I morse tog jag helt enligt rutin emot Basse och Nisse.

Kan meddela att Nisse var helt ointresserad av trapphuset och mest ville in till brorsan och furkosten. Han insåg tydligen att så skoj var det inte att kuta runt däör efter gårdagens äventyr.

Vi käkade frukost, gick på morgonrunda.

Hem brottades lite och funderade på vad vi skulle hitta på idag.

Matte hade slarvat bort inspirationen. Går så när man ska läsa halva natten, återkommer till det.

Slutade så här detta är vägen till vår vanliga lekplats. Men okej vi brukar ha skoj där. Fast varför Basse har tappat ett bakben är en gåta, det måste ha växt ut ett nytt väldigt snabbt sen.

Tack snälla Hare som tänker på hund som inte har något som helst minne av nån frukost. Jag hittade massor och Basse märkte ingenting.

Jodå jag roade mej ganska ordentligt med bollen också. Saknade lite att bli jagad av Basse.

Dessa sorkjakter som aldrig går som Basse vill. Inte kunde han gräva i deras ingång heller eftersom tjälen är för hård.

Till slut så gav han upp och det blev de trevliga jaktlekarna igen.

Jag lät honom vinne en gång, fast han ska inte tro att det ska bli nån vana inte.

Fast det går precis lika bra att springa mycket och fort utan boll också.

Nu blir det bra. Passa träd och matte försvinner. Undrar vad hon har räknat ut nu?

Jag spårade lugnt och metodiskt. Men titta framför mej. Där skymtar Basse som lyckats hitta pårslutet som matte trodde att vi skulle få problem med.

Var väl inga problem för supersmarta Basse. Vi är experter på att hitta träd som blommar med ost. Han städade noga sitt.

Hittade ett jag också och dessutom ny smak på osten. Mycket bra slut.

Så hittade vi ett tredje som vi delade på. Finns inga som helst spår kvar av att det blommat ost där. Vore typ katastrof om det kom nån annan hund och hittade våra hemliga träd.

Klara med allt trevligt i skogen så ut på ängarna igen. Spramg en massa mer, vem vet när vi får chansen igen.

På väg tillbaka. Detta är enligt Basse typ katastrof. Sist knakade isen och han kunde döda lite i sitt älskade vattendike. Nu var den så hård att den var alldeles odödlig och dessutom hal. Mycket besviken Basse.

Hem, såg till att katterna fick lunch, käkade lite vi också och somnade

Gick ut för eftermiddagsrunda. Trist sån, inga vi känner ute. Hade varit trevligt att träffa andra människor eller hundar.

I går när vi passade biblioteket var matte och hämtade denna bok. Vadå hundens hemligheter? Ska vi inte få ha nåt privatliv? Räcker väl med våra Skavllermaskiner som ständigt avslöjar oss.

Men enligt matte är detta en bok som alla som lever med hund borde läsa,  Ja, egentligen alla som den där Per Jensen har skrivit. Enligt matte väldigt bra med massor med nyttiga saker. Jag blev uttagen och var med i ett av hans forskningsprojekt om hur stress hos människor påverkar oss hundar, Var enligt matte så spännande och lärorikt att få bidra till hans forskning.

I morgon ska vi hitta på nåt annat, gäller att variera sej varje dag, får se vad det blir. Hoppas bara att matte slutar läsa i tid i kväll så hon är piggare.

I natt var katthotellet öppet igen, alltså Nisse sov kvar hos brorsan.

Sen tog jag helt enligt rutin emot Basse i morse. Käkade god frukost och katterna serverades sin också.

Så gick vi på gemensam morgonrunda.

Kom tillbaka då utbröt kaoset. När matte öppnade dörren så kastade sej Nisse ut i trapphuset. Vi blev istängda i 2 sekunder medan matte skulle fånga Nisse som tyckte det var superskoj att springa i trapporna.. Vadå jag kan öppna dörrar alltså öppnade jag. Vi sprang ut och skulle hjälpa matte. I balnnd jagade vi Nisse och andra gånger jagade han oss. Superskoj lek. Matte hade helt andra åsikter. Hörde hur hon pratade om nåt som heter Blocket och nån toffelfabrik.

