Har haft en alldeles vanlig dag, tur att det var så väldigt skoj igår.

Gick och hämtade Sigrid.

Utanför Sigrids hemma så stod denna. På håll trodde matte att det var Polisens fartkamera och sa att det var

verkliugen på tiden eftersom många kör som idioter där. Var det inte alls, istället får alla hämta vatten

där efter som nåt rör gått sönder.

Ja du Sigrid undrar hur vi ska fördriva den här dagen då. Ingen skjuts nånstans enligt matte så kunde vi 

faktiskt hålla oss i hemmaskogarna idag. Nåt om att vi var ute och åkte en massa förra veckan.

Nähä Tråkskogen skulle vi inte till där var det bara en massa skridskobanor.

Började vid sjön. Blev en hel del lek först och sen skulle matte kolla om Sigrid var vuxen eller tonåring idag.

Det växlar nämligen väldigt snabbt.

Fanns en del spår men Sigrid var superduktig. Kom direkt på inkallning varje gång. Alltså jag såg minsann till

att komma jag också eftersom det var extra gott godis.

Titta här, inga tonårsfasoner idag inte. Sigrid kommer rusande direkt matte kallar.

Skulle fortsätta för matte hade nån plan. Här gällde det att hålla reda på tassarna för det var bara is.

Nu gäller det Storviltjägaren har hittat spår efter Rådjur. I dag var inte Sigrid jakthund för hon avbröt direkt.

Självklart fick hon massor med beröm.

Va? Räcker det inte att Sigrid har hoppat upp, menar du att jag också måste för att få belöning? Räckte inte

med Sigrids insats så jag var också tvungen att balansera

I balnd är det så här trevligt med riktig vårkänsla i skogen. Bara trevlig barmark.

Sen blev det så här igen. Sigrid visade hela tiden att hon minsann är världbäst på att hoppa upp på alla

stenar hon ser.

Äsch då, skridskobana igen så vi blev fångade i kopplen. Dags att den där eländiga isen försvinner.

Inte såg vi till nån Ossy heller.

Jaha och nu ska vi sitta här fastbundna och övergivna tills nån hittar oss. Matte försvann.

Slit och släp men skoj. Dags att leta efter en massa gömda köttbullebitar. Nu gällde det att både klättra,

krypa och hoppa för att komma åt dom.

Sigrid hade det inte ett dugg lättare. Men med samarbete så hittade varenda liten smula. Det är inte så att

det ligger hela köttbullar inte. Nädå, snålmatte gör många bitar av varje köttbulle och för dessa smulor så

sliter vi hårt.

Som ett test så frågade matte oss om var svampen är. Genast så rusade vi iväg till det här trädet.

Visst hittade vi Vinterskivlingvalpar. Gissa om vi fick massor med beröm och godis för väl utfört arbete.

Kommer att bli alldeles ypperligt detta när säsongen kommer igång på allvar då kan vi träna ordentligt.

Fortsatte att träna inkallning med Sigrid. Hon skötte sej exemplariskt hela tiden. Storviltjägaren var

bortglömd, men matte tror att den kan återkomma där av den eviga träningen.

Lyckades hamna i Tråkskogen och där hade det gått alldeles utmärkt att åka skridskor på stigarna.

Men vi hittade isfria ställen och kunde ägna en del tid åt skoj lekar.

Pitbull Sigrid är tillbaka igen. Här försökte hon bita huvudet av mej, men misslyckades som tur var. Jag

behöver ha mitt huvud i behåll.

Kan man inte bita huvudet av mej så går det utmärkt att rensa bort all bark från en pinne. Tror att hon är

släkt med Bäver också.

Jag håller mej till de grövre grenarna jag. Ger mycket bättre tuggmotstånd.

Som sagt Sigrid har totalt snöat in på stenar och bänkar. Här väntar hon på att matte ska be henne hoppa

upp. När ingen order kom så intog hon bänken i alla fall.

Sen var det tydligen dags att gå hem, tiden går väldigt snabbt när man har roligt.

På eftermiddagen så tog jag chansen och smet in på Pryl 7an. Matte försökte påstå att det var stängt var

det inte alls och jag fick falukorv. Men nu är det allra sista dagarna som det finns nån där. Dumheter!

Nu måste jag visst passa tråkhuset för matte ska till människoveterinären och besiktiga sej. Får väl se

om hon blir godkänd eller kommer tillbaka med en massa tvåor.

I dag skulle det minsann hända nåt skoj påstod matte igår. Fast hon berättade inte vad det var.

