wilmablogghund

Alla inlägg under februari 2017

Av Wilma Border collie - 28 februari 2017 17:54

I dag har det varit en mer normal hunddag. Min bil användes inte när Sigrid skulle hämtas.

Skridskobanorna är tillbaka på alla småvägar så åka till de bra skogarn är inte att tänka på

förrens iseländet behagat dö igen.

 

Nånstans ska vi gå där det inte är skridskobanor och idag hade vi ingen extra matte med oss. Verkade alltså

bli en alldeles normal dag.

 

Fixerade vid ekorrorna i Ekorrskogen? Nä inte vi inte, skulle bara titta lite ( läs länge) men  var inga asociala

ekorrar hemma.

 

Gick till sjön för här var det inte is utan vi kunde vara på fria tassar och leka.

 

Men nu gäller det att springa för livet. Pitbull Sigrid är vaken och jagar mej, hon har redan försökt slita

strupen av mej. Klarade mej även denna gång,

 

Matte hade planerat för en annan väg men det var så isigt åt det hållet att vi valde den här vägen istället.

Verkade mindre halkigt här.

 

Sigrid fick ett nytt täcke igår. Hon kan börja jobba som modell för såna och hon klär väldigt bra i det.

 

Egentligen var planen denna stå och balansera på trädstammen och vänta på att matte ska behaga ta fram

osttuben till oss.

 

Passade på att leka lite mer. Sigrid ser fullkomligt ointresserad ut men när jag kom lite närmare så stack

hon så jag fick jaga henne.

 

Sigrid har snabbt fattat detta med stubbar. Här testar hon en alldeles oprövad.

 

Hörru jag vill också ha ost. Ok, bara mina framtassar ryms men det beror på att Sigrid vägrar lämna stubben.

Går utmärkt att samsas så här

 

Fallna träd är bra för att träna balansen och Sigrid är superduktig på att springa på dom.

 

Egentligen skulle vi ha passerat skidbacken men då började liftarna gå och repen som syns röra sej. Alltså

var det bara att välja en annan väg.

 

Gick lika bra att gå här i alla fall när man har fyrbensdrift. Matte svor över en massa is och halt det märkte

aldrig vi nåt av.

 

Är man liten så är det bra att kunna klättra och få bra utsikt. Tror att det finns inslag av Bergsget i Sigrid

eftersom hon gillar att klättra upp på höga stenar och sånt.

 

Vi hade en plan. Tänkte gå och klättra bland de gamla stockarna, ibland kan man hitta ost, korv eller annat

trevligt där. Fick vi inte eftersom det var skridskobana.

 

Fast snart, mycket snart blir det nog vår. Syrenerna har stora bladknoppar nu.

 

Hamnade i koppel och blev tillsagda att gå i snön för här var det halare än nånsin och dessutom föll det en

massa regn.

 

Gick lite omvägar i snön för att inte halka omkull. Iselände det förstör massor med bra planer för oss.

 

Samma sak med den här vägen, var bara att gå i skogskanten. Förstår varför matte vägrar ge sej ut och köra

på småvägarna till de bra skogarna.

 

Inne i skogen igen så vi kunde röra oss fritt. Men Tråkskogen lär snart bara bestå av en massa snorhala stigar.

 

Trevligt det blommade ett ostträd. Bästa att snabbt rensa det innan regnet skulle förstöra alla goda blommor.

Finns inte ett spår kvar av osten numer.

 

Som sagt snart är stigarna skridskobanor i Tråkskogen så vi passade på att springa mycket nu när det gick

bra.

 

Sigrid är smart ifall nån missat det. Var är bänken sa matte och Sigrid sprang genast iväg och hoppade upp.

Om nån funderar så fick hon sällskap av mej sekunden senare. Bänkar är lönande.

 

Dags för koppel och det roliga håller på och tar slut. Är nästan ute ur skogen igen,

 

Tänk om det kunde vara så här i alla skogar på stigar och småvägar. Ingen snö och ingen is då skulle vi kunna

åka till alla bra ställen och roa oss ordentligt.

Lämnade hem Sigrid till hennes hemma och skulle gå hem till mej.