Helt onödigt. Så sprang Nisse till dörren. Bra sa matte nu så, bara det att vi hade inte lekt klart så jag inledde en ny jakt. Men så upptäckte han att det finns ett fönster i trapphuset och kolla omgivningarna var intressant. Då slog den ondsinta matte till och fångade honom. Slut på allt skoj som av matte av nån märklig anledning kallades för kaos.

Är man kattvalp och har motionerat både sej själv, två hundar och en människa då somnar man gott sen.

Jag och Basse skulle hitta på nåt. Ute blåste det massor så alla bra skogra gick bort. Hörde nåt om att få fallande träd i huvudet mår ingen bra av.

Vi skulle ta en sväng till skidbacken för där brukar blåsten kännas mindre. Tänk på vägen dit träffade vi Mikko. Var många evigheter sen sist.

Vi hann med lite lek och ett godisregn. Konstsnön var så hal att Mikkomatte vågade inte gå där för hon hade skor utan extraklor. Ja, ja kommer nog fler tillfällen när vi kan leka.

Jaha där går Mikko, nu får vi roa oss själva.

Ja, jag ta du bollen jag är upptagen och nu tänker jag njuta ifred.

Alltså detta är livet. Finns inget så skönt som att få rulla i konstsnö, eftersom den var isig blev det bra glid också.

Så klar med en massa rullande och jag har snott bollen från Basse. Blev skoj jaktlekar.

Vet inte hur detta gick till. Helt plötsligt hade Basse kommit över den.

Så glömde vi bollen för Ricki och Tilly kom förbi på sin vanliga runda. Lekte en stund med dom medan deras människor, som också hade fel skor, försökte undvika den hala snön.

Tur att matte hade rätt så vi kunde fortsätta att roa oss.

När de gått hittade vi en märklig slang. Funderade på om det var nåt vi kunde ha skoj med. Nä var det inte.

Fast Basse hade rejäla problem när slangen började glida runt av sej själv. Hal konstsnö och hård blåst då blir det så.

Skulle gå tillbaka i den snöbefriade skogskanten. Träffade människor vi känner. Tvingades lyssna på mänskligt tråkprat i flera veckor.

Mä nu är alla trötta på blåsten så vi ska hem.

Matte låste upp dörren. Nisse satt på långt avstånd från dörren. Hörde att han fick beröm för att inte försöka smita igen. Katterna serverades lunch  och vi käkade också lite sen somnade vi.

Gick ut för eftermiddagsrunda. Perfekt passa biblioteket, det vet vi minsann vad det innebär. 

Mycket riktigt när matte behagade återkomma så gick vi till Vivecas magiska fönster. Basse försökte framgånglöst träna på fasadklättring, men vi fick gott godis.

Gick hem, Nisse försökte inte rymma nu heller.

För en liten stund sen åkte han och Basse hem. Men de återkommer i morgon igen. Får se vad vi ska hitta på då för nånting.

Var ett väldigt röj på kattvalparna i går kväll. De har minsann saknat varandra.

Jag fick gå och lägga mej ensam.

Så blev det idag. Matte började med att vara totalt förvirrad. Var är Basse? Tog en stund innan hon kom på att det där hund och katthotellet bytte gäst i går och att det var Nisse som sov kvar. Vore en fördel om hon höll reda på vilka hotellgäster som är här.

Jag fick min trista smaklösa frukost och gick på trist morgonrunda ensam och övergiven.

Hem passade dörren i många evigheter.

Titta här! Även den förvirrade kan. Hon körde faktiskt bort till Ossys gamla dagis för att hämta upp Liftaren. Inte ska stackars Basse behöva gå ett par hundra meter.

Så väldigt nöjd Liftare som får skjuts hem. Basse bortskämd?? Nä inte alls han har bara en massa vanor.

När vi kom tillbaka så kom Fido också. Trevligt att träffa kompis direkt.

Strax efter kom Viggo också. Trevligt för det var länge sen vi sågs. Hade en hel del att prata om.

Labrador Alice också. Detta blir bra, helst ska vi vara många kompisar varje gång.

Det regnade godis så bäst att städa. Det går åt massor med energi när vi ska mingla och ha en massa skoj.

