Inte nog med det eländiga ovädret, i morse fick jag veta att jag skulle bli ensam idag. Basse skulle iväg med sin husse. Ingen måtta på eländet alltså.

Dagens plan var att kolla om stjärnhovstryffeln vaknat. Jag kollade mycket och noga där Basse brukar rullmarkera.

Fanns ingenting varken där eller nån annanstans.

Åkte till ett annat ställe.Här hade det rört sej hundar jag inte känner. Hade varit trevligt att träffa nån, men inga fanns det.

Kollade ett tredje ställe lika ödsligt här. Jag behöver jobba som tryffelhund.

Inte fanns det några ekorrar heller. Fullkomligt bedrövligt.

Det där ovädret försöker minsann luras. Visade en massa vackra svarta moln i såna här brukar det finnas svampvatten och i bland bor Åskar i dom.

Men inte idag, de bara försvann utan att lämna nåt.

Om jag är en rugguggla? Inte då, jag bara byter ut pälsen. Detta fick matte ihop genom att klappa mej. Vi lämnar allt sånt i skogen i fall fåglarna tänker bygga fler bon.

Nästa stopp, nu ska grannens sommarstuga passas. Undrar om sån är rymningsbenägna eftersom den ska passas. Nu stod den i alla fall stilla.

Matte skulle vattna tråkblommor. Jag föredrog att ligga i skugan under ett bord för trots att det blåste hade det blivit oväderstemperaturer.

Suuck tråkväxthuset och inte är Basse hemma. Matte måste vattna nu igen.

De där gurkorna kan tydligen variera sej. För nu var första västeråsgurkan klar.

Kommer tydligen massor med små såna också. Är övertygad om att matte och Moha och Troymatte kommer att drunkna i gurkor.

Åkte hem, somnade, matte grejade med tråk.

Eftermiddagsrunda. Snälla Viveca öppna ditt fönster, jag är så ensam och så godissugen., Behöver tröst.

Hade tur det öppnades.

Så skulle matte handla nåt tråk.

Tack snälla, precis vad jag behövde i ovädret. En alldeles egen glass, var utsökt god, borde få minst en varje dag.

I morgon hoppas jag att jag och Basse kan hitta på nåt, vad vi nu ska göra i ovädret. Hundlivet är aptrist just nu.