Har haft en mycket bra dag vilket behövdes efter gårdagens eländiga tråkdag.

Hörde talas om att det var dags att jobba som hundlig assistent igen. Eftersom det är ett slitsamt jobb så hade jag Sigrid med mej som assistent.

Nu så framme i Eskilstuna och vi ska gå och jobba eller om det var käka köttbullar.

Jodå köttbullerestaurangen var öppen så vi serverades såna.

Fixades med mänskligt fika och matte grejade en del. Vi väntade på mer köttbullar. Bilden blev suddig men kolla Sigrids enorma gap. Antar att ni förstår att jag inte har det alldeles enkelt när hon försöker slita strupen av mej.

Jaha, nu är det nåt assistansjobb på gång. Väntans tider för att kolla vad det är.

Detta är hundlig assistans på hög nivå. Mattes mamma gör sin första promenad ute med den där märkliga saken som heter Rullator. Jag gick bredvid för att kolla så hon klarade av att köra den. Sigrid höll sej lite på avstånd eftersom hon anser att det är en mycket märklig sak.

Vårt assistans jobb tog slut på stora parkeringen. I stället skulle vi passa min bil medan matte vallade sin mamma i affären. Gick riktigt bra för mattes mamma att ta sej runt med den där rullatorn trots det yra huvudet.

Efter ett tag kom matte tillbaka och det var dags för oss att åka vidare. Vi skulle hem och ut och röra på oss ett tag.

Det blåser isbjörnar, pingviner och eskimåer så vi hamnade vid sjön. Där skulle vi i alla fall kunna springa av oss en stund.

Jodå vi lekte var tvungna att ta igen allt vi missade igår.

Skoj hade vi som vanligt. Här ser det ut som om jag tänker bita huvudet av Sigrid men så illa var det inte.

Om jag nån gång kunde serveras mat hemma. Men jag är så utsvulten att jag var tvungen att käka bark för att stilla värsta hungern.

Sigrid hon tar alla chanser att springa ut på isen. Matte hotade med fångenskap eftersom den är förbjudet område. Nog för att den håller men så är det risken att halka och göra sej riktigt illa.

Inkallning ja visst! Vi kom snabbt som attan båda två varje gång matte kallade.

Fast sen var vi båda ute på isen. Hörde en massa olaga hot mot oskyldiga hundar.

Den där godisgungan är en skoj grej. Fanns godis där idag också och vi samarbetade för att få tag på det.

Men nu ser vi nåt som verkar väldigt lovande.

Dreamy Tax som alltid är med på hundträffarna kom. Vi tackar aldrig nej till mer skoj umgänge.

Människorna bestämde att vi kunde gå en sväng tillsammans. Mycket trevligt att ha nån mer att kunna diskutera alla intressanta dofter med.

Vi lärde Dreamy att det lönar sej att hoppa upp på båten. Då får man minsann godis. En väldigt viktig kunskap.

Sen ansåg Sigrid att hon och Dreamy skulle leka. Jodå Sigrid fick igång henne och roligt blev det.

Här kommer de tre spökhundarna med sina ruskiga lysande ögon rusande. Dreamys öron fladdrade bra av fartvinden.

Kom till skidbacken där snötillverkningen pågår. Blev mer skoj lek bland snöhögarna. Vi lekte tillsammans alla tre och hade så himla skoj.

Så körde vi jaktlekar också. Roligt hade vi. Dreamy har inte riktigt varit med och lekt på lördagarna men nu var det minsann full fart på henne.

Men allt skoj har ju som bekant ett slut. Det blev dags att skiljas åt. Jag och Sigrid hade varit borta i väldigt många timmar.

Lämnade hem Sigrid till hennes matte och fortsatte hem till mej.

Ni vet den där forskningsstudien som jag deltar i. Nu har den avslutande delen kommit med posten. Dags att klippa en tuss med päls från mej och lite hår från matte plus besvara ett frågeformulär igen.

Klippa päls och hår det gjordes även i höstas när jag och matte var i Linköping och gjorde en massa. Sen har det varit det där högteknologiska halsbandet, mer salivprov och nu hår och päls igen. Sen nån gång sent i vår då kommer resultaten att vara klara och vi kommer att få veta vad Per Jensens och hans forskarteam kommit fram till. Enligt matte kommer det att bli väldigt spännande och vi har fått vara med och bidra till Per Jensens viktiga forskning om oss hundar.

