Morgontrött Basse så jag klarade av mina ensamma tråkrutiner i morse.

Sen efter några evigheter så skulle han hämtas. Jag hade sett vad matte pysslade med och förstod att det skulle bli bra.

Nisse kom rusande och ville in, han är full övertygad om att jag är hans personliga insläpppare.

Basse behagade vakna och kom.

Ute var det dimmigt , grått och nåt som nästan påminde om regn.

Basses extremt viktiga snörull måste genomföras innan han ens tänker tanken på att göra annat.

Våran lekplats. Fortfarande lugnt och fridfullt och inget spanade heller.

Sprang lite med Basse av artighetsskäl. Egentligen föredrar jag att gå sakta och kolla om det gått snygga hnara. Men här är det väldigt befriat från spår av såna.

Jo vi tänkte att Basse behöver nog sin frukost och för övrigt fick jag bara en snål tilldelning av min tråkfrukost. Blev ingen frukostutdelning då.

Eftersom jag visste vad matte hade med sej så tog jag med Basse in i skogen.

Perfekt vi fick passa träd. Jag hade alltså förstått rätt när matte grejade.

Nä hon droppar inte ketchup omkring sej i skogen. Men däremot blod, var nyss fullmåne så tydligen var hon ute på lyckad jakt.

Jag släpptes först med uppmaningen att glömma allt om att leta hanar. Så klart vad ska jag ha en massa hanar till när jag kan leta bloddroppar. Detta var flera hundliv sen jag kunde göra senast.

Basse som alltid tror att han ska spåra i rekordfart fick vänta en stund. Nåt om att jag som är lugn och mettodisk skulle ha visst försprång.

Vi hittade spårslutet. Tänk det fanns en massa utsökt gott kött från en av de där frysstädningspåsarna. Vi letade och letade och njöt av varje tugga. Basses torrfoderfrukost den hade vi ingen behov av. Detta är vad vi kallar rejäl frukost.. Finns inte minsta lilla mikroskopiska smula kvar.Tänk sånt här har vi verkligen längtat efter.

Basse syns inte för han blir ett med naturen just nu. Hams pälsfärg gör att han smälter bra in i alla bruna toner. Men han städade noga bort alla bloddroppar. Ingen ska hitta våra spår inte. De är minsann hemliga.

Ett lyckat blodspår med utsökt avslutning kräver enligt Basse bad!

Jo jag drack vatten, gott med lervatten men råkade sätta tassarna i det. Var iskallt! Tänker inte upprepa misstaget.

Basse ansåg att vi skulle leka. Provade men kom på att jag inte alls leker, i alla fall inte just nu. Hörde att matte sa åt Basse att om några dagar då kommer jag att vilja leka igen.

Fortfarande är Basses bästa dike fullt med is som han inte kan döda. Märkligt i går trampade han sönder en väg men isen den rår han inte på.

Åkte hem.

Vi somnade så belåtna efter att ha fått spåra ordentligt och hittat ett utsökt spårslut. Detta borde införas varje dag när Basse ska ha utomhus frukost.

Gick ut på eftermiddagsrunda, samma trista väder och nästan regn

Men vi hade tur och passerade magiska fönstret. Det öppnades och vi fick gott godis medan vi lyssnade på mänskligt tråkprat.

Gick hem, hade fredagsmys med varsitt utsökt ben. Bara det att Basse hann inte äta upp sitt innan hans husse kom och hämtade honom. Men han fick med sej det hem.

Hörde hemska saker, nu tar det till måndag innan vi ses igen. Här väntar alltså en bedrövlig ensam fängelsehelg. Missar alla kompisar, trevligt mingel, hundsnack , pannkakstaxin och annat viktigt. Är många år tills det blir måndag.