 

Det blir nog vår för på baksidan av mitt hus så har Snödropparna börjat blomma. 

Vanligt tråkig eftermiddagsrunda fast jag insåg att Rosa elefantaffären var öppen så jag gick in och fick både

godis och umgänge.

Av Wilma Border collie - 27 februari 2017 17:48

Måndag innebär att det ÄNTLIGEN är Sigriddag igen, verkligen på tiden. Jodå Sigrid skulle hämtas

och min bil användes. Trodde att vi kanske skulle till nån bra skog som matte lyckats trolla fram

på nåt mirakulöst sätt.

Sigrid hämtades och då började det underliga, hon hade sin matte med sej och hennes matte skulle

följa med i min bil.

Åkte och hamnade i Eskilstuna. Matte skulle göra nåt på biblioteket och sa åt oss att passa bilen.

Brukar vi göra utan protester men nu försökte jag kasta mej ur bilen och följa med. Fick inte följa med.

Under mattes frånvaro så visad både jag och Sigrid vårt missnöje med dessa nya påfund. Sigrid pep och

jag vägrade godis från Sigridmatte. Det var säkert förgiftat och planen var att söva oss och sen ta min bil 

och köra oss till okänt ställe utan matte. Matte behagade dyka upp efter flera timmar, eller om det var

fem minuter och vi åkte vidare.

 

Hamnade här, nån stor Grisöronaffär där Sigridmatte skulle fixa med nåt till Sigrid. Nu höll sej matte kvar

i bilen så vi hade stenkoll på henne.

 

Hur skoj är detta då? Har du tänkt att vi ska passa bil och varierande mattar hela dagen eller? Skulle vi inte

för Sigridmatte återkom och vi åkte igen.

 

Äntligen är vi utsläppta och befinner oss på Djurgår´n. Vi har faktiskt tre dagars frånvaro av umgänge att ta

igen.

 

Som vanligt hade vi massor att kolla efter en tids frånvaro. Sigrid hon letar mest spår efter snygga hanar 

eftersom hon planerar för sin lukta gott period.

 

Ursäkta Sigrid men jag kan väl få klara av mina behov ifred eller?

 

Hann med en del lek också. Vi hade ju mycket att ta igen efter tre dagars skilsmässa.

 

Sigrid visade hur duktig hon är på att hoppa upp på olika stenar. Fast egentligen gjorde hon det för att få

godis av matte. Att Sigridmatte var med struntade vi i. Sigrid ignorerade sin matte totalt.

 

Bänkar är alltid lönande alltså provade vi en som såg bra ut. Blev belönade dessvärre bara med tråkgodis

eftersom matte hade glömt osttuben hemma.

 

Jaha och där försvann Sigrid. Var lite fjortisbeteende en stund.

 

Jag kom snällt när matte kallade och Sigrid brukar inte uppskatta att vara ensam så hon dök upp från vad hon

nu haft för sej.

 

Jo på nåder så kunde vi väl ta varsin godis från Sigridmatte, fast vi ansåg att hon var ett fullkomligt onödigt

inslag. Ignorerade henne mest, typ ropade hon var vi döva men kom när matte kallade.

 

Strunta i spåren Sigrid vi tar och leker istället. Bäst att passa på innan människorna hittar på nåt om pssa

bil eller ofrivilliga skilsmässor.

 

Mitt i bilden finns en rosa prick som är Sigrid ute på egna äventyr igen. Fjortisen höll alltså på att vakna

efter att ha varit försvunnen några dagar.

 

Hon kom tillbaka och jag berättade att hon ska ge sjutton i egna äventyr. Mej lyssnar hon faktiskt på och

jag vet att såna äventyr är inte tillåtna. Sen lekate vi en stund till.

 

Fångade i koppel, det sprang nämligen en hare alldeles nära oss och den var väldigt intressant. Dessutom

var det tydligen dags att gå till bilen igen. Nu skulle den inte passas utan vi skulle åka hem.

 

Hemma på Sigrids gata och jag tänker följa med Sigrid hem. Typ tugga på hennes märgben eller nåt. Fick

inte jag blev placerad i min bil igen och åkte hem till tråkhemma.