Undrar om det går att avskaffa söndagar? Det är riktiga tråkdagar och är alltså helt onödiga.

Tråkrunda på morgonen och när jag skulle på längre runda var det inte tal om att hämta Sigrid inte.

Heden var alldeles övergiven, fanns inga spår efter nån jag känner heller.

Kollade vid sjön men det var precis lika tråkigt där. Där är det bra om Sigrid är med så vi kan springa mycket och snabbt tillsammans.

Gick vidare på spårvägen. Den var precis lika tråkig den. Såg varken hundar eller människor.

Fast Räv hade minsann varit på isen. Konstigt att den får vara där medan jag och Sigrid är förbjudna.

Gick genom Hasselskogen som var lika tråkig den.

Fast här luktar det godis, nu gäller det att hitta var det befinner sej.

Jo det växte en del i sprickor och sånt. Tänk att jag alltid måste slita så mycket för att få tag på det som tillhör mej.

Kollade för ibland kan jag träffa Ekorrar här, Var självklart inga hemma eftersom det är tråksöndag.

Matte trodde att jag skulle ägna mej åt lite skogsagility. Hade jag inga som helst planer på var bättre att stå på de gamla trädstammarna och spana av omgivningarna.

Ute på Dunkvägen var det lika övergivet. Fanns bara spår av att Vilda grisen passerat och såna ska jag inte umgås med.

Hamnade i koppel på Vilda grisvägen för det kom en del bilar. Trodde jag skulle göra nån nytta på min Sörmlandsledsetapp för jag skulle in på den. Men det var bara dammen som intresserade matte.

Ta tråkbilder på en massa isfigurer som bildar där vattnet kommer forsande.

Den här häcken vid campingen den kan vara spännande. Brukar finnas trevliga dofter här, gjorde det nu också. Om matte lärde sej att använda nosen skulle hon begripa hur intressant det kan vara i häckar.

Just ja, här är gungorna och de var bra för några dagar sen.

Jo det luktar godis, nu gäller att att komma åt det.

Bara att leta då, men stå mot en gunga går inget bra. Gungor är ouppfostrade och står inte stilla.

Med en del möda så fick jag tag på en del.

Fast när den där gungan var i rörelse så trillade en del ner på marken. Fick alltså tag på allt som tillhör mej.

Kollade Ekorrskogen men den var alldeles övergiven den också.

Gick hem till tråkhemma och hade tråkigt.

Fast i dag har jag bott här i 1,5 år så jag fick faktiskt ett extra gott tuggben av matte. Såna här dagar ska man vara glad för det lilla.

I morgon får jag i alla fall träffa Sigrid. Vi ska bland annat jobba som hundliga assistenter vet jag så det blir nog en bra dag.

Äntligen lördag igen och dags för veckans höjdpunkt i mitt eländiga hundliv.

Började hemma hos Sigrid. Hennes mattes bokförråd skulle inventeras för mattes mamma behöver en massa att läsa.

Jag tror jag vet allt om böcker så jag var självklart med och valde ut.

Sen skulle vi vidare till Ossy. Lite märkligt att matte använde bilen men det hade att göra med att vi skulle vidare efter hundträffen.

Vi var först på plats och Ossy kom och mötte. Sigrid är ganska kär i Ossy vilket syns på den här bilden.

Men vad sjutton pysslar Sigrids matte med? Rulla på det där stora röret? Det brukar vara vi hundar som leker inte människorna. Men både det och gungbrädan skulle bara byta plats.

I dag provade jag att gå genom röret flera gånger. Man får godis för besväret och varje gång hittade jag Ossy i andra änden.

Sigrid var synnerligen misstänksam och hade ingen större lust.

Men gungbrädan den provade hon tillsammans med Ossy.

Nu kommer det fler hundar och då gäller det att vara mottagningskommitté så de känner sej välkomna.

Blev en massa lek och vi har så skoj.

Så kom det ännu fler hundar varav ett par nya som vi aldrig träffat. Men alla får sin plats i gemenskapen och vi leker och har skoj.

Alice och den lilla taxen fann varandra och blev riktiga kompisar.

Taxen var dessutom en stjärna på detta att gå på gungbrädan.