Fast jag skaffade mej en egen servering genom att smöra för Fidomatte och Gunhildmatte.

Viggo och Gunhild blev riktiga kompisar och hade massor med skoj.

Bra jobbat Viggo att lyckas kasta omkull Gunhild. Hon är drygt dubbelt så stor som honom.

Fido som lyckades slänga Basse på rygg igår delade med sej av bra tips. Viktig hundkunskap detta. Även om vi alltid bara gör det på lek.

Ett godisregn har fallit från Bassehusses ficka. Bäst att städa noga, vem vet när vi får nåt igen?

Nu ska Gunhild på äventyr, åka i Basses låda på fyrhjulingen.

Basse som är van fyrhjuling åkare sprang bredvid för att kolla så allt gick rätt till. Tydligen fanns inget att anmärka på. Tyvärr visade det sej att då var det slut på allt skoj för idag.

Alltså bara att åka hem igen till ensamma tråkhemma.

Nisse och Cooper upplyste om att de hade minsann väntat på lunch typ sen de fick frukost. Torrisar är ointressant, blötmat ska det vara. De blev serverade, går åt massor när man växer fort och mycket. Matte tittade på gamla bilder, nu är de dubbelt så stora som när de flyttade hit.

Jag somnade.

Gick på eftermiddagsrunda. inga jag känner ute alltså dötrist sån.

Men i morgon är det måndag och allt är som vanligt igen. Får se vad jag och Basse hittar på för nåt.

I går blev det väldigt bra eftersom Basse skulle sova kvar hos mej. Vi käkade gemensam middag, myste och gick på kvällsrunda ihop. Så sov vi gott tillsammans hela natten. Alltså alla hundar borde ha minst en bästa kompis som sover kvar. Livet är så mycket trevligare då.

Så blev det idag, vi vaknade och tänk lördag och det blev en god, välsmakande frukost istället för den vanliga ensamma trista som brukar serveras på helger. Gemensam morgonrunda också väldigt trevligt. Inte behövde jag ödsla tid på att passa dörren heller.

Så skulle vi hem till Basse.

Så framme och Basse var tvungen båda att kolla vad som hänt på reviret och ta en sväng till skogen för att gå på dass.-

Så kom snygga MASen Storm förbi. Trevligt var väldigt länge sen jag träffade honom.

Bara det att Basse berättade att Storm skulle minsann inte alls ragga på mej. Jag har Basse och det räcker i hans värld. Alltså jag pratar med villka hanar jag vill.

Basse tog sitt förnuft tillfånga så sen kunde de leka en stund. Fast Storm tycker fortfarande att jag är en väldigt snygg tik.

Ännu flera kom. Vi berättade för Sigges husse att ingen av oss fått nån frukost, han är ett säkert kort har alltid gott godis till behövande hundar.

Hm Sigge har en boll som jag är ganska övertygad om att det egentligen borde tillhöra mej. Till höger syns Molly som inte heller har varit med på många evigheter. Trevligt att träffa gamla vänner igen.

Så kom taxen Roger också, länge sen vi träffade honom också. Han och Basse hade ett intressant samtal.

Bäst att berätta för Rogermatte att vi höll på att svimma av hunger. Bra hon hade utsökt godis till oss alltså fick vi mer energi.

Basse han är minsann optimist han och tror att han ska äga den där bollen. Kan han glömma.

Så där en snygg tacklig senare och bolen var min. Tror jag är världsmästare i grenen tackla Basse och ta det som tillhör mej.

Lika bra att snacka med Gunhildmatte också. Bra samtal för vi fick godis av henne också. Går åt en del för att vi ska orka leka och mingla.

Detta är ett mycket viktigt gruppsamtal oss hundar emellan och samtidigt så letar vi godis.

Äsch! Nu igen, korkade människor som börjar släpa iväg med våra kompisar.

Jaha nu pratar matte i telefonen med Bassehusse, nåt om var Basse skulle vara idag. Jag var inställd på att åka hem till ett ensamt hemma.

Kolla Basses belåtna flin. Han befriades från VASH (Vård Av Sjuk Husse) och fick hänga med hem till mej. Mycket bra beslut av människorna.

