Inledde dagen med de vanliga rutinerna som hämta Sigrid. Var bara hemma hos mej en liten stund innan vi skulle ut och åka.

Halvvägs till Eskilstuna så kunde matte en massa märkliga otryckbara ord igen. Sist vi åkte åt det hållet var det vägarbete, men nu trodde matte att det var över. Inte det inte. Nädå trafikljus, kö och väntan på lotsbil. Gick i alla fall ganska fort som tur var.

Så nu är vi utsläppta och ska kolla vad som hänt sen vårt senaste besök.

Men öppna dörren! Vi ska in och äta köttbullar!

Hej mattes mamma. Du förstår vi svälter, vi har absolut inte fått nånting att äta sen vi var här senast.

Självklart fick vi en massa smaskiga köttbullar. Precis vad vi behövde.

Sigrid hon visade alla konster hon kan, allt för att få mer. Märkligt bara att de tar slut så snabbt.

Sen när vi var klara där var vi tvungna att passa bilen en stund medan matte handlade tråk.

På väg hem så skulle vi till skogen. Redan när vi åkte till Eskilstuna så såg matte att en av de tänkta skogarna inte fungerade eftersom vägen in var skridskobana. Men kanske att det skulle gå bra med Huggormsskogen. Nä det var skridskobana där också så matte körde bara förbi.

Slutade med att vi hamnade i skogen här hemma. Nu ska vi hitta på nåt ett tag. Hittade inget skoj i skogen så vi bestämde oss för att leta efter Ossy. Nä övergivet vid hans dagis.

Fast vi hittade spår efter honom.

I skogskanten fanns det fortfarande massor med Trattkantareller, men de står kvar.

Där Ossy bor var det också alldeles dött. Tänk i söndags när vi var så många hundar där som hade så skoj. Fast det är visst snart dags igen och vi kommer att bli ännu flera nästa gång.

I den där stora krukan växte det en massa godis. Vi tog allt.

Gick en sväng och Sigrid klättrade runt på de gamla stockarna i hopp om mer belöning. Lönade sej.

Sen tänkte matte lite fel och valde den här vägen.

Nedanför skidbacken är det skridskobana och går inte att ta sej fram.

Vi blev fångar för att inte ge oss ut på den snorhala isen och lyckas skada oss.

Alltså Sigrid är bara för mycket ibland. Undrar om jag känner den där som ålar runt liggande på rygg i den konstgjorda snön? När hon hittar den så kan hon inte gå utan gör så här.

Matte lyckades få upp henne på alla fyra igen så vi kunde gå vidare. Polisen var och vände vid skidbacken. Undrar om de behöver nya polishundar? Jag och Sigrid kanske skulle söka. Jag kan pussa ihjäl bovarna och Sigrid kan skrämma dom genom att visa sin Pitbullsida.

Åkte hem till mej och slappade.

Trist eftermiddagsrunda och lämning av Sigrid. Men matte har lovat att i morgon ska vi få åka till nån trevlig skog. Gäller bara att hitta en som inte har vägar som är skridskobanor.