd, matte hade midjebälte och vi specialkoppel. Skulle röra oss där vargnarna varit mycket under hösten och vintern. Ingen risk att tappa koppel med detta inte.

Ofta var det trevlig barmark och alla dofter kommer fram. Hade tassarna överfulla med att kolla allt.

Fast ibland blev det snö och skridskobana.

Så mycket att ha koll på. Enligt matte skulle vi fortsätta så länge allt var lugnt. Sist vi var här för länge sen såg vi två vargar. Men nu fanns det inte ett spår av dom, alltså kunde vi fortsätta.

Det tar sej, nu har vi nått våran Sörmlandsledsetapp.

Jaha där ser skogen ut som plockepinn när vinterns stormar har kastat barkborregranar omkring sej. Men de hindrar inte vandrade hundar som tur är.

Jaha en hasselbuske har också tröttnat på livet. Men den gick att passera utan problem.

Nästa träd, det fanns gott om såna här så det blir jobb för Chefen och motorsågen framöver. Men det gick att runda så vandrande hundar kommer fram.

Det var en gång em liten stillsam å mellan sjöarna. Basse som har som sitt ansvbar att se till att allt vatten är okej till vandrande hundar.provade och godkände.

Tror att den där varningen för höga flöden är befogad.

Detta ska föreställa våran favoritrunda. Bara att glömma, spängerna ligger under vatten och det har fallit träd också. Lär dröja innan vi kan gå den.

En liten bit bort börjar sjön vara riktigt nära vägen, stiger vattnet lite till så blir det oframkomligt.

Titta!! Vi kom till skärmskyddet!!

Såg ett rådjur i skogskanten, det ville inte umgås med oss.

Detta är enligt matte extremt viktigt. Papperna i gästboken. Vi brukar hämta dom runt jul men med all snö, is och kyla har det inte gått. Men nu äntligen kom matte över dom.

Provade vårt bord, fick ost. Men matte missade att ta bild.

På väg tillbaka. Isen håller på och dör och Basse var tvungen att provbada. Enligt honom fullt godkänt.

Inte ett spår av vargarna, bara dennna förstockade ylande sak såg vi. Må de ha flyttat längre bort så vi kan vara i skogarna som vanligt igen.

Långt där borta mitt i bilden står våran bil och väntar. Matte blängde på en annan väg och pratade om att den ska vi gå framöver. Så skönt att vi kan börja vara i skogarna igen.

Åkte hem, käkade lite och somnade. Vi var så trötta efter att ha kollat allt viktigt för vandrande hundar. Sov väldigt gott.

Matte ägnade sej åt den märkliga sysselsättningen räkna vandrare, hur många som övernattat och hur många från utlandet. Allt detta ska kansliet ha till sin statistik.

Gick ut på eftermiddagsrunda. Hade tur och fick passera magiska fönstret. Serverades gott välbehövligt godis. I morgon ska vi göra nåt annat, får se vad det blir.

Hämtade upp Basse helt enligt rutin.

Finns minsann fler som har rutiner. Nisse han gillar mej eftersom han är full övertygad om att det är mitt jobb att komma och släppa in honom. Det där med hämta Basse räknas inte i hans värld.

Hämtade Basse och matte skulle kolla nåt vid tråkväxthuset. Jaha rabarber på gång. Nu börjas det snart med alla tråkgrönsaker igen. Vidhåller att det borde odlas revben, hundgodis, fredagsmysben och annat användbart.

Hamnade vid campingen, enligt mattte skulle vi kolla om hennes pålan möjligen skulle fungera.

Den där lilla bäcken i slutet av min Sörmlandsledsetapp den tokforsar just nu. Basse tittade längtansfullt men bada där det kan han bara drömma om.

Det vandrar minsann änglar. Den där stolpen med pilen försvann under ett snöberg och matte var övertygad om att när tjälen dör då skulle det behövas en ny stolpe med pilar. Men nu är snöberget nästan borta och någon ängel till vandrare har hittat stolpen och satt upp den. Mycket glad matte.

Titta! Snöbefriat i skogen. Innebär att inom snar framtid kan vi börja kolla läget och jobba som fyrbenta etappledare igen.