Hamnade i min bil och redan då började det roliga.

Kolla!!! Vi hämtade Sigrid fast det är söndag, är egentligen inte Sigriddag förenns i morgon. Sen åkte vi.

vaddå skoj. Vi kände igen vägen till Eskilstuna.

Du Sigrid nu vet jag vad det där skoj är och vi konmer att få VÄLDIGT roligt.

Allra bästa människovalparna Oliver och Adam ville träffa oss. Egentligen var det bara jag som skulle dit

men de ville att Sigrid skulle följa med. Alltså frågade matte Sigridmatte om vi fick låna Sigrid vilket vi

fick. Var självklart sociala med deras mamma innan vi skulle ägna oss åt allt skoj.

Adam tog hand om Sigrid.

Jag höll koll på Oliver och matte fick virra runt alldeles själv.

Nu har vi kommit till Djurgår´n och nu ska vi ha en massa skoj med människovalparna.

Oliver han grejade med nåt bland stenarna medan vi lekte med Adam så vi hade inte riktig koll.

Perfekt det fanns en massa korv gömt balnd stenarna. Hade mycket jobb med att hitta alla bitar. Oliver

är duktig på att gömma sånt.

Medan vi letade på ena stället så gömde Adam på ett annat. Han var lika duktig på att gömma så vi fick

jobba hårt och länge för att hitta allt.

Drog vidare mot nya äventyr. Människovalparna försökte bestiga den stora stenen som syns fast det var för

hög och gick inte att komma upp på.

Aha jaga pinne jo det kan jag mycket väl tänka mej att göra.

Bra pinne den hade jag mycket skoj med en stund, fast sen förskte Sigrid käka upp den.

Adam är superstark för han tyckte att den här kunde vara lagom. Kanske lite i största laget 

Jag och Sigrid visade hur duktiga vi är på att hoppa upp på stenar och få belöning. Vi måste ju visa allt som

vi kan.

Människovalparna gjorde som oss men de fick inte varken korv eller blodpudding av att sitta på stenar.

De hittade varsin fjäder istället. Försökte pryda mej och Sigrid med dom men det gick inget bra.

Vi visade hur det går till när vi leker och har så där riktigt skoj. Här jagar jag Sigrid över ett berg.

Eller som här jag smyger på Sigrid bakom ett träd. Men eftersom Sigrid var sitt vanliga smarta jag idag (tonåringen/slyngeln var tillfälligt borta) så upptäckte hon mej.

Mera korvletning, som vi höll i gång så gick det åt massor med energi. Naturligtvis hittade vi allt är världbäst

på att spåra godsaker.

Ha ha ha Adam har tappat sin handske och den är min, bara min. Man kan ha otroligt skoj med en sån.

Nä du Adam jag är snabbare och nu är den MIN. Hade inte en tanke på att lämna tillbaka den.

Slutade med att jag var lite ouppmärksam och då fick Oliver tag på mej och snodde MIN handske!

Finns ett utegym på Djurgår´n och det använde Sigrid. Alltså hon tränade hoppa upp och få godis.

En jättestor urgammal ek var minsann full med korv. Vi slukade allt.

Hej vem är du? Dök upp en valp som väldigt gärna ville leka med oss och sånt tackar vi inte nej till.

Så kom det ytterligare en hund som ville vara med oss och leka.

Vi hade väldigt roligt och den svarta ville inte alls följa med sin matte. Gillar nya bekantskaper.

Visst är de söta Adam och Sigrid som pussas. Människovalparna tycker lika mycket om Sigrid som mej.

Så är det väldigt skönt att bli kliad på magen också. Sigrid har minsann lärt sej hur man lindar människovalpar

runt tassen.

Så har det regnat blodpudding, nu gäller det att städa och städa väldigt noga.

Träffade en trevlig Jack russel också. Tur att vi hade hunnit städa bort all blodpudding eftersom den enbart

tillhörde oss.

Äsch då slut på det roliga, dags att säja hej då till bästa människovalparna.

Usel bild, men Oliver och Adam ville ha varsin svart mjukishund som de skulle döpa till Sigge Svamphund. De

saknar honom så otroligt mycket. Med mycket möda så hade matte lyckats hitta varsin till dom ocj så fick

de varsitt inramat foto av Sigge. De tycker lika mycket om mej och Sigrid men Sigge fanns ju hela deras liv.

Dags att åka hem och nu tror den övervinneliga Sigrid att hon kan köra bil också. Hon kastade sej in och

snodde mattes plats. Men hon fick inte alls köra min bil utan fick åka i buren.