Hemma så blev Cooper lika besviken igen när vi inte hade Nisse med oss.. Faktisktinget synd om honom, för han har både Kleptomanen, mej, Basse och matte att umgås med.

Jag och Basse somnade, väldigt nöjda med en bra lördag med trevliga kompisar.

Gick på eftermiddagsrunda.

Passerade nära Vivecas magiska fönster. Nej sa matte biblioteket är stängt och idag öppnas inget fönster, Vi han gå några steg så öppnades minsann fönstret. Perfekt för vi fick smarrigt godis, alltså öppnas det även när vi inte passat biblioteket.

Gick hem.

För en stund sen så skulle Basse åka hem. Bara det att Nisse var med i bilen för att hämta Basse.

Titta vad som hände!! Nisse fick följa med till Cooper. Gissa om det är två lyckliga kattvalpar här nu. Det har pratats massor.

Käkat har de gjort, beviset på att mat är mycket godare när man är minst två. Cooper hade stortvätt på brorsan också bara för att visa sin uppskattning över hans återkomst . Jsu nu röjer de som bara kattvalpar kan och han får minsann sova kvar hos oss i natt.

I morgon då ska jag mingla med kompisar igen .

I morse så vämtade jag och väntade på Basse. Men han verkade inte vara på väg. Så hörde jag att matte pratade i telefonen. Visade sej att jag skulle åka och hämta honom. Gjorde ingenting, bara vi får vara tillsammans så är det bra.

Men Cooper var besviken när vi kom hem för Nisse var kvar hemma och höll sin husse sällskap.

Vadå, han har både Kleptoman Leya, mej, Basse och matte att umgås med så inget synd om honom.

I går var våren på väg, men idag var det kallt. Vi skulle självklart göra nåt.

Det var då matte kom på den synnerligen korkade idén att eftersom vi haft massor varenda dag denna vecka så kunde vi ta det lite lugnare i dag.

Jaha vi ska till skidbacken. Trevligt för där har vi alltid roligt.

Jag har precis rest mej efter dagens första snörull. Underbart var det, mer konstsnö till alla hundar

Men hörru Basse kom ner där ifrån vi ska leka! Hans usla ursäkt var att han skulle kolla om nån kanske glömt en eller annan korv eller så. Men det var visst tomt.

Sprang massor, många skoj jaktlekar blev det.

Vänta du, jag kommer att hinna ifatt dej, tro inte att du ska vinna!

Inte för att det fanns nåt målsnöre, men jag tacklade Basse så jag utsåg mej till vinnare.

Va? Har du nåt till oss? Vi kommer.

Bollen, vilken Basse tyvärr vann i första vändan. Men han ska inte tro att han ska ha den kvar inte.

Lite jakt och en snygg tackling senare så var den min.

Men så började det passera människor, några kom halkande ner för skidbacken också. Lika bra att lämna.

Skulle gå en sväng. Väldigt besviken Basse, för översvämningen vid sjön hade fått is under natten och den gick inte att döda hur mycket han än försökte.

Jag hittade en pinne med alldeles utsökt bark. Okej den var frusen men gick att äta i alla fall. Bäst att passa på när jag får nåt ätbart.

Basse försäkte återuppta jobbet som isbrytare i sjökanten. Hna hade ingen framgång. Det knakade lite med den verkade odödlig.

Den mycket viktiga brygginspektionen. Isen förde ett himla liv. Basse påstod att den nog tänkte dö och matte påstod att det berodde på temperaturskillnaderna att den lät så mycket. Brygan var för övrigt i alldeles utmärkt skick.

Nåt är väldigt fel. Här ska det stå ett bord, ett sånt där bra godisbord. Men det var borta.

Idioter till människor!! De hade minsann kastat ut vårt bästa godisbord på isen och dessutom haft sönder det.

De borde få känna på våra väldigt bra tänder. Så onödigt att bara förstöra.

Kolla den andra bryggan är inte att tänka på. Visst nu var det is men vi hade i alla fall inte där att göra. Får vänta tills vattnet sjunkit.

Det var ett himla liv!! Kom nåt som heter helikopter och flög lågt.

Ungefär nu påstod matte att det var dags att gå hem.

Hemma så visade Cooper sin besvikelse igen eftersom Nisse fortfarande inte var med. Vi käkade lite och somnade.