 

Eftermiddagsrunda och jag träffade Nalle för första gången. Han är säkert trevlig men var alldeles för 

intresserad av min bak. Alltså han kan inget och jag har slutat lukta gott sen länge. Sen drabbades jag av

passa Tråkapoteket med matte gjorde tråk där.

I morgon ska det visst bli en alldeles normal Sigriddag utan inblandning av Sigridmatte, Att hon var med idag

beror visst på att Sigrid är mellan bilar.




Av Wilma Border collie - 26 februari 2017 17:53

Så nu har jag klarat av den sista Sigridfira dagen. Alltså ännu en tråkdag.

 

Hade kommit en massa mer snö i natt och snöhataren gick runt och muttrade om att all nederbörd är bra

nederbörd. Jag skulle gå nån runda men ganska okänt var.

 

Aha den här vägen såg framkomlig ut. Jag gick här för en dryg vecka sen och då var det minsann barmark.

 

Ja jag vill roa mej med bollen. Du kan vara så vänlig att kasta den åt mej omgående.

 

Jodå mycket skoj hade jag.

 

Provade att balansera den på nosen men det var överlurs. Gick inte alls bra. Fortsatte och kollade viktiga

hundsaker men det hade inte hänt nåt av värde.

 

Matte fick syn på nåt i skogen och jag trodde självklart att det var frågan om att jag skulle vara ovanpå den

lilla bergknallen och belönas med godis. Matte hade andra planer, men godis fick jag bara för att jag skulle

ta en enkel väg ner. Var ganska högt här,

 

Sånt här skulle det tas en massa bilder på. Alldeles enorma istappar. Hoppas att de skvallrar om att den trevliga

barmarken snart är tillbaka igen.

 

Skulle gå genom skogen på ett annat ställe. Matte höll på och bad mej stanna och komma. Ja det är väl inga

som helst bekymmer. Fick ost när jag utförde det.

 

De små björkarna har inte alls mått bra av den tunga snön. Men de kommer att resa sej igen bara det blir

bättre väder. Matte drog faktiskt upp en del toppar från snön.

 

Ut på nästa väg som var plogad. Inkallning och självklart kommer jag per omgående.

 

Nu skulle jag sätta mej bredvid matte varje gån jag kom. Är väl inga problem eftersom osttuben kom fram.

För den kan jag göra nästan vad som helst.

 

Fast gäller att se upp med var man sätter tassarna. Onödiga snön döljer en massa skridskobanor, men både

jag och matte stod upp hela tiden.

 

Lekte mer med bollen vid ett par tillfällen. Som sagt balansera den på nosen går inte bra så jag slängde

runt med den istället.

 

Mitt noga utvalda rådjursbajs borde finnas här. Jag kände för att gnugga in pälsen ordentligt men lyckades

inte hitta det. Får nog vänta tills det blir snöfritt.

 

Började vara dags för kopplet då vi närmade oss gator efter ett par timmar. Tips från matte se till att haken

inte släpar i snön. Blir då svårt att hitta den och kunna koppla då.

 

Jaha tråkiga gator igen. Borde vara skog och småvägar hela vägen hem till mej tycker jag.

 

Men titta! Det kom en bil och stannade. Anna som alltid var på Pryl 7an medan den affären levde. Mycket

trevligt att få umgås med henne en stund.

 

Det tar sej på det ställen som var plogade så hade snön försvunnit. Riktigt skönt med asfalt under tassarna.

 

Dagens höjdpunkt, jag träffade en av mina bästa människovänner som alltid har gott godis. Precis vad jag

behövde.

Gick hem och gjorde ingenting. Var ute på tråkig eftermiddagsrunda utan att träffa varken hundar eller

människor.

Men i morgon är det måndag och Sigriddag så det blir ordning i tillvaron igen.


Av Wilma Border collie - 25 februari 2017 17:37

Lördag och såna är ju för det mesta tråkdagar, Eftersom det är en massa snö och på andra ställen

skridskobanor så går det ju inte att åka till några bra skogar. Om snön hade låtit bli att komma så 

hade jag haft massor med skogar och vägar att välja på.