Kan meddela att jag sov väldigt gott när jag kom hem. Hoppas på nytt röj med Oliver och Adam inom en

snar framtid.

Haft en synnerligen vanlig dag.

När jag skulle på min långrunda så försökte jag gå och hämta Sigrid. Matte sa att vi INTE skulle hämta

henne. Jag hörde allt utom ordet INTE och försökte alltså gå dit.

Äsch! Jag misslyckade och är alldeles ensammen och övergiven.

Där på andra sidan gatan och precis utanför bild brukar det finnas godis. Fick inte alls gå dit och hälsa på

för matte.

Mattes plan var att vi skulle ha gått den lilla vägen i skogskanten, men den var skridskobana så det blev

inte den.

Den här vägen var bra. Trevligmark och ingen is precis som det ska vara.

Fast det blev vinter efter bara en liten bit. Var ett tag sen jag gick här så jag var tvungen att kolla om det 

hade hänt nåt av värde. Hälge hade passerat bara.

Äsch då vattnet är inte tillgängligt. Jag har nämligen härt att matte pratar om att jag nog skulle behöva bada.

Förutsätter att det är sånt här bad hon menar och inte duschen.

Väldigt vad snö det var kvar inne i skogen. Matte trodde att det skulle vara mycket mindre men det är i 

alla fall inte skridskobanor här.

Tror jag tråkas ihjäl. Är tillsagd att ligga och vänta, inte för att jag vet på vad och tråkigt har jag.

Aha det blev ju bra, jag fick spåra upp en massa små köttbullebitar. Såna ska inte ligga kvar i skogen så

jag hittade alla.

Gick vidare fanns inget spännande.

Just ja, det är här de där mystiska Bombmurklorna ska växa. Kollade men såg inga, jag vet inte ens vad det är 

jag letar efter. Matte som vet sa att det fanns inga. De visar sej när det blir mer vår.

Här var det tur att Storviltjägaren Sigrid inte var med, jag står mitt i Vilda grisarnas motorväg.

De springer tydligen flitigt här. Insåg att på min Sörmlandsledsetapp hade bara Vilda grisar. Hälge och Rådjur

vandrat. Fanns inga spår av människor eller hundar.

Växlar snabbt för helt plötsligt kändes det som vår i skogen. Dessutom har matte kallat så det är bäst att 

komma.

Var tvungen att spåra upp ett gäng med blodpudding bitar- Förstår inte hur det går till när det helt

plötsligt finns sån i mossan.

Studerade mina domäner, menar min Sörmlandsledsetapp ett tag. Såg inget spännande alls.

Tro inte att jag glömmer, slickar mej om nosen redan. Jag SKA ha godis bredvid markeingsstolpen. Fick

godis och kunde gå vidare.

Blev koppelfånge för det var så mycket Vilda grisspår igen och det stank så mycket av dom att till och med

matte kände det. Växer väldigt tätt med granar här och det gillar att ligga och trycka bland såna.

På fria tassar igen och jag fortsatte att spana. Tänkte att jag skulle hitta nåt skoj men det fanns inget 

nånstans. Inte ens de asociala Ekorrarna visade sej.

Spårvägen var skridskobana så den skulle jag inte alls gå. Tog en annan väg istället.

Jaha där kom det en människa jag känner och sa hej men jag hade inte tid att umgås. Hade mycket viktigare

saker att göra.

Var tvungen att gå in på Pryl 7an, Det var loppis där idag för de försöker bli av med kvarvarande saker.

Ointressant jag ville bara ha köttbullarna som jag visste fanns där. Nu är det bara några dagar kvar innan

det är alldeles stängt där och slut på godisserveringen. Fast om ett par månader kommer det att hända nåt

nytt som blir väldigt bra.

I morgon då ska jag faktiskt få roa mej väldigt mycket enligt matte. Ser jag fram emot.

Sigrid hälsar och tackar för alla snälla kommentarer här och på Facebook. Det var hennes allra

första försök som blogghund. Får se i framtiden om hon återkommer.

I dag hämtade jag upp henne och eftersom matte hade bilen trodde vi att det var nån bra storskog.

Bara skjutsade en liten bit. Fast när matte stannar här brukar det innebära att vi ska vidare på andra trevliga

saker sen.

Och vägen var mest skridskobana men vi fick i alla fall vara på fria tassar. Hann med en del lek innan.......

Den där rosa pricken är Storviltjägaren Sigrid som sekunden senare är borta. Återfanns på förbjudet område.

