I går kväll så var ju Sigrid hos mej. Matte hade bestämt att vi skulle få ”julbord”.

Hon stod i köket och fixade med tillbehören till det när hon råkade titta ut i hallen.

Där stod Sigrid och tryckte upp baken i ansikte på Kleptoman Leya samtidigt som hon vek undan svansen.

Stackars Leya såg för en gångs skull ut som om hon inte visst hur hon skulle hantera den minst sagt galna hunden. Matte svor över att kameran inte var fastvuxen i handen på henne. Dessutom var den inte ens inom räckhåll. Tror Leya är glad för att det inte hamnade på bild.

Matte hade så hysteriskt roligt åt galenskaperna mellan Leya och Sigrid att hon helt glömde att fotografera vårt julbord. Vi fick i alla fall leta efter en massa korv och köttbullar i den där skoj snuffelmattan. Perfekt julbord för oss.

Så kom Sigridmatte från jobbet, lämnade min bil och hämtade Sigrid. Hörde nåt synnerligen otrevligt. Nu blir det TRE dagar utan Sigrid!!!!! Fullkomligt oacceptabelt om ni frågar mej och Sigrid.

Blev idag, gick på morgonrunda som var snorhal. Hade regnat en massa på kall mark så det var isgator överallt.

Ska på längre runda, fortfarande snorhalt och kommunen snålar på sanden.

Hallå Ekorrarna, var är ni? Tänkte faktiskt önska dom God jul när jag passerade Ekorrskogen, men inga verkade vara hemma.

Campingen de vet minsann hur man sandar för där var det mycket lättare att gå.

Ännu bättre, jag skulle gå en sväng på min Sörmlandsledsetapp. Har knappt sett vatten här men nu finns det.

Forsar riktigt mycket ur röret också. Enligt matte ska det göra det, men under min tid hos matte har det aldrig hänt tidigare.

Var ett tag sen jag kollade den här delen av etappen så det var mycket att hålla reda på. Allt ska vara så bra som möjligt för vandrande hundar.

Hittade ett träd med en del ost på, säkert present från skogen till mej som jobbar hårt som fyrbent etappledare.

Hittade jobb till Chefen också. Träd som tröttnat på livet och hänger över leden. Alltså behöver han rasta motorsågen vid tillfälle.

Det luktar Vild gris, faktiskt luktade det så mycket att till och med matte med sin usla nos kände det. Sist jag var här så skrämde vi iväg tio stycken odjur. Jag blev koppelfånge av säkerhetsskäl.

Det var alldeles nybökat på många ställen så de var nog inte så långt bort.

Jag hade stenkoll på den täta granplanteringen, matte tror att den eller de kanske låg där inne och tryckte.

Inte nog med att gatorna var som skridskobanor, kolla stenarna i skogen. De här finns i en backe där det runnit vatten på dom som sen fryst.

Såna här Krös (faktiskt en sorts svamp) är väldigt fina enligt matte. Ser nästan ut som bärnsten på grenarna.

Jag inspekterade spängerna på ett ställe. Fullkomligt livsfarliga enligt matte med ett tjockt lager is på. Vet att hon en stund funderat på en grej inför i morgon, men efter att ha sett skicket på dessa blev planerna ändrade.

Lämnade min etapp. kollade för här ska det växa såna där Bombmurklor, men inte idag de hade inte vaknat.

Fast Trattkantarellerna lever. Fick mycket beröm när jag markerade såna. Men alla är kvar i skogen.

Helt plötsligt hördes det konstiga skall i skogen. Nu ville inte hela flocken med Rådjur vara med på bild men de sprang förbi under en massa skall bara en liten bit bort.

Jag spanade ordentligt efter dom, tror faktiskt att de önskade mej God jul genom att skälla. Matte pratade om att det var tur att inte Storviltjägaren Sigrid var med för då hade det kunnat bli ”spännande”.

Slutet på skogen och ännu mer lämningar efter Vilda grisarna, tror jag ska kallade den här delen av skogen för Vilda grisskogen.

Ute på gatorna igen och de var fortfarande snorhala. Tur att jag har fyrbensdrift och matte extraklor på kängorna.

Prylaffären var öppen, alltså skulle jag in. Kom in och fick gott godis.

Gick hem och sov efter några timmar i skogen.

Trist eftermiddagsrunda, träffade inte några jag känner.

Ha nu en riktigt, riktigt bra jul alla mina bloggläsare. Matte är ju väldigt närbesläktad med nån som heter Grinchen så här är det ingen jul. Fast jag ska få göra nåt skoj i morgon och så vet jag att jag får julklappar. Det berättar jag om i morgon.