 

Nånstans ska jag gå helst där det inte är skridskobanor. Det är inte alldeles enkelt att hitta bra ställen, trodde

att det var över nu att det skulle gå att vara i alla skogar.

 

Lyckades passera skidbacken eftersom de inte hade öppnat för dagen. När den är öppen är det igen bra idé att

gå här.

 

Så äntligen på fria tassar, frågan är vad jag ska hitta på nu då. Ensam och övergiven är jag.

 

Här var det bara nästan skridskobana. Gick i alla fall att gå utan att halka omkull.

 

Faktiskt så växte det lite ost på de gamla stockarna. Kändes som dagens höjdpunkt.

 

Här hade jag behövt ha skridskor på tassarna för att kunna gå säkert. Blev koppel för att jag inte skulle få nåt tokryck och rusa runt.

 

Gick in i skogen igen. Där har det inte blivit is på stigarna utan jag tar mej fram. Kollade om jag skulle se

till Ossy men det gjorde jag inte. Var väldigt länge sen jag lekte med honom.

 

Du ropade, var det nåt speciellt?

 

Aha en gran hade ostblommor. Bäst att ta reda på alla så ingen annan hittar dom. Gick vidare hade mest

tråkigt, inga människor ute och inga hundar heller.

 

Jaha vad sjutton ska jag hitta på nu då? Har kört lite skogsagility, kollat runt utan att hitta nåt skoj.

 

Provsatt några stenar vilket gav belöning. Måste komma ihåg de stenarna tills nästa gång jag passerar.

 

Men nu blev det läskigt. Matte är försvunnen!!!!!! Jag vet att hon var bakom mej alldeles nyss och nu är hon 

borta. Vill inte vara ensam i skogen, men jag hittade henne bakom en tall.

 

Varför ska jag vara mellan dina ben? Dessutom viftade matte med osttuben.

 

Märklig övning. Jag fick "jaga" osttuben medan jag gick slalom mellan hennes ben. Enligt matte omöjligt att

ta bilder på eftersom hon bara har två händer men jag fixade det. Bra hjärngympa att klura ut vad hon ville.

 

På väg hemåt men jag VET att Prylaffären är öppen. Behöver faktiskt gå in här.

 

Jo jag hade tur och fick Frolic förgyllde denna bedrövliga dag.

Sen så hände det.

 

Jo jag vet att detta är tortyrinstrumentet som används för att amputera tassar på oskyldiga hundar. Vi har

tränat ofantligt mycket på att jag ska förstå att det inte är farligt (det är fullkomligt livsfarligt och jag

vill inte).

 

Nä jag tror det är bäst att ta tass om tortyrredskapet, jag behöver ha mina tassar i behåll. Sen vet jag inte vad 

som hände riktigt. Matte trollade fram bitar av mitt extra goda godis en massa klickande och småbitar av

godiset. Helt plötligt var min ena framtass amputerad.

 

En klicker, ett tortyrredskap och en massa extra gott godis och mängder med tålamod och beröm. ( om nån

funderar så hade jag käkat upp godiset när bilden togs) så kommer man långt mycket långt. Att jag tillät

amputering av en tass är ett enormt framsteg. Alltså fick det räcka med den idag, de andra ska amputeras

nån annan dag. Matte är så stolt över mej som håller på och övervinner rädslan och paniken så vi skyndar

långsamt.


Av Wilma Border collie - 24 februari 2017 17:40

Dagen kunde ha börjat mycket bättre. Jag hade en massa planer för vad jag och Sigrid skulle

hitta på idag. En massa lek, gå nån bra runda och hålla den muttrande och nervösa matte på

synnerligen behörigt avstånd.

 

Detta är som ni ser jag men alldeles ensammen och övergiven. Matte fick sms om att Sigrid var upptagen med

nåt annat i dag. Eländes, elände nu tvingas vi vara skilda åt i TRE dagar.

 

Träffade Inez en snabbis. Hon skulle bara rasta sej en snabbis och sen skulle hon åka och amputera sina tassar.

 

Fortsatte min trista ensamma vandring. Inga ekorrar hemma i Ekorrskogen eller i alla fall såg jag inga fast

jag tittade noga och länge.

