Blåser fortfarande massor.

Klarade av morgonrutinerna och sen skulle Basse hämtas.

Blåsten ställde till det så det där med skogar vara bara att glömma. Få träd i skallen mår ingen bra av och risken är stor att många skogar är fulla med jägare också.

Basse gick ut och svimmade eller nåt på sin gräsmatta.

Samtidigt kom Nisse och ville bli insläppt. Så klart han fick gå in.

Äsch! Trodde det avr slut på det där med tråkväxthuset. Tydligen inte men matte skulle bara leta efter ett par saker som hon ska ha med nästa vecka när vi ska söka tryffel igen så det var snabbt avklarat.

Jaha vägen till vår vanliga lekplats. För skogen var som sagt inte att tänka på när vi åkte från Basse så såg matte hur det trillat ganska mycket träd i skogen.

Ja tack den där frisbeen köpte vi i går och den vill vi prova nu. Var vänlig och kasta den. Att matte skickade iväg kameran istället för frisbeen ska vi enligt henne inte prata om.  

Himla bra frisbee vi köpte. Fast så klart som de shoppingproffs vi är så köper vi bara bra saker.

Blev en del skoj jaktlekar när Basse trodde att han skulle komma över den.

Den är min, bara min och jag tänker minsann ligga här och vakta den.

Okej då, jag är en bra kompis så Basse fick låna den. Han var precis lika nöjd som jag. Hade mycket skoj med den ett tag.

Detta ser fint ut med klarblå himmel och vackra höstfärger på träden. Men som det blåste. Hördes ett avlägset brak så nånstans föll det ett träd.

Tack snälla Hare som lämnat godis till oss. Precis vad vi behövde.

Lekte en massa mera. Skoj hade vi trots den eländiga blåsten.

Vi började vara klara och skogen var som sagt inte att tänka på. Skulle gå till bilen, men Basse ansåg att jag behövde friseras mer. Typ underhålla min päls vid halsen som varit lockig sen Basse kom in i mitt liv.. Ja, ja jag trivs med mina fina lockar.

Titta där borta! Nu blir det minsann bra.

Sprang och mötte så det inte skulle bli nån miss.

Vi hittade minsann Sara med husse och henns kompis (som matte alltid glömmer namnet på). Vi har inte setts på flera hundliv så det var verkligen på tiden.

Vi hade massor med viktiga hundsaker att prata om. Människorna pratade en massa mänskligt tråk. Tänk om de kunde göra som oss hundar och koncentera sej på de viktiga sakerna istället.

Så var det dags att skiljas åt, hoppas att det inte dröjer flera hundliv tills vi ses igen.

Åkte hem, somnade nöjda med förmiddagen.

Ute blåste det ännu mera.

Skulle på eftermiddagsrunda.

Hade tur Inezmatte kom med sin bil. Stannade och paratade. Ena dörren var öppen så vi hoppade in i bilen. Perfekt för vi fick godis. Mattes åsikter om att man inte alls hoppar in i andras bilar, det brydde vi oss inte om. Vi skulle umgås och käka godis.

Får se vad vi ska göra i morgon med tur så har det slutat blåsa i alla fall.