Delade på Basses frukost, mycket godare med sån ute.

Skulle kolla väran lekplats. Sist då var den oanvändbar med snö upp till magen på oss. Men nu var det mesta borta och Base kunde ta sina nödvändiga snörull.

Allt var lugnt och stilla, inget spanande eller nåt annat konstigt. Vi fick vara på fria tassar, fast matte förde liv med en högljudd visselpipa ganska ofta.

Tack snälla hare som lämnate godis till oss. Precis vad vi behövde. Tog hand om allt.

Jo vi tänkte gå in i skogen en sväng och vill inte lämna matte utan bevakning. Risken för att hon skulle villa bort sej är överhängande då.

Mera vår. Nu hade hon hittat videkissar och dessa skulle fotograferas. Tämligen ointressant enligt oss.

Letade men inte hittade vi några gamla vintermarinerade revben inte.

Matte hittade mer vår i form av en blåsippsknopp. Finns tydligen hopp.

Kollade runt mer i skogen, mycket att hålla reda på nu när alla dofter kommer fram igen. Allt var precis som det skulle.

Basse han satt på en sten och spanade ut över skogen som han är övertygad om att han äger.

Sen blev det enligt honom väldigt bra. Ett dike fullt med vatten och då ska det badas. Det är inte badsåsong i min värld.

Sprang en del ute på ängen. Här syns det hur lite snö det är kvar. Lika bra att den också försvinner så vi kommer fram överallt igen.

Men Basses bästa dike var en besvikelse. Fortfarande fullt med is som inte gick att döda heller.

Åkte hem, käkade lite och somnade gott.Vi var trötta efter att ha kollat mycket och länge.

Ut på eftermiddagsrunda. Fick inte passera magiska fönstret och inte träffade vi nån vi känner heller.

I morgon har matte en plan. Återstår att se om den fungerar.

Så blev det äntligen måndag.

Klarade av mina trista morgonrutiner och bara väntade på att det skulle bli dags.

Inte bara Basse som väntar på mej. Nisse blev också överlycklig när jag kom, han ville in igen.

Egentligan hade matte en plan. Men det hade regnat i natt och sen blev det minusgrader. Var halt överallt och en massa varningar. Alltså ställde vi bilen hemma hos Basse. Det syns inte men BasseS väg var isglacerad.

Undar vad Basse ska göra när snön försvinner. Dagliga morgonrullen i närmaste snödriva är så viktiga i hans värld.

Vägen mot skidbacken var "spännande". Typ skridskobana så det tog sin lilla tid att gå där. Fast jag och Basse hade mycket att snacka om, Skvaller sen helgen och sånt.

Delade på hans frukost efter vägen. God var den eftersom vi var två.

Så skönt tog lite gemensamma rull i konstsnön. Lika bra att passa på för på en del ställen håller den på och försvinner.

Spanade efter kompisar, skidbacken är ett säkert ställe att träffa såna på.

Jodå Ricki och Tilly kom genom skogen. Trevligt att träffa dom en stund igen och ägna oss åt hundsnack. Men sen skulle de vidare på sin vanliga runda.

Så hittade vi en blommande osttall också. Finns inga spår kvar.

Lekte lite, men så kom jag på att jag faktiskt inte leker. Det har jag slutat med just nu.

Fick vänta medan Basse rullade en massa igen. Jo jag gjorde det också, men matte missade mina rull.

Skulle gå tilbaka hem till Basse. Tog en stig genom skogen istället. Där var det trevligt isbefriat.

Fångar blev vi eftersom sjön med numer opålitliga isen är alldeles nära.

Hemma hos Basse drack vi vatten, Visst det hade frusit sen igår men Basse fixade det med ett välriktat tasslag.

Gott var det och jag kollade noga av lekplatsen många kompisar hade det varit där i helgen.

Hittade min gamla rosa gris. Den har varit begravd under snön hela vintern. Eftersom jag inte leker så ägnade jag mej åt att träna på att vakta den. Förr eller senare släpps jag ur fängelset och då kan jag behöva vakta den igen.

Åkte hem till mej, käkade lite och somnade gott. Tänk vad mycket bättre man sover när man är två.