 

Jaså dags för den där läskiga bron. Fast ok, den blir mindre läskig för varje gång jag passerar den.

 

Så belöning för väl utfört gående över gallerbron. Skulle nog ha tagit flera vändor och fått mer ost.

 

Kollade av spårvägen men det hade inte hänt nåt. Hade bara gått en människa där sen all snö kom. Inga

trevliga hundar eller nåt annat.

 

Struntade i Hasselskogen för det var djup snö där så Dunkvägen fick duga. Var inte så väldigt halt på den

heller.

 

Provade nåt nytt, ha tassarna på en gul sandlåda. Hade planer på att hoppa upp men matte sa att den var

alldeles för hal för såna övningar. Fick mer ost.

 

Efter att ha dragit runt planlöst ett tag så hamnade jag i koppel när jag kom till Vilda grisvägen. Den var

bitvis skridskobana och det kom bilar.

 

Till och med Tråkskogen verkade alldeles övergiven. Bestämde mej för att jag nog var enda hunden i hela

Malmköping.

 

Träffade i alla fall en hane som jag träffat nån gång tidiagre men min förvirrade och dementa matte har

självklart glömt namnet på honom.

 

Prylaffären var i alla fall öppen, mycket bra för jag kunde umgås och fick Frolic. Gick hem och hade tråkigt.

Matte vandrade runt och muttrade, lät som om jordens undergång var nära förestående.

Så skulle jag ut och åka och hörde hur matte pratade om att hoppas nån kan hämta oss och en massa annat.

  

Här har jag aldrig varit. Det är bilprovningen i Flen och nu skulle min bil få sin dom. Matte pratade om bilarnas

regnbågsbro, svårt att vara utan bil nu när det snart går att åka till alla bra skogar och en massa elände.

 

Hm det där ser konstigt ut.

 

Dom håller på med min bil och gör en massa saker. Matte käkade upp alla naglar, slet av sej håret och påstod

att ett papper skulle inte räcka till för alla tvåor. Med tur skulle vi kunna köra hem annars skulle vi ringa till

Rottis Helgas matte för skjuts.

Men................

 

Min bil är 19 år det har rullat 32 000 mil och fick BARA detta. Signalhornet funkar inte och bromsarna bak

tar ojämnt!!! Killen som besiktigade har nog sällan sett nån bli så glad som matte. Bilen får fortsätta att

leva och inte var det en massa fel heller.

 

Nästa stopp. Världens bästa Grisöronaffär nu ska jag shoppa.

 

Alltså det finns såna mängder med smaskiga saker där så det är svårt att välja.

 

Ännu  mera goda ben, jag skulle kunna handla nästan hela butiken.

 

Ja du ställer dumma frågor. Så klart jag vill ha smaskiga fyllda klövar, måste fira att min bil får fortsätta

att leva. Kollade en massa annat också, jag fyller om en dryg månad så det börjar vara dags att fundera på

vad jag vill ha i present.

 

Så där nu är jag klar med shoppingen. Fick godis av Magnus som äger Grisöronaffären och såg till att matte

betalade mina inköp. Jag har ju inget eget konto, hade jag det så hade jag köpt mycket, mycket mer.

Åkte hem igen.

I morgon hoppas jag att det blir en aktivare dag, typ längre runda och skoj sysselsättningar.


Av Wilma Border collie - 23 februari 2017 17:36

När jag var ute sista gången i går så kom det en massa regn. Alltså klarade jag av vad jag skulle väldigt

snabbt för att slippa skadas. Både jag och matte trodde att snöeländet skulle regna bort under natten.

Gjorde det inte, stället hade det blivit kallt och världen var förvandlad till skridskobanor.

 

Har halkat iväg och hämtat Sigrid och nu ska vi halka vidare till skogen. Utanför Tempo träffade vi en katt,

tänkte faktiskt vara artiga hundar och hälsa på den. Katten var oartig och ville inte alls hälsa på två trevliga

hundar!

 

Ibland gick det riktigt bra att ta sej fram som här ingen is alls, på andra ställen var det en utmaning att hålla

ordning på alla tassarna.

 

Tog oss till Tråkskogen och snön har sjunkit ihop så mycket att där var det inga problem att ta sej fram.