Ut för eftermiddagsrunda. Fick inte alls passera vivecas magiska fönster och inte träffade vi nån vi känner heller.

Hem, hade fredagsmys med varsitt utsökt ben.

Så för barfa en lite stund sen pratade matte i tele´fonen igen. Mycket bra samtal. Hon berättade att Hundhotellet har öppet inatt så Basse får sova kvar hos mej.

Blir alltså en perfekt fredagskväll. Snart ska vi käka gemensam middag, umgås, gå på kvällsrunda och sen ska vi sova gott tätt tillsammans hela natten.

I morgon då väntar det mingel och lek med kompisar igen.

Vanliga bra morgonrutinerna, ta emot Basse och Nisse, se till att matte öppnade frukostrestaurangen, gå på morgonrunda. Just när vi var på den så försökte det regna.

Det upphörde och vi skulle ut och åka.

Nu så Engelska skogen. Här har vi inte varit på många evigheter. Det har varit snödrivor i vägen, halt, regn och snöstormar.

itta det kan ske små under istället för det vanliga gråa blev himlen blå!!

Skog i solsken, det var minsann väldigt länge sen.

Bäcken mellan sjöarna porlade som den värsta vårbäck.

Nu blir det spännande, de två senaste gångerna har jag totalvägrat att gå uppför Mördarbacken. Syns inte så bra på bilden men det är en lång och seg backe som aldrig tar slut. Funderade på att kolla en bra arbetsplats för svart trumpetsvamp, men såna finns definitivt inte i januari.

Jag gick och Basse bestämde sej för att han skulle spana på nåt okänt. Fanns absolut ingenting att se och inte märkte jag av nåt heller. Men med lite övertalning gav han upp spanandet.

Massor med dofter överallt. Jag kollade men inga snygga hanr så Basse fick ha koll.

Här brukar Basse plaska runt. Det är numer strängt förbjudet eftersom det är en rejäl torvälta precis där han gillar att vara. Såna kan med otur slå tillbaka ner i backen igen.

Detta brukar vara en bra godissten, Jo den var precis lika bra i dag.

Framme  nästan vid huset och Basse han spanade och spanade. Enligt honom var det minsann nåt nere i skogen.

Jag skulle inte alls gå till huset en gång slog det där elaka staketet mej och det har jag inte glömt. Men med övertalning följde jag med.

Fast elaka staketet gör nytta. Vilda grisarna har återkommit och bökat upp massor, men troligen har de fått stryk av staketet eftersom de hållit sej utanför.

Lyckades undgå staketet och ta mej till Chris engelska ved. Tänk som vanligt blommade den med en massa ostblommor.

Basse var så fixerad vid skogen att jag fick städa alldeles själv. Matte tror att Grisarna kanske var där nere.

Fast han fick ost från tuben när han hade paus i vaktandet.

Solen sken, fåglarna kvittrade och det kändes som vår. Var skönt att ligga och slappa ett tag.

Jaha dags att gå tilbaka igen. Frånsett Vilda grisarnas framfart var det precis som det skulle vid huset.

Mitt i skogen har det blivit typ en rondell, gjord för att timmerbilarna skulle kunna vända när de hämtade timmer efter en avverkning.

Äsch!! Jag var törstig och skulle dricka. Råkade halka ner med framtassarna i det iskalla vattnet var snabbt uppe på vägen igen.

Basse däremot ansåg att vägen var onödig, mycket nättre att gå i vattnet. Alltså jag frös bara av att se honom.

Hm det rörde sej där borta., Till och med matte såg nåt. Hon funderade på älg, hjort eller Vild gris. Visade sej vara ett par människor med en hund. Trevligt hund som vi pratade en del med.

Gick till bilen, var lite spännande först eftersom det var nära att vi inte kom loss från leran, men det löste sej snabbt som tur var.

Åkte hem. käkade lite och somnade. Tog på krafterna att kolla allt efter vår långa frånvaro. Hoppas det fortsätter vara bra väder så vi kan åka tillbaka inom snar framtid.

Gick på eftermiddagsrunda, trist sån., träffade inga vi känner..

I morgon hittar vi på nåt annat.