Detta är en unik bild. Matte lyckades fånga oss alla tio hundar på samma bild. Inte det enklaste eftersom vi är överallt och ingenstans hela tiden.

Matte minns som vanligt inte namnet men den här unga labbekillen var en ny trevlig bekantskap. Full med bus så vi lekte massor.

Nån sa att matte nog har godis i sin ficka, bäst vi kollar. Går åt massor med energi att ha så skoj som vi har.

Den här bilden snodde matte helt fräckt i hundträffens Facebookgrupp (heter Hundar i Malmköping för den som vill gå med eller bara läsa). Alla vill åt det som finns i mattes godisficka.

Sen var vi törstiga, men det är service hos Ossy så det finns alltid en hink med gott vatten till behövande hundar.

Vi fortsatte med en massa umgänge och lek. Alltså de här hundträffarna är det roligaste som finns. Vi träffar både gamla och nya vänner, alla är med och leker, allt är bara roligt hela tiden. Inga sura miner nånstans.

Men tiden går alldeles för fort när man har skoj. Helt plötsligt var det dags att skiljas åt. Sigrid skulle gå hem till sej och jag skulle åka och jobba som hundlig assistent.

Hej mattes mamma. Men vad har du för konstig sak? Jag brukar krama henne när jag kommer men det gick inte för konstiga saken och matte sa att det inte var alldeles lämpligt. Tydligen heter den rullator och behövs för mattes mamma är väldigt, väldigt yr i huvudet (en av anledningarna till att hon bodde på Sjuka huset i flera dagar)

Människorna skulle fika och jag fick minsann mina köttbullar. Bra att köttbullerestaurangen fungerar trots att mattes mamma inte mår bra.

Ännu bättre var skinka på mattes macka och vegetariska matte äter ju inte sån så den fick jag.

Sen skulle matte i väg och handla och hämta mediciner på nåt som heter Apotek åt sin mamma. Jag var erbjuden att stanna och passa hennes mamma vilket jag inte alls ville. Jag fick följa med men vid parkeringen hamnade jag i min bil medan matte fixade allt som skulle göras.

Tillbaka hos hennes mamma så somnade jag medan det ordnades med en massa mera saker.

Sen var det dags att åka hem efter en ganska lång och upptagen dag. Jag är trött nu och ska nog sova bort kvällen tror jag.

Den där eländiga förändringen med inget hämta Sigrid på morgonen håller i sej. Fast kommer visst att återgå till det normala om ett par veckor. Hoppas jag, våra rutiner ska inte förändras.

Nu befinner jag mej i vad mattes mobil bestämt att det heter GARDEROBEN. Den vägrar nämligen gå med på gathörn och ändrar alltid till garderoben. När mobilen inte bestämmer så är detta ett gathörn hemma hos mej och jag väntar.

Nu äntligen efter att jag väntat i massor med evigheter (matte utan tidsuppfattning påstår att det var en minut) så kom Sigrid. Vi har inte setts sen i går och det är minsann alldeles för lång tid.

Människorna hade bestämt att det skulle bli en runda som jag bara gått en gång för länge sen och Sigrid och hennes matte hade aldrig gått den.

Inte för att vi känner några i husen vi passerade men vi tänkte minsann undersöka varenda tomt. Blev hindrade.

Här var det väldigt länge sen, sist nån gång i våras och då gick vi och åt glass. Men nu skulle vi åt andra hållet.

Vatten i massor är det överallt. Här brukar det vara en smal bäck nu är det en riktigt bred å.

Äntligen är vi på fria tassar och kan springa som vi vill precis som hundlivet ska vara.

Vi provade att dansa runt en enbuske. De dementa människorna vi hade med försökte förtvivlat komma ihåg nån sång om gå eller dansa runt en sån men de misslyckades.

Massor att kolla. Helt nytt för Sigrid och eftersom jag bara varit här en enda gång så var det nytt för mej också.

Sigrid hon hade nosen i backen mest hela tiden. Vi gjorde en del avvikelser upp i skogen, men kom snällt varje gång människorna kallade.

Hittade en sten och vi kollade om det kunde vara en godissten. Det var det för Sigridmatte gav oss godis.

Självklart så var det en del inkallning också, vi skötte oss exemplariskt. För missköter vi den då är det slut på friheten.