Skönt för vi är skogsberoende jag och Sigrid.

 

Blötsnön ställde till det, många små träd som inte överlevde den. Matte muttrar om våra Sörmlandsledsetapper

men de får bli ett senare bekymmer. Invänta bättre väder heter det.

 

Fast Sigrid har fattat det där med att det inte ska drälla grenar och pinnar på stigarna så hon städade. Bra

då kan hon hjälpa mej att städa på Sörmlandsleden också.

 

Helt plötsligt så hade nån tappat en massa korvbitar i skogen. Det finne inte minsta lilla smula kvar vi

hittade allt.

 

Skönt detta att kunna leka i skogen utan att nån av oss drunknar i snön. 

 

Jo den här bänken brukar faktiskt ge belöning och vi VET att du har korv i fickan. Vi fick korv ska inte behöva

tjata om sån.

 

Och detta var inte dagens smartaste val inte. Vägen till Ossys hemma var knöglig skidskobana så här skulle vi

inte gå, Koppelfångar för att inte halka och göra oss illa.

 

In i skogen igen för där var det inte halt. Får vara glad för de ställen det går att komma fram på.

 

Sigrid hittade nåt som påminner om trevlig barmark under en gran. Det finns nog hopp om att det bra vädret

återvänder.

 

Jo detta är en godissten. Sigrid står på den, jag har bara framtassarna där men jobbar med att hypnotisera

fickan där korven finns.

 

Undrar vad det är under snön som Sigrid inbillar sej att hon bara måste ha? Gräva djupa gropar och sen stoppa 

ner huvudet, Fast hon hittar aldrig nånting.

 

Körde en del skogsagility. Bra träning för våra vackra kroppar och muskelbyggandet.

 

Detta är en typisk mänsklig tråksysselsättning. Ta en massa onödiga bilder på frusna vattendroppar. Hade

varit bättre med bilder på mej och Sigrid.

 

Ibland (ofta) så tänker inte matte alls. Vi skulle ju undvika vägen som var skridskobana hette det men nu har 

vi hamnat vid den igen. Gå andra vägen förbi skidbacken var inte att tänka på eftersom den är öppen och

det antagligen var en massa människovalpar där.

 

Så där vi klarade av den utan att nån halkade omkull fast den var "spännande".

 

Duktiga Sigrid hon minns minsann att det brukar växa Vinterskivlingar här. Men nu var de borta eller begravda

under snön.

 

Snart slut på det roliga, dags att återvända till de halkiga gatorna. Lyckades ta oss hem till Sigrid med alla

benen i behåll igen.

På kvällarna så brukar matte träna mej en del med klickern. Alltså jag gör det hon ber om så kommer det

ett klick och godis. Trevlig sysselsättning men.................

Någon katt, gissa vem, kommer rusande sp fort hon hör första klicket.

 

Usel bild, men matte hade osttuben handen för att belöna mej när jag gör rätt. Men en viss katt ansåg att

det var hon som skulle ha belöningen och höll sej framme hela tiden.

 

Mina andra katter är mer normala. Freja hon bara tittade på osttuben och var totalt ointresserad, men ni

ser väl nosen till vänster? Hon som tror att hon är en hund, enligt matte kommer hon nog att lära sej mina

trix om detta ska fortsätta.


Av Wilma Border collie - 22 februari 2017 17:42

Dagen idag blev nästan en repris av tråket igår. Fortfarande föll det massor med snö. Matte

fortsatte att uppfinna nya ord ej tryckbara.

 

Har hämtat Sigrid och nu ska vi försöka hitta på nånting nånstans.

 

Sigrid ville gå till Tråkskogen men matte vägrade. Det blåste och all den där blöta snön var väldigt mordisk,

 

Var nog lika bra att skippa skogen för det ligger träd både här och där som inte klarat tyngden av all snö.

Dessutom kan tung snö göra ont om man får den på sej.

 

I Ekorrskogen lät det spännande, dunsade hela tiden. Funderade på om det trillade Ekorrar från träden. Men

det gjorde det inte bara massor med tung mordisk snö som föll. Vi tittade på det en stund.