Tillbaka igen (läs hämtad av matte) men alla dessa spår. Sigrid blir både döv och blind och glömmer allt hon

kan. Egentligen är hon en väldigt väldigt smart hund men med tonårstrots så glömmer man allt.

Slut på det roliga. Om man bara drar i väg och inte lyssnar då blir det koppel. Hörde hur matte hotade med

att hon ska få en långlina i födelsdagspresent. Tänkte gå här men det var bara skridskobanor i skogen.

Titta Sigrid kan om hon vill. Hoppa upp på bänken för beöning det sitter kvar i tonårsskallen.

Jo då vi fick godis. Tur att Sigrid kom ihåg bänken annars hade vi blivit blåsta.

Tog lite andra vägar som var precis lika isiga de. Det går alldeles för mycket folk i Tråkskogen och då blir det

en massa is när det töar. Sigrid hade två lägen antingen nosen i luften eller i backen.

Vi hittade en blodpuddingtall och nu finns det ingen blodpudding där. 

Ha ha ha Sigrid jag som lyssnar får vara på fria tassar och kan ägna mej åt skogsagility och annat skoj medan

jag väntar på dej som sitter fast ihop med långsamma matte.

Hm skrattar bäst som skrattar sist eller vad det heter. Helt plötsligt satt jag också fast, berodde visst på

att vi var tillbaka vid hala vägen och det kan komma bilar. Funderade på att gå och kolla om det gick att

hitta Ossy. Men enligt matte hade vi inte tid med det.

Skulle till bilen och åka nånstans.

Tjoho vi har hamnat i bästa Grisöronaffären. Nu ska vi shoppa en massa.

Vi kollade både godis och leksaker. Kunde nog ha köpt större delen av allt.

Sånt här uppskattas godis i alldeles lämplig höjd. Hann inte ta nåt för matte hade koll på mej.

Kollade av fodersortimentet och ställde mej på vågen. Har alldeles perfekt vikt. Matte visade nåt och

frågade om jag ville ha det. Ville jag och hade helst stannat och käkat i Grisöronaffären vilket jag inte fick.

Det är minsann service där. När matte betalat mina inköp så fick jag godis av Magnus som äger affären.

Jodå Sigrid fick hon också, mycket gott godis som de bjuder på.

Åkte hem och lämnade Sigrid. Hörde att matte sa trevlig helg så nu ses vi inte på ett par dagar.

Ge hit!!!!!!! Detta är det där nya som matte köpte åt mej. Klöv fylld med nåt smaskigt. Märgbenen kan 

slänga sej i väggen detta är alldeles utsökt. Njöt länge, länge av den.

Eftermiddagsrunda och jag är i Rosa elefantaffären. Trevlig godisutdelning och så träffade jag butikshunden

som matte i vanlig ordning glömt namnet på.

Utanför träffade jag en hane som jag inte träffat tidigare. Trevlig var han och vi ses nog igen.

Vidare in på den tillfälligt återuppståndna Pryl 7an där jag fick köttbullar av Anna.

Berättade för Elisabet att det aldrig är nån som kliar mej på magen. Självklart så trodde hon på mej.

Vidare till Prylaffären där jag också blev bjuden på köttbullar.

Väldigt lönande eftermiddagsrunda detta så här borde de alltid vara.

I dag har det just inte hänt nåt av värd. Vi har passat bil i Eskilstuna och varit på tråkrunda. Dessutom hade

matte glömt kameran hemma.

Men jag har sedan en tid lovat Sigrid att hon skulle få skriva ett eget blogginlägg hos mej.

Varsegoda Sigrid presenterar sej med egna ord och en del av mina gamla bilder.

Jag har fått äran att skriva ett alldeles eget inlägg här i Wilmas blogg. Alla ni som läser den har läst en massa om mej och sett bilder. Nu tänkte jag ta chansen att presentera mej ordentligt för er.

Som ni vet heter jag Sigrid och fyller alldeles snart 1 år (har hört att man får presenter när man fyller år). Jag är en blandning av Tibetansk spaniel och Shitzu enligt människor. När jag flyttade från min mamma och mina syskon som liten valp så hamnade jag i en familj och döptes till Sonja. Men efter ett tag så kom de på att jag inte passade där och jag annonserades ut. Den som skulle bli min matte såg annonsen och åkte många mil för att hämta mej så flyttade jag till Malmköping. Samtidigt fick jag byta namn till Sigrid. Mycket bra ställe att bo på, men min matte har ett eländigt tråkjobb som hon måste vara på för att få pengar så jag kan få mat och annat nödvändigt. Jag behöver komma ut och för matte blev det stress att åka hem och rasta mej. Bästa vore om det skulle finnas nån som skulle kunna gå ut med mej. Nån som min matte känner tipsade om att Wilma och hennes matte kanske skulle kunna hjälpa mej.