Ännu mer att undersöka och kolla. Detta med nya ställen är jätteroligt. Massor med intryck och så måste nosen användas mycket och ofta.

Sigrid och hennes gropar. Tydligen går det bra att tillverka såna i gräs också.

Jag kollade men det fanns absolut inget intressant där. Tror att Sigrid har hjärnspöken ibland.

Sen tog vi chansen, det var nåt spännande i skogen Matte pratade i telefonen ( ovanligt va?) och Sigridmatte tittade på nåt. Borta var vi.

Som rutinen kräver kom jag tillbaka först. Vet ni hur varm och törstig man blir av att springa mycket och fort i terräng? Jag la mej ner och käkade snö både för att få lite svalka och släcka värsta törsten.

Sigrid kom också och vi fick förtroendet att fortsätta vara fria.

Men det var minsann spännande saker åt ett annat håll också. Nu började människorna som inte har en aning om hundlivets väsentligheter att låta irriterade. Vadå, vi kommer alltid när vi är färdiga med vad vi nu gör.

Ja, ja det var nog ganska korkat att glömma allt om inkallning för andra gången för vi blev fångar. Som tur var hittade vi i alla fall vatten att dricka.

Sen var det inte tal om några fria tassar inte. Vi blev fortsatt fångar, men det fanns så himla mycket att kolla.

Tillbaka inne i Malmköping och vi försökte igen med vår nya hobby att undersöka en massa tomter. Fortfarande inte tillåtet enligt tråkmänniskorna.

Jaha slut på allt skoj. Ensam och övergiven ska jag vandra till mitt hemma och Sigrid är på väg till sitt.

Hemma så somnade jag. Detta med nya ställen och alla intryck tar ordentligt på krafterna så jag sov gott.

Trist eftermiddagsrunda där det inte ens blev affärsbesök och inga jag känner ute heller.

I morgon blir det en mycket upptagen dag. Först är det dags för en sån där skoj hundträff hos Ossy. Lär bli mycket umgänge med många hundar och en massa skoj. Sen ska jag åka till Eskilstuna och vara hundlig assistent. Mattes mamma har fått komma hem från Sjuka huset och behöver hjälp med en del saker.

Ingen ordning på mina morgonrutiner just nu för jag skulle inte hämta Sigrid i dag heller.

Fast sen när matte pratat i den där telefonen (tydligen hennes nya hobby) så skulle jag i alla fall gå gå och hämta henne.

Så skulle vi nånstans. Det går inte att passera över Heden utan att Sigrid ska rulla på alla isfläckar hon hittar.

Vägen genom Tråkskogen skulle få duga idag enligt matte.

Mulet och dimma med rimfrosten kvar då blir det alla tänkbara nyanser av grått över alla våra bra skogar.

Vi lekte en del i den där konstgjorda snön. Roligt hade vi. Så kollade vi en massa andra viktiga hundsaker också

  .

Men sen blev Sigrid fången en stund. Hon ägnade sej åt otillåtna rymningar här i lördags och det var alldeles för mycket spårande ett tag

Självklart så utnyttjade vi godisstenen och passade på att spana efter Ossy. Såg honom inte.

Men vi bestämde oss för att leta efter honom med tur så…………..

Jodå Ossy var på sitt dagis och blev överlycklig när vi kom.

Jaha vad ska vi hitta på för nåt då?

Började med några skoj brottningsmatcher. Såna är alltid roliga.

Så var det de två fullkomligt galna hundarna. Undrar var de kommer ifrån? Ingen av oss såg de här två monstren.

Sigrid och Ossy lekte också en massa, fast Sigrid tror att hon kan brottas med Ossy vilket nog inte skulle gå så bra.

Ja, ja Ossy jag vet att du tycker att jag är snyggast i hela Malmköping. Men det är lite överdrivet att du alltid ska falla framför mina tassar.

Matte blev upptagen av nåt av alla telefonsamtal så jag drog på en egen runda. Men Ossy och Sigrid hade minsann stenkoll på var jag var och jag kom tillbaka lika snabbt

igen.

Sen ansåg Ossy att det var dags för benet vilket han självklart fick och vi gick vidare.

Matte gjorde fånge av Sigrid eftersom hon tror att det är okej att springa på isen vilket är strängt förbjudet. Fast hon försökte i alla fall.

Vad jag gör på isen? Bara provar om den håller för att jag kissar på den och det gjorde den.

