Eftersom jag numer är Hormonhäxa och har dömts till begränsat umgänge ett tag så trodde jag att detta skulle bli en bedrövlig ensam dag. Jenna skulle inte hänga med mej idag och Basse förstår vad lukta gott innebär.

När jag klarat av min tråkiga morgonrunda och varit hemma ett tag så hamnade jag i bilen. Tänkte att det kanske var nån trevlig skog och kanske skulle jag kunna hitta en social Ekorre. Såna får jag nämligen umgås med.

Men vad händer?? Jag skulle inte alls få träffa Basse så länge jag är Hormonhäxa och nu är jag utanför hans dörr.

Jag ska faktiskt göra en insats. Bassehusse hade pratat med matte. Ett av Basses får hade kommit ut ur hagen och var försvunnet i skogen. Alltså skulle jag och matte hjälpa till att leta.

Jaha nu ska jag leta får. Har jag aldrig gjort, trots att jag är Boder collie så är jag inte speciellt intresserad av dom. Men fick vara fånge i fall jag helt plötsligt skulle komma på att får ska vallas.

Jag och matte letade på ett ställe och Bassehusse en bit bort. Basse sprang mellan oss och inget får nånstans.

Diskuterade med Basse ibland om vi sett nåt vilket vi inte hade. Jag var förövrigt av och till upptagen med att kolla vilka hanar som rört sej i skogen. Mycket viktig kunskap just nu.

Fotsatte våra irrfärder. Eller det var mest matte som gick kors och tvärs tittade under stora granar, bakom rotvältor, stora stenar och sånt. För tänk om fåret skulle ligga skadat nånstans.

Men var är fåret? Vi har letat och letat. Hört att matte pratat i telefonen flera gånger, men sånt lockar inte fram får.

Ute ur skogen för nu ska vi gå och kolla ett annat ställe. Det är inte enkelt att hittat ett får inte.

Passerade vid sjön. Basse påstod att han letade efter fåret men egentligen så var det bada han ville ägna sej åt. Som tur var fanns det inget får i sjön.

Letade i den lilla skogsbacken där det brukar vara godisskog, men alldeles dött fanns inte ens några godisrester.

Tillbaka hemma hos Basse och tydlligen hade människorna nån ny plan. Men titta nu kommer det en bil. Kanske nån som vill umgås med oss.

Hm Astor kom, trevligt men vad har han med fåret att göra?

Astor är minsann utbildad och kan hitta både djur och människor nu skulle han och hans husse hjälpa till i jakten på fåret. Kanske att han skulle kunna få upp spår och hitta det.

Astor med husse försvann åt ett håll och Bassehusse åt ett annat. Jag och Basse passade på att leka en del. För vem vet när vi ses igen.

Fast några gånger så upplyste Basse om att han anser att jag är det allra vackraste han vet. Jag satte mej på baken och bad honom gå och torka sej bakom öronen den hormonstinne tonåringen.

Duktiga hundar får ost. Helt plötsligt kom det en okänd människa som absolut inte hade vid Basses hemma att göra. Människan var rädd för oss men påstod att den skulle ta en promenad och titta en del. Skulle inte tro det va. Matte talade om att det var privat mark och vi bor där. Två glada och sociala hundar kan vara väldigt avskräckande för den som är ute i märkliga ärenden. Tänk att vi får ost bara för att vi råkade var extremt trevliga mot den oönskade besökaren.

Men sen lockade matte in Basse i hans hus för hon och jag skulle till skogen.

Där rör det på sej, men verkar inte vara nåt får.

Svart kisse på jakt efter lunchråttan. Den fick fortsätta att jaga sin lunch.

Där är Bassehusses fyrhjuling och matte vet att fåret har varit synligt.

Bara att fortsätta att spana då. För här har det synts till.

Precis som förut, alldeles övergivet inget får nånstans. Men ungefär nu pratade matte i telefonen igen. Astor och hans husse hade hittat fåret och var på väg med det till där det ska vara.

Nu så! Fåret är tillbaka hos sina kompisar och i tryggt förvar i hagen. Inga fel på henne heller. Tänk vilken tur att Astor med husse kunde komma och hjälpa till. Matte pratar om att detta är nåt som jag borde lära mej också. Tänk så bra att kunna hjälpa till att söka om någon försvinner. I dag var det värt mycket med Astors insats.

Människorna fikade och jag kopplade av med att tugga lite på en gammal handske.

Fast sen kom Basse och retades med Pingvinen. Snodde den självklart, för nu kan det ta lång tid innan jag kommer över den igen.

Åkte hem och somnade, det tog på krafterna med allt som hände de där timmarna vi letade får.

Mina dagliga köttbullar ge mej idag snälla Elisabeth. Behövde dom extra mycket efter förmiddagens slit. Hörde otrevliga saker om att nu finns bara tillfälliga Pryl 7an ett par dagar till. Dumheter, den ska alltid finnas.

Gick in till Susannes affär också. Där var Dixie som var så sugen på ost. Vi smaskade självklart en massa tillsammans. Hörde det vanliga pratet om att det kommer att sluta med att vi knyter ihop tungorna.

Gick över torget och där träffade jag Mikko som rastade sin matte. Mikko får jag träffa för han sakanar väsentliga kroppsdelar.

Imorgon är det lördag och mina kompisar ska ha en massa skoj. Men jag får inte alls gå dit och roa mej, eländiga Hormonhäxefängelse. Får se hur jag fördriver dagen.