Jag och Wilma på våran allra första träff

Människorna pratade med varandra och det bestämdes att jag skulle träffa den där Wilma och hennes matte. När jag såg Wilma allra första gången var jag lite avvaktande men det släppte väldigt snabbt. Insåg att Wilma var en mycket snäll hund som jag säkert kunde ha mycket skoj med.

Blev som ni vet hur bra som helst detta. Varje gång min matte säjer att det är Wilmadag så börjar jag vänta och vänta på att Wilma ska komma. Jag känner igen ljudet på Wilmas bil och hennes mattes fotsteg när de går hit. Sen är jag färdig att krypa ur pälsen av glädje när de öppnar dörren.

Syns hur jag beundrar Wilma

Wilma är min allra bästa kompis och min stora idol. Hon kan massor med saker som jag självklart också lär mej. Hon jobbar som fyrbent etappledare på två Sörmlandsledsetapper med att hålla allt i ordning för vandrande hundar. Jag har fått äran att bli hennes assistent så vi delar på det ansvaret. Viktigt jobb har jag förstått och det finns en massa skoj i skogarna.

Här var det väldigt bra att vara assistent för vi hittade varsitt märgben vid skärmskyddet

Mängder med nya skogar har jag fått besöka. En del är alldeles nya för Wilma också eftersom hon inte har bott så väldigt länge hos sin matte. Varenda dag är ett stort äventyr och vi hamnar alltid på olika ställen.

Här är vi i en skog som inte ens Wilmas matte varit i, ny etapp på Sörmlandsleden tydligen

Jag har lärt mej vilka affärer som det lönar sej att besöka för man kan bli bjuden på godis. Sån viktig kunskap har Wilma lärt mej.

Allra bäst är det när jag får hänga med Wilma till bästa Grisöronaffären och handla

Så har jag träffat massor med mina vänner både två och fyrbenta.

För att inte tala om allt skoj bus jag och Wilma har. Inte så att vi leker precis hela tiden. Vi håller på en stund och har superskoj sen gör vi andra viktiga saker.

Så här skoj har vi alltid i alla skogar vi besöker.

Så var det den där lilla detaljen med om jag är liten eller ej.

Jag är INTE en liten hund det är mänskligt hittepå. Jag är STOR har insett att jag är en Border collie, sån är Wilma och det verkar bra att vara sån. Då fixar jag allt som hon kan.

Jag leker Pitbull och Wilma vrålar av skräck

I bland tvivlar jag lite på min rastillhörighet och då brukar jag leka att jag är en Pitbull. Ofta försöker jag då bita huvudet av Wilma men misslyckas alltid, hon lyckas överlista mej.

På senare tid så har jag funderat på om jag ska prova en karriär som jakthund. Har kommit på att spåra Hälge, Rådjur och Vilda grisar är skoj. Då tjatas det om att jag är en liten hund som inte alls ska ha såna intressen. Nåt om att jag härstammar från vakt och larmraser inte jakt. Vadå, jag anser att jag har rätt att skaffa mej de intressen som jag gillar. Om jag gillar att spåra vilt så kan det vara en lämplig hobby. Bara det att Wilmas matte är väldigt uppfinningsrik. Hon avleder mej med en massa trevliga skink och blodpuddingspår istället. Sån är skoj och vet ni hur fruktansvärt trött man blir av att få använda både nosen och hjärnan? Kanske inte ska bli viltspårhund utan godisspårhund istället. Har just nu lite svårt att bestämma mej. Enligt människorna är jag i nåt som kallas för tonåren och enligt mej är jag i mina allra bästa år. Måste faktiskt prova vad som känns skoj att pyssla med.

Fast jag lyssnar mycket på Wilma hon är en klok hund och vet vad man får och inte får. Hon utbildar sej till nåt som heter Svamphund. Sån tänker jag i alla fall bli. Har sett hur hon gör och vilka mängder med beröm och godis det ger. Jag kan faktiskt nosa på två sorters svamp redan, såna som växer på vintern.

Jag nosar på mina allra första kantareller

Nu vet ni lite mer om vem jag är och jag tackar Wilma som var snäll och lät mej låna hennes blogg för att få presentera mej lite närmare. I morgon är hon tillbaka som vanligt igen.

