I dag blev det en sån där halvtrist dag. Matte hade inga vettiga idéer om var vi skulle ta vägen heller. Gillar inte alls denna begränsade tillvaro.

Fast det började bra. Jag såg minsann Susanne och Dixie, alltså skulle jag dit. Bara det att Susanne hade ögonen på Dixie och såg inte mej som kom bakifrån. Hörde nåt om att svälja hjärtat.

Var ett tag sen jag träffade Dixie så vi delade på en del från min osttub, man ska dela med sej till sina vänner.

Gick vidare, vad är detta? Brukar inte stå sånt här. Tydligen skulle det vara orientering i Tråkskogen, tur att jag inte skulle använda den idag. Måste försöka variera skogarna.

Passerade Ekorrskogen, men det var inga Ekorrar hemma. Eller i alla fall inga som visade sej.

Lekte en stund med bollen på stora gräsmattan vid sjön.

Sen bestämde jag att jag ville gå en sväng och kolla på min Sörmlandsledsetapp. Matte bedömde att det borde vara jägarfritt en liten bit så min plan fick godkänt.

Det är höst i skogen, men enligt matte är det vackert. Jag bryr mej inte hade annat som var viktigare än en massa löv.

Kollade av så leden var i bästa skick för vandrande hundar. Har liksom inte glömt den där medaljen jag fick för min skötsel av Sörmlandsleden.

Ibland men väldigt sällan så faller träd alldeles rätt. Den har enorma gamla aspen hade tappat toppen i nån storm men den hade placerat sej vid sidan om stigen.

Fast längre fram fanns det jobb för Chefen och hans motorsåg. Det går att passera men bort ska de.

Flugsvamparna väntar visst på kylan för denna har börjat anlägga päls och jag lovar det är inte jag som drällt av min på den.

Struntade i skogen för matte ville inte gå längre med tanke på eventuella jägare där. Jag ägnade en stund åt att springa mycket och fort på en äng.

Gick iväg och kollade en annan skog. Kanske skulle det finnas nåt skoj här?

Små Svarta trumpetsvampar fanns det men de behöver växa ett tag till innan de går att plocka.

Så hittade jag en stubbe med en massa Föränderliga tofsskivlingar också.

Fick självklart beröm och ost för väl utfört arbete, fast svamparna är kvar i skogen, enligt matte var de för gamla.

Provade en sten, sist gav den godis, Gjorde den idag också. Har bestämt att den ska heta Terras sten för hon var först med att prova den när hon var här.

Skogen var alldeles övergiven Ingen som ville umgås med en mycket ensam hund inte.

Gick spårvägen tillbaka. Var ganska länge sen jag gick på den men inga nyheter fanns det.

Läskiga bron var väldigt länge sen. Numer anser jag inte att den är läskig utan passerar den utan problem.

Fast passage av den kräver minsann ost när jag kommit till andra sidan.

Kollade av hundbadet. Där har jag inte varit på väldigt många evigheter. Hade minsann hänt saker för det där badfängelset var rivet och borta. Jag svalkade bara tassarna och drack en del.

Gick hem och sov.

Har hört att i morgon har matte en plan, med en massa tur så går den att genomföra för nu börjar tillvaron vara bra trist med alla oåtkomliga skogar.