Började dagen med de vanliga bra morgonrutinerna, ta emot Basse och Nisse. Följt av att frukostrestaurangen öppnade för hungriga hundar och katter.

Jag och Basse gick på morgonrunda, blåste massor. Fick höra att nä nån skog skulle det inte bli idag,. Eftersom det är så blött så faller träd som är döda eller står ostadigt väldigt lätt. Ingen mår bra at träd i skallen.

Blev vår vanliga lekplats i brist på bättre.

Mycket spring blev det.

Matte hade tagit med bollen som vi fick av Fido. Var ett tag sen jag lekte med den.

Superskoj är den. Försökte spela fotboll med matte, gick så där hon är usel på att sparka i väg bollar.

Basse han virrade runt med nosen i backen och letade efter nåt, Fram och tilbaka, hit och dit och matte började hota med fångenskap om han inte skärpte sej eftersom hon inte visste vad han letade efter.

Till slut hittade han vad han letade så intesivt efter. Ett gammalt revben som han slarvade bort sist. Tycker han bruar vara bra på att hålla reda på sina prylar, men detta var svårt att hitta.

När han var klar så retade jag honom med bolen. Han hade varit så upptagen av revbensletandet att han helt missat den.

Han fick låna den ett tag. Så klart han också ska roa sej.

Jaha dags att passa träd i några veckor och hoppas på att matte inte virrar bort sej alldeles.

Perfekt spår!! Inget blod idag heller. Men matte hade rotat runt hemma och hittat en påse med godis som vi shoppade för ett tag sen och sen glömt bort. Utsökt godis.

Kolla Basse, idag kunde han verkligen koncentera sej och inte springa i 180. Hörde att matte pratade om att vi nog ska köpa mer sånt godis och använda. Bra vi kan åka och shoppa varje dag, inga som helst problem. Så kan vi gå spår varje dag också. Vi är aldrig omöjliga.

Hittade spårslutet, varistt revben. Som vanligt alldeles utsökta. Men vi shoppar alltid väldigt bra såna. Jg njöt av mitt.

Basse sa att hans var precis lika utsökt.

Underabrt detta och ligga och gnaga i skogen. Matte pratade om kall blåst och nån äcklig fukt som kom ner. Om hon nu inte varit vegetarisk så kunde hon också ha gnagt på ett revben och begripit tjusningen. Fast de ingår inte i hennees kost. Hon kanske skulle ta med en morot till sej och gnaga på och göra oss sällskap. Tror jag ska förelå det nästa gång.

Efter ett tag så bytt vi ben. Mycket viktigt att kolla att båda är lika utsökta. Livet ska vara rättvist.

Båda var precis lika bra, det ser ut som om Basse gnager på en pinne men han har faktiskt benet där.

När vi var klara så gömde vi dom för kommande behov.

Enligt matte blåste det runt isbjörnar och pingviner ihop med det där konstiga blöta. Alltså dags att gå hem.

Dåre!! Jag tänker inte ens titta på hans övningar vid diket. Hade han inte varit fånge hade han troligen gett sej ut och simmat bland isflaken. Vanliga tjatet om att öppet vatten innedär badsäsong.

Hem käkade lite såg till att kattvalparna fick lunch. Sen somnade vi gott, tar på krafterna med en massa lek följt av trevligt spår.

Skulle på eftermiddagsrunda. Vi hade stenkoll på Vivecas magiska fönster medan matte var på biblioteket. Såg minsann att det var öppet och matte hade troligen gått vilse där inne för hon var försvunnen länge innan hon behagade komma tillbaka.

Vi fick som vanligt alldeles utsökt godis, precis vad vi behövde.

Gick hem.

I morgon ska vi hitta på nåt annat, får se vad det blir och matte plan kanske möjligen går att genomföra, men det beror på vädret.

Vanliga rutinen i morse, Basse och Nisse kom, jag var vaksam så jag tog emot vid porten precis som jag brukar.

In för frukost.

Blötmaten slukade kattvalparna så Nisse fortsatte med torrisar. Men titta här Cooper har mminsann saknat brorsan som varit hemma hela långa natten. Dessutom var han tydligen smutsig på huvudet, det är fler än jag och Basse som uppskattar sällskap.