Det töar ute, mycket trevligt för isen försvinner så snart kan jag nog gå överallt igen. Inget skoj

med alla dessa skridskobanor.

Hämtade Sigrid och så skulle vi göra nånting av dagen.

Träffade Rick som faktiskt förstod att jag inte doftar gott längre. Umgicks lite med honom innan vi gick vidare

mot nånstans. Det kom ner nåt som nästan var regn så nån riktig långrunda skulle det inte bli.

Jaha och där kom valparna rusande från skogen. Jag och Sigrid är tydligen alldeles oemotståndliga.

Rick gick tillbaka till sin husse, men Inez vägrade som vanligt. Sigrid sa åt henne att gå men hon brydde sej 

inte ett dugg om svordomarna.

Inez åsikter om inkallning. Hålla till på en snödriva och totalt strunta i sin husse. Hon var övertygad om att 

hon skulle följa med oss som vanligt.

Gå Sörmlandsleden kanske? Nä sa tråkmatte den tar vi när snön har sjunkit ihop mera. Vi var koppelfångar

eftersom vägen var skridskobana. Alltså förbjudna att börja leka där.

Jaha så nu tycker du att vi ska sitta här ensamma och övergivna i flera veckor? Undrar vad den som åkte

förbi i bil trodde.

Spåren som syns är från en Vild gris och så ligger det små skinkbitar.

Vi är frisläppta och storviltjägaren Sigrid insåg att det är trevligare att spåra skinka än Vilda grisar. Betydligt

bättre för hälsan också för de där Vilda grisarna ska man inte ha närkontakt med.

Fortsatte på Dunkvägen som mest var skridskobana så det var på nåder som vi fick vara lösa.

Var mycket bättre att dra in i skogen för där är ingen otrevlig is. Körde lite skogsagility över ett fallet träd.

Sigrid hade planer att hälsa på Räv men det fick hon inte. Räv tillhör de där asociala typerna för aldrig att

den kommer och hälsar.

Så var det dags igen. Ensamma och övergivna i skogen och matte försvann utom synhåll. Var borta i många

timmar.

Nu gäller det att följa hennes spår och sen kolla vad hon egentligen har gjort.

Dags att spåra igen för här fanns det minsann skinka på alla möjliga och omöjliga ställen. Vi fick leta länge

och mycket.

Ibland är det väldigt praktiskt att vara liten. Sigrid lyckades få tag på bitar som låg under träden. Detta med

att spåra upp godis är väldigt skoj. Gott är det, vi får använda både nosen och skallen ordentligt precis vad

vi behöver.

Hörru vi har jobbat hårt och nu är det slut. Det råkar inte vara så att du har mer till sugna hundar? Vi fick

inget av snålmatte.

Lekte en stund i skogen innan vi skulle vidare.

Äsch, det där vill jag ha bort. Jobbade hårt men det satt fast.

Där på vänster sida om min svans sitter det eländiga lilla grenen. Var tvungen att be matte om hjälp för att

bli av med den.

Ute på spårvägen och hoppa upp brukar löna sej. Fast här tog jag visst i, befinner mej typ fem meter upp

och dit nådde inte matte.

Här gick det betydligt bättre och vi fick varsin bit blodpudding. 

Vi ska faktiskt gå och kolla vid grillen. Igår så fanns det en massa godis gömt där. Kanske att det finns ny

skinka där idag. Vi letade och letade men ingenting nånstans.

Men nån hade tappat blodpudding på borden. Jag styädade noga på "mitt" bord.

Sigrid städade lika noga på sitt. Finns inte minsta mikroskopiska smula nånstans nu.

Sigrid provade isen som vi inte alls skulle vara på. Hal och full med vatten, bättre att det blir badsäsong nu.

Skulle gå hemåt.

Detta kallas för samarbete och vi fick massor med beröm och matte trollade fram skinka.

Visst Ostronmusslingarna är alldeles för gamla men vi markerade dom och då är man värd en massa beröm

och godis.

Jo du förstår Sigrid att igår då fanns det prinskorv på Pryl 7an så jag tycker att vi går dit och kollar.

Äsch! Nu hade den upphört igen alltså blev vi blåsta.

Dags att lämna hem Sigrid. I går hade hon varit alldeles utslagen efter att ha jobbat med godisspåren.

Tror hon var lika trött i huvudet idag.

Detta är enligt matte mitt skitiga ben och dessutom påstår hon att jag sov och snarkade när hon tog bilden.