Sen fick matte nån av sina idéer. Vid sjön finns det ett par gungor och helt plötsligt fanns det godis i den ena. Nu vidtog problemet med hur vi skulle komma åt det.

Det gick åt en hel del funderande.

Sigrid kom på att om hon ställde sej mot däcket började det gunga och det trillade ut godis.

Jag testade en annan variant, krypa under gungan och då kom jag åt det. Skoj och lönande hjärngympa detta.

Passerade bästa Godisaffären och Susanne hade öppet. Vi såg till att komma in och bjöds på smarrigt godis.

Gick hem med Sigrid. Hade det varit ordning i tillvaron hade hon hängt med hem till mej.

Var hemma en stund så ringde mattes mamma. Sen skulle jag åka bil. Först fick jag passa bil utanför mattes mammas hemma medan matte hämtade saker. Sen fick jag passa bilen och hela stora parkeringshuset vid Sjuka huset. Matte var och lämnade alla saker till sin mamma som nu bor hos nån annan människoveterinär.

Sen var det visst nån vilserunda innan hon hittade ut. När hon hittat ut från Sjuka huset så lyckades hon tappa bort mej och bilen i det där parkeringshuset. Alltså matte ska hålla sej i skogar där hon alltid hittar. Hus och gator då är hon kroniskt vilse.

Åkte hem, gick en eftermiddagsrunda och sen har jag slappat och matte pratat i telefonen.

Skulle inte hämta Sigrid i morse fast jag försökte. Ska vara ordning i min tillvaro och det innebär hämta Sigrid på morgonen.

Men titta här! Det är dags för min långrunda och jag har minsann hittat Sigrid. Att hon hade sin matte med sej var av underordnad betydelse.

Sigrid och den där märkliga hobbyn att rulla på is. Tydligen extremt viktig i hennes tillvaro just nu.

Vi började med en del lek vid sjön. Mest för att kolla om Sigrid (och till viss del jag) tänkte sköta oss med inkallning idag. Inga problem vi skötte oss ypperligt och matte har kommit på vad det var som utlöste vårt underliga beteende i nya skogen igår.

Det var enligt människorna otroligt vackert med rimfrost överallt.

Nu skulle vi lära Sigrids matte en bra runda som hon inte har gått. Alltså skulle delar av min Sörmlandsledsetapp användas.

Vid den lilla dammen som äntligen har mycket vatten fanns det vackra isformationer, Fast matte kom inte så nära som hon ville.

Vi kollade leden så allt är som det ska för vandrande hundar. Det är ett väldigt viktigt uppdrag. Människorna ägnade sej åt annat och matte hade åsikter om mobilen som vägrade ringa.

Så bara vi måste posera vid den här markeringsstolpen. Mycket viktigt och det brukar ge belöning.

Kollade ett ställe med öppet vatten. Friskt och gott var det. Bra då kan vandrande hundar dricka här.

En annan liten nästansjö var alldeles igenfrusen med sån där is som vi inte alls ska vara på.

Ett kärr i skogen som varit torrt så länge som jag bott här var alldeles fullt med vatten nu. Fast det är fruset nu.

Vi fortsatte att kolla alla viktiga saker. Massor med dofter att kolla och en massa annat. Vi skötte oss ypperligt och kom direkt när människorna kallade på oss.

Lärde Sigridmatte var man ska avvika från leden för att gå dagens runda. Viktig mänsklig kunskap.

Provade en ny sten som gav godis. Alltså en bra sten.

Men titta på Sigrid, hon har minsann istappar hänger framför ögonen. Kan inte vara skönt men hon var alldeles oberörd.

Trevligt, helt plötsligt så regnade det godis. Naturligtvis så städade vi bort allt.

Titta det ryker från grantoppen. Eller det gör det inte alls, egentligen är det röken från fjärrvärmeverket som syns.

Flera timmar i skogen och dags att gå hemåt. Vi är koppelfångar och äntligen har mattes mobil behagat ringa. Hennes mamma har gjort den där andra stora undersökningen och blir kvar på Sjuka huset.

Nästan hemma så träffade vi Ronnie, han blir alltid alldeles till sej av lycka när han träffar matte eller om det var våran osttub.

Hans lilla Chihuahuabrorsa försökte göra sej kompis med Sigrid men det var hon inte alls intresserad av.

