Jag borde ha lärt mej att jag ska lyssna på människornas tråkprat när Basse blir hämtad. Men i går missade jag tydligen det.

Visst det är fredag och det innebär ensam trist morgonrunda, klarade av den och sen ägnade jag tiden åt att vänta i flera månader innan matte ansåg att det var dags att åka.

Så där den där tallen har börjat ha Kungschampinjoner igen. Bara en i dag, men det kommer säkert flera.

En liten, liten fläck av gräsmattan hemma hos Basse. Den var alldeles full med Champinjoner igen.

Bara att jobba då. Alltså jobbade jag medan jag funderade på var Basse var nånstans.

Färdigjobbat för idag. Blev flera kilo Champinjoner och det finns massor med pyttesmå som nog är klara i morgon eller på söndag.

Titta det kommer en bil och den känner jag minsann igen!! Nu kommer det att bli bra för jag vet att det är Moha och Troys bil.

Visst var det dom och de blev så glada över att träffa mej. Vi har inte setts sen i måndags och det var många månader sen det var måndag.

Men så var det Basse, han saknades och jag var övertygad om att matte hade glömt att släppa ut honom.

Slutade så här, matte var tvungen att bevisa att Basse inte var hemma. Om jag hade lyssnat i går så hade jag hört att han skulle hänga med sin husse idag.

Jag beklagade mej för Moha och Troyhusse, han var mycket förstående och tröstade mej. Kändes väldigt bra.

Människorna städade Plaskdammen. Hörde nåt om höststädning för nu behöver vi inte den längre fast Troy han gjorde allt för att lägga sej i mattes hantering av vattenslangen.

Detta är hundnappning. Vi är fångar och matte tänker försvinna, oacceptabelt!!

Borta var hon och skvätte blod omkring sej.

Vi ser minsann att hon är på väg tillbaka och nu ska vi till henne. Hörde skvaller om att jag hade gråtit när hon var borta. Så klart jag var övertygad om att hon gått vilse eller nåt, tänkte att om jag grät skulle jag slippa hundnapparen och kunna leta reda på henne. Hade ingen framgång.

Nu så vi har minsann hittat blodet hon skvätt omkring sej.

Så på fria tassar också, nu är det nosarna i backen och hålla reda på alla kringelkrokar som matte gått och skvätt blod. Var rena slalombanan.

Så vi har hittat slutet och nu gäller det att hitta alla utspridda smarriga godisar också. Blir dubbelt jobb men vi hade så roligt. Detta med spår är superskoj, borde få såna varje dag. Hörde hur människorna pratade om att i nästa vecka då kanske det kan bli igen.

Eftersom vi är optimister så drog vi till den delen av skogen där det var spår förra gången, tänkte att det kanske fanns där också. Gjorde det inte.

Hittade bara en gammal Björksopp som sniglarna hade haft kalas på, den står kvar i skogen.

Jag och Troy hade en massa viktiga samtal. Sist var han dödligt kär i mej, men som tur var har den kärleken gått över.

Moha försökte förklara för matte att hon svälter, men hon blev inte trodd. Nåt om att vi minsann slukat allt vid spårslutet så ingen kunde vara hungrig.

Mohamatte plockade äpplen, märklig sysselsättning. Men människor gör mycket konstigt.

Så helt plötsligt var det dags att säja hej då för tiden hade gått alldeles för fort och det var dags att åka hem.

Hemma så somnade jag, blir så skönt trött av trevliga spår i skogen.

Matte rensade alla svampar, hörde nåt om att drunkna i Champinjoner.

Gick på eftermiddagsrunda, tog mej in i Susannes affär. Mycket trevligt för det var ett tag sen sist, träffade dessutom flera människor jag känner.

I morgon är det lördag och ingen kurs så jag ska mingla runt och leka med en massa trevliga hundkompisar, ser jag verkligen fram emot.