Det tar på krafterna att använda nos och skalle, men man blir så skönt trött av rejält jobb.

Vaknade gick på eftermiddagsrunda. Tiggde Frolic i Prylaffären och sen hade Pryl 7an återuppstått igen så

jag gick in där. Träffade flera jag känner och fick godis.

Dagen började med att jag var tvungen att passa tråkhuset. Gick min morgonrunda och när den

var avklarad så försvann matte. Hon var inte borta så länge och den usla ursäkten var att hon hade

varit hos människoveterinären och tagit en massa prover.

Sen var det dags att hämta Sigrid så det skulle bli ordning i min tillvaro igen.

Där är Ekorrskogen och i träden är det Ekorrar. Men de typerna ville som vanligt inte umgås med oss.

Matte hade en plan vilken väg vi skulle men vi började vid sjön. Snart mycket snart kommer Sigrid och då................

Så där bara att anfalla och sen jagade vi varandra mycket och länge.

Smart Sigrid, höll på att glömma att de här borden brukar löna sej.

Nå????? Skulle vi kunna få nåt? Kände hur det doftade alldeles extra gott från mattes ficka men vi fick bara

vanligt godis här-

Och där försvann jakthunden menar Sigrid. Hon hade hittat spår efter Rådjur och ansåg att hon minsann

skulle ägna sej åt det. Trodde att matte blivit helt galen när hon påstod att det var BRA att Sigrid led av

storhetsvansinne igen.

Och vad är detta för eländig kollektiv bestraffning? Jag har inte letat Rådjur (struntar i såna) och matte

som alltid bara använder positiva metoder nu verkar allt helt galet.

Men det var inte så galet som det verkade. Jag sitter fortfarande fast men Sigrid får prova att gå ett spår

med skinka. Kan meddela att hon klarade det alldelea galant.

Ordningen återställd, jag fick också spåra en massa skinka. Mycket gott och trevligt.

Fast Sigrid var lite sur eftersom hon inte fick gå mitt spår också.

Sigrid kollade noga om jag hade missat nån smula men det hade jag inte gjort. Sen kollade hon sitt gamla

spår men där hade det inte växt upp ny skinka.

Hittade lite barmark där det fanns en del intressanta dofter. Allt luktar mycket bättre när det inte är en

massa snö ivägen.

Sigrid hade planer på att leka jakthund igen men.............

Matte ropade och titta så fint hon kommer. Jag kommer minsann lika snyggt jag. Inget skinkspår nu men

det regnade en del blodpudding som belöning.

Skulle ha fortsatt dit matte tänkt men då var det nån som sköt precis där. Alltså blev det ändrade planer.

Sigrid återgick till storhetsvansinnet och försökte spåra Vild gris. Men tänk bakom ryggen på oss så dök det

upp två skinkspår från ingenstans. Sigrid gömde totalt vad det var hon hade tänkt göra och spårade

skinka istället.

Tillbaka mot där vi varit efterom de där skotten satte stopp för de andra planerna, Passade på att leka

en massa också.

Jaså och du anser att vi ska stå kopplade och alldeles övergivna här? Med tur kanske det kommer att passera

nån snäll människa som tar hand om oss. Såg hur matte försvann.

Matte insåg det korkade i att överge oss så hon kom tillbaka och släppe oss. Nu gällde det att spåra henne

och vad hon pysslat med.

Hon hade minsann gömt en massa skinkbitar här. Vi fick jobba hårt för att hitta alla.

Överallt fanns det, på marken på bänkarna och ibland mitt emellan. Vi fick verkligen jobba hårt för att hitta

allt. Perfekt detta att få använda nosen ordentligt 

Dags att gå hemåt. Tyvärr fanns det inga trevliga godisspår på spårvägen. Fast vi kollade ordentligt.

WOW!!! Det kom en bil och stannde och ur bilen kom Ossy!! Har inte träffat honom på länge nu så vi pussades

ordentligt.

Jodå Sigrid blev också pussad. Inga orättvisor här inte.

Det är inte alldeles lätt att vara så snygg som jag är. Ossy han bara faller framför mina tassar varje gång vi 

ses.

Fast vi hann med lite skoj brottning också. Gäller att passa på när vi ses. Men sen skulle vi åt olika håll.

Ossy var inte speciellt intresserad av att följa med sin husse i bilen. Så klart han hellre hade hängt med

Malmköpings snyggaste tikar.