Skildes från Sigrid och gick hem.

Skulle på eftermiddagsrunda och hamnade till min stora lycka hos Sigrid. Inte var det hundnappning eller fångenskap där på gång heller. Matte skulle bara lämna en nyckel hit till Sigridmatte. Är bra om det finns en där om matte måste ge sej iväg snabbt till Sjuka huset. Då kan Sigrid komma och hämta mej om matte skulle bli borta länge.

Käkade lite ben hemma hos henne så gick vi en runda tillsammans. Mattes mamma ringde igen så matte ska åka dit i morgon med mer saker. Nån specialiserad människoveterinär i en annan stad ska kolla på fotografier av hjärnan. Förhoppningsvis kommer det mer besked i morgon

Inget hämta Sigrid på morgonrundan i morse. Nä hon skulle hämtas sen sa matte.

Sen inträffade faktiskt lite senare, men Sigrid hade sin matte med sej. Jag var synnerligen misstänksam efter gårdagen. Var det nån fullkomligt onödig hundnappning på gång idag också?

Vi åkte i väg i min bil och hamnade i en ny skog. Trodde det var slut på såna men förrådet är fortfarande stort av outforskade skogar enligt matte.

Läskigt var det i början, jag smög och försökte göra mej osynlig.

Titta en hage full med hästmonster som har Border collies som heter Wilma som favoritföda. Sigrid där emot trodde att hon skulle in till dom.

Men efter en liten bit så var faran över och jag fick vara på fria tassar. Sigrid var det tveksamt om hon skulle få vara lös eftersom hon inte var på sitt bästa humör.

Men så fick hon också förtroendet.

Borta är vi. Väldigt borta. Visade oss en gång men drog igen. Vi brukar aldrig göra så här i nya skogar men här var det spännande saker.

Jag kom tillbaka först och blev fånge. Frihet under ansvar sa matte vilket innebär att rymningar är förbjudet och slutar med fångenskap.

En stund senare kom Sigrid också och blev fånge hon med. Synd för henne att matte var snabb och lyckades fånga henne innan hon drog igen.

När man springer långt och snabbt då blir man törstig. Himla tur att det gick att döda isen på ett ställe så vi kom åt vatten. Enligt de oförstående människorna fick vi skylla oss själva.

Bra skog för det fanns minsann Ekorrar här också. Sprang en över vägen

 men den ville inte prata med mej och på grund av min fångenskap kunde jag inte söka närmare kontakt heller.

Vi ska tydligen flytta. I alla fall påstår våra mattar att de här husen är deras, bara nån Lotto eller Trissvinst som saknas.

Perfekt läge med sjötomt, men nu är det bara en massa is som vi inte alls skulle prova. Men det skulle vara bra att kunna bada precis när som helst när det är isfritt.

Snygg brygga är det också. Skulle vara perfekt att ligga och slappa på.

Gick en bit till i skogen och hörde hur matte pratade om alla möjliga bra rundor i den skogen, såna där med skogsfika när det blir varmare.

Sen pratade matte en massa i telefonen och så var det dags att vända tillbaka mot bilen.

Hittade en liten bäck med gott vatten.

Sigrid hon bara letade dofter hela tiden.

Hade hon inte varit fånge så hade hon dragit till skogs.

Erkänner jag hittade också massor med intressant. Fram och tillbaka över vägen och helst skulle vi vidare i skogen. Förbaskade koppel som hindrade oss från allt viktigt.

Usch! De där Border collieätande monstren var kvar och såg extremt utsvultna ut. Smög förbi och hade jag inte varit fånge hade jag lagt benen på ryggen och sprungit snabbare än vinden.

Hamnade i bilen och åkte till Eskilstuna. Matte körde in på sin mammas gård och självklart trodde vi att det var köttbullar på gång. Inte det, vi fick passa bil medan människorna försvann och om tillbaka med en massa saker.

Det är SYND om oss. Vi fick passa bilen och ett helt parkeringshus vid Sjuka huset i massor med evigheter

Mattes mamma är kvar hos människoveterinären. Nån undersökning i går visade att det är nåt som är fel men vad vet de inte. Nu ska nån annan undersökning göras och nån mer specialiserad människoveterinär undersöka mer. Alltså lämnade våra mattar en massa saker till mattes mamma som man kan behöva på det där Sjuka huset. Enligt matte är det väldigt bra att hon är där och under övervakning eftersom hon inte alls mår bra.