Ut på eftermiddagsrunda, fick passa biblioteket.

Sånt kräver lön, alltså tog vi sikte på magiska fönstret och fick lön. Kollade av var de snygga hanarna rört sej. Typ överallt men inte såg vi några inte.

Gick hem till mej igen slappade och ägnade oss åt en massa viktigt hundsnack. Mycket att ta igen efter två dagars ofrivillig skilsmässa.

I morgon ska vi hitta på nåt annat får se vad det blir.

Hormonhäxefängselset är dötrist.

Tråkrunda i morse följt av smaklös tråkfrukost. Passa dörren var bara att glömma enligt fångvaktaren.

Så skulle jag göra nåt i denna trista tillvaro.

Hamnade i bilen.

Detta är Inezbrevlåda.Där stannade matte och hämtade nåt. Inez såg jag inte till, hade varit trevligt att snacka med en annan hund en stund.

Åkte vidare.

Hamnade vid min och Basses lekplats i Sparreholm. Har inte varit här på många evigheter. Först var det opålitlig is, så var det dåligt väglag och en massa annat. Men nu så.

Ut på udden och spanade från en bänk. Isen är opålitlig för det fanns en massa öppet vatten och där var det fullt med svanar och gäss. Asociala fåglar som inte alls ville umgås med mycket ensam hund.

Äsch!! Min viktiga bryggkoll var bara att glömma. Båven har så mycket vatten att jag når inte bryggan utan att blöta ner tassarna.

Kollade godiseken. Lika pålitlig som alltid, det fanns godis som jag självklart städade bort.

Samma elände med nästa brygga, alldeles för mycket vatten. Hörde nåt om att hit för Basse följa med när isen har dött. Han är alldeles för äventyrlig och det kan sluta med katastrof.

Hörru, jag är ensam, kan inte kolla bryggor och livet är pest. Inte blommar eken heller.

Tänk det slog ut en del ostblommor. Finns inga spår kvar av såna.

Kollade runt en del. Hittade en gammal oxtungsvamp sedan förra året. Gav godis.

Enligt matte var det vår i luften, solen sken och de där asociala svanrna och gässen ägnade sej åt vårskrik.

Den där koralltickan som jag och Basse lärde oss i höstas finns kvar, alltså markerade jag.

Fast den har verkligen sett sina bästa dagar. Kan säkert hitta en ny i höst.

Jag kollade om det fanns spår av snygga hnara, de är bristvara här för jag hittade inga och hade noll koll på vad fångvaktaren gjorde.

Detta hämtade hon i Inez brevlåda som numer är en magisk brevlåda. Malmköping är bra det finns många magiska ställen om man är hund.

WOW jag blev tillsagd att leta och tänk det fanns en massa bitar av alldeles utsökt pannkaka överallt.Inte bara alla kompisar på hundträffen som fick utan jag fick minsann en alldeles egen påse också. Fast jag saknar alla kompisar, mingel och hundsnack.

Städade väldigt noga inte minsta lilla smula kvar.

Leka? Jag? Nä vet du vad jag leker inte och absolut inte när jag är ensam.

Gick och drack vatten i sjökanten. Var törstig efter pannkakorna och eftersom jag kissar mycket för att sprida mina dofter går det åt mycket vatten.

Så var det dags att åka hem igen till ensamhet och elände.

Somnade av ren tristess.

Skulle på eftermiddagsrunda.

Hade sån himla tur att jag träffade Ricki. Han är tillåten och det var så trevligt att få snacka med en annan hund en stund.

Sen passerade jag magiska fönstret. Om jag sitter ner, viftar på svansen och dreglar lite så öppnas det. Fick utsökt godis.

Blev alltså en bra eftermiddagsrunda.

Tänk i morgon är det äntligen måndag, innebär att jag ska hämta Basse och vi ska hitta på nånting. Trots fängelset så slipper jag vara ensam. Kommer säkert att bli en bra dag.

Ensam trist morgonrunda följt av smaklös tråkfrukost.

Passa dörren var ingen idé det heller eftersom jag visste att jag skulle missa allt trevligt idag.

Så påstod matte att jag skulle göra nåt.

Hamnade i bilen, nu skulle vi gå en runda vi inte gått på evigheter.