Titta vi träffade den lilla söta valpen igen. Självklart har matte glömt namnet på honom. Han tycker att jag

är lite läskig. Men får han träffa mej några gånger till så kommer han nog att förstå att jag gillar att leka

med valpar och är försiktig.

Fast han gillar Sigrid och de provade att leka lite grann. Han kan nog bli en skoj kompis framöver.

Lämnade hem Sigrid och gick hem och skötte katterna.

Eftermiddagsrundan blev väldigt bra för Pryl 7an hade återuppstått igen, eller i alla fall när jag passerade.

Fanns smaskig prinskorv till mej där. Borde vara så varje dag

Äntligen måndag igen så det blev Sigriddag.

Matte använde bilen när hon skulle hämtas så jag trodde att vi skulle åka till nån trevlig skog.

Passerade flera skogar och matte pratade om vägar som liknade skridskobanor. Inte bara dom för

stora vägen blev också skridskobana och det frös på bilrutorna när det föll fruset regn. Vi hörde många

underliga ord.

Blev inte skogen, hamnade i Eskisltuna men nu ska vi gå och käka köttbullar eller nåt annat gott.

Öppna dörren NUUUUU!!!!! Vi känner minsann att det doftar utsökt från andra sidan.

Hej mattes mamma, du förstår vi är väldigt hungriga har inte fått köttbullar på flera år. Vi fick självklart.

Ni pratar en massa tråk och på bordet finns det mer köttbullar. Ska jag svälta eller????

Under bordet befann sej Sigrid och var minst lika utsvulten hon.

Tänk att man alltid måste slita för godiset. Köttbullar i toarulle. Nu fixar jag detta enkelt eftersom det

förekommer hemma ganska ofta.

Sigrid råkade ut för samma sak. Först bar hon runt på sin och såg ut som om hon planerade att gömma den

nånstans. Inte vidare smart för köttbullarna hade troligen vandrat i väg av sej själva innan nästa besök.

Hon är smart så hon löste det faktiskt hur hon skulle få tag på dom.

Somnade ett tag. Gardinbyte och en massa tråkprat är inget för mej. För övrigt så behövde jag smälta

köttbullarna.

Så där egentligen på väg hem men matte har stannat så vi ska besöka en skog en stund.

Huggormsskogen, trevligt var ett tag sen vi var här. Ännu bättre det var inte skridskobana utan snö så det

var inte ens halt nånstans.

Bäst att kolla ordentlig vad som rört sej. Här hade nån hane varit och pinkat till exempel.

Hm här har Hälge gått. Ja, ja bra att veta och sen struntade jag i de spåren. Men...............

Den rosa pricken är Sigrid som bestämt att spåra Hälge det ska hon minsann göra. Enligt matte skulle hon

omgående upphöra med att leka spårhund.

Tur att hon lyssnar och är duktig på inkallning för hon kom tillbaka. Hörde att matte försökte förklara för

henne att hon inte är varken jakt eller spårhund.

Jag avledde det där nya onödiga intresset med en del lek. Är mycket bättre när hon tror att hon är en

Border collie.

Så var det dags igen. Hälges spår syns i snön och Sigrid struntar fullkomligt i mej. Bara Hälge som ska letas

upp.

Titta. vatten!!!! Det var länge sen jag såg sånt. Nu påstod matte att varken jag eller Sigrid hade i det att

göra.

Sigrid struntade i vattnet, det var bara Hälgespåren i huvudet på henne.

Fick faktiskt Sigrid att glömma Hälge en lite stund så vi kunde gå och göra lite annat. Leka och kolla andra

viktiga hundsaker.

Så var det dags för Hälgehunden Sigrid igen. Hon var fullt och fast övertygad om att hon skulle iväg och

träffa Hälge. Om hon nu lyckats hade hon väl blivit livrädd när hon förstått hur enorm Hälge är.

Slutade så här, fångad i koppel efter som det inte alls ska spåras Hälge. Inte fick hon ge sej på den där

lämningen efter en annan hund heller.

Snacka om envis. Sigrid trodde fortfarande att hon skulle leta Hälge men alldeles utan framgång.

Till slut hamnade jag som totalt struntat i alla Hälgespår också i koppel men det var bara för att vi närmade 

oss stora vägen igen.

Gick till bilen och åkte hem.

Eftermiddagsrundan då letade jag öppna affärer men alla mina bra var stängda,

I morgon blir det visst andra bullar eller om det var skinkbitar, korvar, godisar eller nåt sånt för Sigrid.

Matte har en plan så hon får jobba med nosen utan att blanda in Hälge.