Gick ut för morgonrunda.

Hem och funderade på vad vi skulle göra.Nu skulle en annan plan klaras av,

Dags för lite jobb på Sörmlandsleden, mrn se köra bil på den vägen hade matte inga som helst planer på. Fick höra att den kunde vara skridskobana och allt möjligt annat så vi skulle gå.

Jo det var halt, under snön dolde sej en massa is och glida i diket långt bort i skogen var inget matte längtade efter.

Vatten är det gott om, väldigt gott om. Här brukar det vara en liten bäck. Nu mer nästan en älv som dessutom försökte inta en närliggande åker.

Tvi! Nu gäller det att förvandla mej till tax och smyga förbi innan jag blir upptäckt.

Hästmonter garanterat sugna på border collie till frukost. Hade tur och undgick upptäckt.

Efter att ha tagit oss förbi hästmonstren hittade vi massor med spännande dofter. Har inte gått här på många evigheter, Inträffar typ nån gång per år, annars åker vi bil.

Passerade en rishög som nån märklig typ eldade.

Hade massor att kolla hela tråkvägen. Ibland var det isgata, andra gånger var vägen sönderkörd av tunga fordon så matte var så glad för att bilen stod utanför grindarna.

Detta är den sista lilla backen som brukar vara hal. Sist var den inte det, idag var den rejält hal.

När det är normalt brukar min bil stå här. Det hade troligen stått en jägarbil där i helgen och den hade haft vissa problem att komma därifrån.

Så inne på våran etapp, nu kan vi börja kolla alla viktiga saker.

Passerade bara skärmskyddet, det skulle vi ta sen enligt matte.

Bäver jobbar hårt överallt, stora som små träd avverkar han.

Detta var intressant, spår av en snygg hane minsann mem han fanns inte kvar i omgivningarna. Jag lämnade hälsningar.

Basse lekte isbrytare och dödade en assa is igen. Märklig hobby han har.

Den där lilla ån mellan sjöarna har blivit helt enorm. Matte trodde att det kanske skulle vara så övervämmat att det inte skulle gå att ta sej fram.

De här spängerna brukar hamna under vatten men idag hade de klarat sej äm. För det behövs inte så mycket till innan de hamnar under vatten. Inte fick vi gå vår favvisrunda heller för spängerna var snorhala av is och snö.

Den minst sagt fallfärdiga bron hade också klarat sej än. Blir det för mycket vatten så lär den vara ett minne blott.

Någon ansåg att det var minsann visst badsäsong. Tur han var koppelfånge för bada i strömmande vatten är strängt förbjudet. Blev bara dopp av tassarna.

Tillbaka till skärmskyddet. Isen på den sjön mår inget bra, ser ganska rutten ut och förde ett himla liv gjorde den också.

Passr väl på att slappa en stund då medan matte kollar den fullkomligt ointressanta gästboken. Ingen hade vandrat och skrivit i den sen vi bytte papper före jul.

Basse han kollade om det hände nåt av värde. Gjorde det inte var alldeles tyst och stilla överallt. Perfekt enligt eremitmatte.

Hörru, vi behöver ost!! Det här bordet ger alltid sån och vi sliter hårt för alla vandrande hundar.

Tack det var väldigt vänligt, precis vad vi behöver.

På väg tillbaka till bilen efter den hala dödtrista vägen. En gång vet jag att jag hade ekorrkontakt här, men det var då det. Idag fanns ingen där.

Kom till bilen efter att återigen passerat hästmonstren utan att bli upptäckta.

Åkte hem, käkade lite såg till att kattvalparna fick lunch sen somnade vi gott. Var trötta efter många timmar i skogen och allt vi kollade.

Jag vaknade till och hörde att matte pratade med Chefen i telefonen. Hörde nåt om att nu får det vara som det är tills det blir vår. Jaha, ska jag och Basse vara arbetslösa nu? Nästan ingen svamp och inget Sörmlandsledsjobb? Vad ska vi fördriva tiden med nu?

Gick på trist eftermiddagsrunda, gjorde i och för sej inget eftersom vi fortfarande var trötta.

Ja, ja i morgon är en annan dag då hittar vi på nåt vad det nu blir.