Hamnade i Hälleforsnäs. Skulle gå runt sjön där, var väldigt länge sen.

En liten bit bort. Nä sa matte vi ska inte alls gå runt sjön. Det var skridskobana så halt att till och med jag trots min fyrbensdrift halkade. Den rundan får allt vänta eftersom de tydligen behåller vintern där.

Annan väg som var trevligt isbefriad. Här skulle vi gå.

Tur att inte Basse var med för han skulle ha gjort allt för att bada. Öppet vatten och då är det badsäsong enligt honom.

Det här bordet brukar ge godis. Gjorde det idag också.

Så många dofter och så mycket hanar som gått här. Jag luktade och luktade och lämnade massor med hälsningar.

Eftersom det inte blev runt sjön så skulle jag gå runt en udde som för länge sedan var Sigges badudde.

Alla sjöar växer massor just nu och denna försökte invadera stigen. Dessutom håller isen på att släppa från land. Jag klarade mej torrtassad som genom ett under.

Hittade ett bord till som jag provade. Gav godis, alltså bra bord.

La mej på bordet och funderade över hundlivets väsentligheter. Typ hur hemskt det är att vara fängelsekund, hur trevligt alla kompisar säkert hade det hemma hos Basse, säkert så käkade de massor med utsökta pannkakor också medan jag drog runt ensam och övergiven.

Fortsätta efter sjökanten skulle vi inte. Matte pratade om ett ställe som säkert var rejält översvämmat Gick en annan stig. Var okej att gå den också, många dofter och jag lämnade massor med hälsningar.

Nog för att jag har fullt upp med alla hormoner och leta hanar. Men jag jobbade lite som svamphund också.

Fanns lite vinterskivlingar. Fick beröm och ost.

Gick mot bilen. Kom på hanar på fria tassar, tvärnit på matte som bad matten koppla sina hundar och skvallrade om att jag sitter i fängelse.

De blev kopplade och vi passerade varandra med avstånd. Korkat, jag hade faktiskt tänk ragga lite, de var skitsnygga och tittade mycket på mej.

Kom till bilen och åkte hem.

Käkade lite och somnade om det var av tristess eller för att jag var trött av alla nya intryck vet jag inte.

Kände mej oändligt ensam.

Kleptoman Leya kan fakstiskt göra annat än bara stjäla. Hon försökte trösta mej, skönt med sällskap en stund.

Gick ut för eftermiddagsrunda.

Träffade inga jag känner och inte fick jag passera magiska fönstret heller. Tråkrunda.

I morgon väntar en lika eländig dag.

Får se vad jag ska hitta på. Får inte gå trevliga skogsrundor nu heller. Bara för att jag sprider hälsningar överallt så kan mina dofter intressera varghanar och såna risker ska vi inte ta.

Blev bra igår.

Basse fick sova kvar hos mej, alltså precis som det ska vara.

Regnade när vi var ute för onödig kvälsrunda, den var snabbt avklarad.

I morse var det samma sak regnade när vi skulle ut på morgonrunda. Gick hem, käkade god frukost tillsammans.

Sen skulle vi göra nåt.

Ha,mnade vid skidbacken för idag var det inga där och åkte skidor. Skönt att springa en stund.

Basse tog en massa morgonrull. Jo jag rullade en del jag också, bäst att passa på.

Fast ibland måste jag ta paus och fundera över livets väsentligheter. De där hormonerna är som de är.

Så började vi spana. Vi brukar faktiskt träffa kompisar här, nån borde dyka upp.

Jodå visst kom de. Ricki, Tilly och Fido. Tydligen hade Fidomatte och matte bestämt nåt alldeles utan våran vetskap.

Trevligt att vara ett gäng igen och få snacka med andra hundar och Ricki tillhör de tillåtna hundarna som jag får umgås med.

Ricki och Tilly gick vidare på samma runda de går varje dag. Tänk de missade att Fidomatte hade en påse med alldeles utsökta ostbitar till oss. Perfekt för svältande hundar som sällan får nåt att äta.

Leka? Nä vet du Basse inte just nu, jag tror jag behöver fundera på viktiga saker.