Åkte hem och skildes från Sigrid och hennes matte.

När matte inte blänger på mobilen som helst ska ringa med nån form av besked så

läser hon en bok med bra titel.

Nu kanske hon begriper nåt om hur jag och Sigrid vill ha det Den missförstådda hunden av Per Jensen. Det är han som håller i den där studien där jag och matte deltar.

Här är baksidestexten och enligt matte är det en bok som alla hundägare borde läsa.

Han är en mycket klok människa med bra forskning. Återkommer säkert till denna i nåt mer blogginlägg.

Varit en märklig och rörig dag. Gick och hämtade Sigrid i morse, då visade det sej att hennes matte var hemma. Men som tur var skulle Sigrid med mej hem i alla fall.

Sen skulle vi ut. Enligt matte så var det inte frågan om att åka nånstans och ingen riktig långrunda heller. Nåt om svårplanerad tillvaro.

Vi började med att leka en del vid sjön. Alltid skoj att försöka jaga livet ur varandra.

Eftersom jag sällan serveras mat hemma så är det lika bra att dryga ut kosten med barken från gamla pinnar. Mättar ganska bra.

Nå????? Det här bordet brukar ge belöning. Får vi nån? Vi fick.

Sigrid ägnade sej åt förbjudna saker som ut på isen och där får vi absolut inte vara.

Gick vidare och kollade lite, letade efter spår från nån vi känner och sånt viktigt.

Tog en sväng på trädstammen , brukar kunna ge ost och det gjorde det idag också.

Nu började matte hota Sigrid. Om du inte håller dej borta från isen blir du koppelfånge.

Fångar blev vi i alla fall men det var bara för att matte visste att telefonen skulle ringa och då ville hon ha koll på oss.

På fria tassar igen. Jag kollade om Ossy möjligen hade passerat här.

Sigrid hon gjorde det totalförbjudna. Titta långt där ute på isen och hon var ännu längre bort några gånger..

Sur Sigrid har satt sin sista potatis och kan glömma allt om att vara mer på fria tassar idag, Matte pratade med hennes matte i en krånglande mobil som bröt samtalet för att på egen hand ringa upp nån annan. Alltså jag och Sigrid borde nog ha lyssnat mer på det där samtalet.

Helt plötsligt så dök Rick och Inez upp som gick samma gamla vanliga runda som varje dag.

Jag som skött mej fick vara på fria tassar och lekte en del med dom. Sigrid var fånge.

Jaha, inte för att vi gjort nåt speciellt men ost fick vi av Inezmatte. Min matte serverar bara sån när vi gjort extra bra saker.

Hade sällskap med dom en bit men matte pratade om dåligt med tid. Var förbi hemma hos mej och matte hämtade nåt.

Jaha ska jag lämna hem Sigrid nu? Nä värre blev det. Jag skulle vara kvar och matte gav oss bara Dentastixen som hon hade hämtat. Sen var jag fånge hos Sigridmatte. Dessutom var dörren låst, jag försökte öppna många gånger för att gå hem men kom aldrig ut.

Matte åkte till Eskilstuna och såg till att hennes sjuka matte kom över till Vårdcentralen. Hon är så yr att hon inte kan gå utan stöd. Medan hennes mamma var hos människoveterinären så fixade matte en massa tråk.

Sen var det dags att skjutsa mattes mamma vidare till nån människoveterinär på Sjuka huset för det skulle göras mer avancerade undersökningar. Medan matte var kvar så påbörjades en del av de där undersökningarna. Men allt tar tid så matte fick åka hem.

Jag och Sigrid var ute och rastade Sigridmatte när matte behagade komma efter hundra års frånvaro.

Det tar på krafterna att passa Sigridmatte och försöka gå hem så jag somnade.

Sigridmatte var så snäll så hon bjöd matte på mat när hon kom.

Sigrid låg på mattan och var inte helt nöjd.

Jodå jag fick plats i Sigrids korg idag också. Sov mycket gott i den. Hörde hur matte påstår att jag kan få en egen när jag fyller år.

Gick hem till mej. Jag ska sova och matte väntar på att höra nåt från Sjuka huset om hur det går med hennes mamma.