 

Hoppsan! Sigrid hoppade över snövallen och höll på att drunkna i snön men hon redde ut det utan hjälp.

 

Var bäst att hålla sej i hjulspåren.

 

Hade tänkt försöka vara vid sjön men där var det en massa människovalpar och gjorde nåt så vi skulle gå

nån annanstans.

 

Min Sörmlandsledsetapp kändes som ett bra alternativ eller kanske inte. Fick snö upp till magen och matte

påstod att den kan vi ta sen när detta har töat bort.

 

I den här snöhögen så såg matte årets första vakna myra i förra veckan, Svårt att tro det nu och myrorna sover

nog igen.

 

Valde Dunkvägen för här är det ingen trafik och vi kunde vara på fria tassar, med rådande väglag har bilarna

låååång bromssträcka.

 

Och det bara snöade och snöade ännu mer. Jag höll på att bli blondin av all snö.

 

Vad har du för dej Sigrid? Var tvungen att kolla så inte Fjortisen tänkte vakna.

 

Nej Sigrid vi hundar går inte i ide så du kan sluta försöka gräva ner dej nu. Vet faktiskt inte riktigt vad det var 

hon letade efter. I alla fall inget hon hittade.

 

Men hundlivet är mycket roligare om man kan vara i skogen. Alltså bestämde vi oss för att prova på ett annat

ställe. Enligt matte skulle det inte fungera.

 

Äsch vad skulle jag ut i den där djupa snön och göra? Mer eller mindre halkade ner för slänten.

 

Sigrid hon kanade ner i mina spår. Bara att inse att det inte funkar att vara på oplogade ställen.

 

Här kan vi bara drömma om att gå nu. Antingen hade snön på granarna slagit oss eller så hade vi drunknat

i den på marken.

 

Vi lyckades i alla fall leka en stund på vägen. Hade väldigt skoj.

 

Du ropade så klart vi kommer för vi förväntar oss att få sån där god ost med viltsmak. Vi fick ost.

  Hoppet är det sista som lämnar hunden men snö upp till magen då blir det jobbigt. 

 

Stilstudie av Sigrid. Så här tar sej haren/kängurun fram i snön via höga hopp. Hon måste få extremt bra

muskler av detta. Men ack så jobbigt.

 

Jo det hade varit trevligt att kunna gå spårvägen, men där var så mycket snö att det var bara att glömma.

Jag hade kanske klarat det men det hade blivit alldeles för jobbigt för Sigrid.

 

På väg hemåt så träffade vi Rocky. Trevligt för det var ganska länge sen sist. För övrigt den enda hund vi såg

idag. Alla andra höll sej nog inne.

 

Hjälpte Sigrid att kolla diverse kissfläckar. Jag vet hur viktigt det är att ha koll på var snygga hanar rör sej när 

det drar ihop sej till lukta gott period.

Gick hem med Sigrid och fortsatte hem och hade tråkigt.

 

Eftermiddagsrunda och nu töar det snabbt i alla fall på en del ställen på andra var det skridskobana.

 

När hunden själv får välja. Jag har minsann siktat en öppen dörr och nu ska jag...........

 

In i Rosa elefantaffären och berättade för Susanne att jag är världens ensammaste hund som behövde både 

sällskap och godis. Fick båda delarna.

Passade Tempo medan matte hämtade ett paket.

 

Hm, nån har stulit Malmköpings trottoarer, fast det fanns en på andra sidan gatan.

 

Innehållet i paketet och detta ska jag och Sigrid använda.

 

Luktade mycket spännade och jag hade planer på att packa upp och undersöka mer. Fick inte för matte som

tog det och stoppade i frysen. Nåt mer märkligt ska skaffas och så ska det bli barmark sen väntar en ny

utamning för mej och Sigrid. Hoppas det är barmark i morgon och att matte trollar fran det där andra som

behövs.


Av Wilma Border collie - 21 februari 2017 17:46

I morse så uppfann matte en massa nya ord såna där som inte platsar i nån seriös ordlista. I natt

hade snön vräkt ner i ofantliga mängder. Matte avskyr snö och försöker tänka positivt typ all nederbörd

är bra nederbörd och vi behöver mängder. Fast det hade varit mycket bättre med regn.

