I går regnade det, sen när jag var ute på kvällsrundan så kom det regnblandad snö, så frös det visst under natten.

När jag åkte och hämtade Basse så hade matte en del åsikter om väglaget typ snorhalt.

Vi kom både dit och hem utan att halka alldeles fel.

Käkade frukost och funderade på vad vi skulle hitta på. Åka nånstans var enligt matte inte att tänka på. Dags att den där eländiga halkan försvinner så vi kommer till alla våra bra ställen.

Nu ska vi halka iväg nånstans och matte tjatade om att vi skulle gå försiktigt.

Jaha nu ska vi över det där som antingen är en gata eller möjligen en skridskobana. Vi kom över utan att halka.

Hamnade vid skidbacken. Här brukar vi ha massor med skoj.

Alltså dessa underbara rull i konstsnön det slår det mesta. Varför finns det inte sån till behövande hundar året runt?

Basse har förstått nu att konstsnö är bättre än natursnö att rulla i. Bra han är riktigt läraktig.

Ha ha jag har bollen och Basse tror att han ska komma över den. Det kan han glömma.

Här begår jag ett misstag. Tänkte prova att rulla tillsammans med bollen.

Basse han såg chansen och snodde bollen, alltså ska jag inte rulla tillsammans med den.

Men så glömde vi allt om boll för det hände saker.

Perfekt Ricki och Inez dök upp, mycket trevligt med fler hundar.

änta Mikko, stanna! Jag tänkte bara kolla om du fått tillbaka de där saknade kroppsdelarna. Hade han inte och då hade inte jag fått träffa honom.

Nu kommer faktiskt hundarnas människor. Lika bra att springa och möta dom.

Så kom Tilly också, helt plötsligt var vi sex hundar. Nu ska vi ha skoj, massor med skoj.

Den här leken är jätterolig. Kallas kast med Springer spaniel fast Ricki bryr sej inte om att vi slänger honom i backen.

Hade en massa viktiga hundsamtal också. Som vanligt mycket att prata om medan människorna pratade tråk.

Flockspring en bit upp i backen det är grejer det. Superroligt hade vi.

Lekte ännu mer och pratade om viktiga saker. Altså vara ett helt gäng det är grejer det.

Mikko provade leken kast med Springer spaniel. Gick tydligen väldigt bra.

Helt plötsligt blev vi åtta hundar för Nala dök upp tillsammans med sina människor. Desto fler desto roligare.

Hon hade en liten kompis med sej. Hon tyckte först att det var lite läskigt, hon är inte van att träffa så många hundar på en och samma gång. Tur att vi är trevliga allihopa.

Äsch då, slut på allt skoj var som en extra hundträff Dags att gå hem igen, men jag var nöjd trots fängelset så kunde jag roa mej rejält.

Träffade Sniff också. Desto fler kompisar desto bättre är livet.

Sa hej då till Mikko och hans matte. Passerade torget och då hade vi sån tur att vi träffade vår allra bästa godisutdelare. Perfekt för vi behövde energi.

Gick hem käkade våra Denatastix och somnade gott.

Gick ut på eftermiddagsrunda. Vi fick passa affären medan matte skulle köpa nåt tråk. Då kom Viveka utan att ha magiska fönstret med sej. Men sa att hon skulle handla nåt vi ville ha.

Jo hon kom ut och bjöd oss på alldeles utsökt godis. Alltså en perfekt eftermiddagrunda också.

Så här borde alla dagar vara.

Nu har Basse åkt hem  till sej och det tar tills måndag innan vi träffas igen. För nu väntar en helg i Hormonhäxefängelset och ensamhet och umbäranden väntar. Undrar om jag kan sova bort hela tiden annars får jag väl leva på minnena från denna perfekta dag.