Solen sken och det blåste, bra för både sol och blåst sliter rejält på iseländet.

Äsch då nu har människorna hittat på att vi ska hem igen. Dumheter.

Hemma så käkade vi lite och somnade. Hade haft en helt okej förmiddag.

Sen hörde vi att matte pratade i telefonen. Så serverades vi fredagsmysbenen. Märkligt de brukar vi mysa med efter eftermiddagsrundan.

Detta är inte bra!! Vi är i bilen och Basse ska åka hem till sej, fullkomligt onödigt.

Skjutsade hem honom, snackade en del med hans husse och bjöd oss på godis.

Hörde hemska saker om att vi ses på måndag!!!!!!!! Alltså det är flera år till måndag!!

Skulle gå en ensam eftermiddagsrunda i köpingen. Den där stenen till vänster där lämnar alla snygga hanar massor med hälsningar. Typ Malmköpings mest välpinkade sten. Alltså lämnade jag en hälsning till dom. Nu när inte Basse var med så kan han inte pinka över mina viktiga hälsningar.

Jo jag tänkte att jag skulle hälsa på Förläggar Rudolf. Hade ingenting för det. Fick höra att vi får inte träffas. Jag träffar vem jag vill när jag vill!! Dessutom är hans butik stängd ett tag till.

Snälla magiska fönstret. Jag behöver tröstgodis. Är ensam, sitter i fängelse och hundlivet är pest. Fönstret öppnades och jag fick vad jag behövde.

Hem till ensamhet och elände.

Blir en hemsk helg, jag missar alla kompisar, pannkakstaxin och en massa annat skoj.

Att matte påstår att hon och jag ska hitta på nåt känns fullkomligt oväsentligt.

Klarade av mina tråkrutiner i morse.

Sen skulle Basse hämtas, jag fick väcka honom.

Hörde att nu skulle vi gå en runda vi inte gått på evigheter.

Trevligt det var länge sen sist. Tyvärr inga spår av snygga hanar.

Matte såg ett vårtecken. Det dör vita ute på åkern är inte snö utan svanar.

Den här långa allén skulle vi gå. Började bra med trevligt grus under tassarna, vi är trötta på en massa hal is. Den tar slut vid Sparreholms slott.

Klev av vägen för längre bort såg matte en lastbil som hade uppenbara problem. Basse han missuppfattade allt. Där är det massor med vatten.

Lurad!! För under vattnet levde isen så det där badet han trodde att han skulle ägna sej åt, det blev inget.

Lastbilen passerade och den som körde vinkade glatt, troligen glad för att vi höll oss undan från denna skirdskobana utan ett endaste litet gruskorn.

Lika översvämmat var det på andra sidan vägen. Är massor av vatten precis överallt just nu.

Trevligt, det blommade ett ostträd. Numer finns inte minsta lilla spår av några såna blommor.

Delade på Basses frukost också. Frukost ute det är gott det.

Egentligen skulle vi ha gått runt slottet, men på grund av skridskobanan så skulle vi ta en annan väg istället. Var lite skridskobana precis i början men den kunde vi enkelt passera.

Skönt med lera och löv under tassarna igen. Livet känns mer normalt då. Hittade en del intressanta dofter också.

Som här, tänk vad skönt att kunna vara två och verkligen prata om allt. För matte med sin usla nos begriper ingenting av sånt här viktigt.

Detta ska föreställa en ganska liten å som brukar vara tämligen stilla. Numer är den typ en älv med forsande vatten.

Gick till bilen, åkte hem

Somnade gott, tar på krafterna med alla nya intryck och himla skönt med variation.

Skulle på eftermiddagsrunda.

Hade tur matte skulle diskutera nåt med Viveca som har magiska fönstret. Vi fick utsökt godis.

Sen skulle matte köpa nåt tråk i affären.

Vi hittade Inez med husse. Alltså passade vi honom och Inez medan matte fixade tråket.

När matte kom ut då kom Inezmatte i Pannkakstaxin. Vi trodde, vi hoppades, men inte en endaste pannkaka hade hon med sej. Dessutom missar jag dom i helgen. Elände.

I morgon ska vi hitta på nåt annat och det är fredag så vi ska ha fredagsmys också.