Morgonrunda på oplogade gator i 2 dm snö var ingen höjdare.

 

Ska gå och hämta Sigrid och enklaste sättet att ta sej fram var att gå i spåren efter bilarna, föll fortfarande

en massa snö.

 

Så där medan Sigrid kläddes på och jag sysselsatte mej med att försöka käka upp hennes märgben så hade

de plogat hennes gata.

 

Gå vanliga vägen var inte att tänka på. Stackars Sigrid höll på att drunkna i snön så det blev en omväg via

gator som var plogade.

 

Här var det lite lättare eftersom det gått båda människor och hundar.

 

Gick till Tråkskogen för att kolla om den var framkomlig. 

 

Nä det är inte Ekorre jag stirrar på. Varje gång det rörde sej i träden så dunsade det ner en massa tung blötsnö

mycket spännande enligt mej.

 

Ja du Sigrid det är inte enkelt att försöka ta sej fram här. Vi som hade tänkt leka en stund men det var bara

att glömma.

 

Trösten, matte bjöd på en ny god ost med smak av vilt. Vi kunde ha käkat upp allt men den snåla människan ransonerar VÅRAT godis.

 

Det är inte enkelt att vara liten Sigrid inte. Men hon är tuff som sjutton och gav sej inte.

 

Nånstans finns det troligen en hare eller känguru i hennes gener för hon tog sej fram genom höga skutt. Men

titta noga på hur hon ser ut.

 

Detta satt fast under Sigrids täcke.

 

Massor med såna här jätteklumpar plockade matte bort. Inte en gång utan många gånger.

 

Tröttnade snabbt på den oframkomliga Tråkskogen. Passerade Ekorrskogen men in i den hade vi inte att göra

enligt matte.

 

Vi bestämde att vi ville kolla av läget vid sjön och det fick vi. Matte följde snällt med oss.

 

Försökte leka med en gren. Gick inget vidare svårt att få upp bra fart i all blötsnö.

 

Vid hundbadet så höll den inhägnade delen på att ge upp helt. Stolparna vek sej under tyngden från snön.

 

Inte hade några grillat heller så vi hittade inget gott.

 

Det är synd om oss! Kan vi möjligen få lite ost nu när vi tagit oss upp på bordet? Jo vi fick ost.

 

Tung blötsnö var det. Här hade jättegrenar brutits av tyngden från all snö.

 

Gjörde några försöka att leka igen. Men det var nästan omöjligt i all snö. Vi vill ju springa snabbt och ha en

massa skoj.

 

Så där Sigrids senaste personlighet nu försöker hon tydligen leka präst eller i alla fall skaffade hon sej sån

krage. Fast matte befriade henne från några kilo snökockor.

 

Bara att börja pulsa hemåt igen. Se det positiva vi tränade verkligen benmusklerna.

 

Detta ska föreställa torget. De hade inte hunnit ploga så en smal uppskottad gång var allt som fanns.

 

Slapp gå omvägar för nu hade det gått människor så vi kom fram närmaste vägen hem till Sigrid. Lämnade 

henne och gick hem till mej.

 

Mattes senaste uppfinning. Disktrasor (nya oanvända) ihoprullade och instoppade i toapappersrullar.

 

Hm, det luktar väldigt gott om de här märkliga sakerna.

 

Nu gäller det att använda hjärnan och fundera ordentligt på hur jag ska lösa detta.

 

Lite (mycket) pyssel så lyckades jag packa upp och i trasorna fanns det korvbitar. Perfekt sysselsättning en

sån här trist dag. Tipset om detta hittade matte i en mycket bra hundgrupp på FB som heter Reko hundliv.

Detta kan jag tänka mej att göra igen. Så hoppas jag på en bättre dag i morgon med bättre väder fast matte

påstår att det ska bli lika illa som idag.



Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Omröstning

Nu har jag bloggat i 1 år. Tycker ni att jag ska fortsätta?
 Ja fortsätt
 Nej tråkiga byracka du skulle aldrig börjat
 Gör som du vill, jag tänker inte läsa här igen

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards