wilmablogghund

Alla inlägg under februari 2017

Av Wilma Border collie - 20 februari 2017 17:41

ÄNTLÍGEN måndag igen så det blev Sigriddag. Åkte och hämtade henne för vi skulle åka till

Eskilstuna.

 

Framme och nu gäller det att kolla vad som hänt sen sist.. Rör sej mycket hundar i den där stan. Sigrid

planerar för att börja lukta gott inom en inte alltför avlägsen framtid så hon har fullt upp med att sprida

meddelandet överallt till alla hanar som kan tänkas vara intresserade.

 

Har anlänt till mattes mamma och på den suddiga bilden har pitbullen vaknat. Men jag överlevde även denna

gång, Troligen för att matte ansåg att Sigrid skulle ta av sej täcket.

 

Köttbullar! Verkligen på tiden var många år sen vi fick såna senast.

 

Mattes mamma har köpt sej en ny fåtölj. Sigrid ansåg att det var hennes mycket viktiga uppgift att prova

den. Jodå den är godkänd. Käkade mer köttbullar medan människorna pratade en massa tråk.

 

Dags att åka vidare, mattte skulle fixa en massa tråk. Men se Sigrid hon ansåg att hon skulle vara kvar i

köttbulleparadiset. Precis så här gör hon hemma hos sej också när matte kommer in utan mej. Hela hundlivet

blir pest och Sigrid leker skinnfäll.

Passade bilen medan matte gjorde en massa onödiga tråksaker.

 

Så nu är vi i skogen. Matte stannade vid Huggormsskogen på väg hem. Var länge sen vi var höär för först var

det för mycket snö och sen var vägen skridskobana. Men nu gick det att komma fram.

 

Ingen fjortis vaken i dag inte. Sigrid kom så fint på inkallningarna hela tiden.

 

Det blir nog vår för isen håller på och dör. Vi hittade gott vatten att dricka och snart borde vi kunna ha

skoj i det också.

 

Kom igen nu Sigrid, nu tar vi och leker en stund va?

 

Jo vi hade riktigt skoj en stund. Men vi leker ganska korta stunder för att sen ägna oss åt en massa andra

viktiga hundsaker.

 

Undrar vad Sigris pysslar med bland blåbärsriset? Matte tyckte det såg ut som lite Storviltjakt på gång.

 

Ingen fara duktiga Sigrid avbröt och kom direkt, Hängde på jag också för det väntar alltid beröm och nåt gott.

Kollade av en del mer viktiga saker.

 

Äsch då, enligt matte dags att gå till bilen eftersom hon hade en massa tråk planerat hemma. Åkte och 

lämnade hem Sigrid med löfte om att vi gör nåt skojigare i morgon.

 

Matte var på biblioteket när vi var i Eskilstuna. Nu ska det pluggas och jag och Sigrid ska få nya utmaningar.

Både viltspår och andra spår. Jobba med nosen det är grejer det både jag och Sigrid älskar det.

Sen utbröt det nån slags kalabalik här.

 

Hon den här Kleptoman Leya och matte var inte riktigt sams. Här är det matte skrev på Facebook om vad de

hade för sej.

Hur man med möda bäddar rent i sängen.
*ta bort katten från sängen
*samla ihop lakan och örngott, lyft upp byltet och inse att det väger alldeles för mycket.
*trassla ut katten från byltet som läggs i tvättkorgen utan katt
*mota bort katten från sängen x antal gånger
*lägg ut underlakanet, ta bort katten som helt plötsligt är under lakanet. Upprepa ett antal gånger
*ge katten ett par leksaker och uppmana den att ägna sej åt dom
* börja vika in underlakanet, inse att katten "hjälper till" genom att
dra upp det invikta. Upprepa ett antal gånger
* be katten gå och stjäla nåt, leka med leksaker, Wilma eller de
andra katterna
*dra på påslakanet och plocka ut katten ur detsamma
*sätt nya örngott på kuddarna, men befria dom först från katten
som snabbt kryper in i dom.
*inse att det som vanligt tog minst tre gånger så lång tid som normalt med renbäddning plus att du är genomsvettig
*ta tvättkorgen gå till tvättstugan och lova dej själv att nästa gång får katten sovrumsförbud och kolla för sjutton att katten INTE följt med i tvättkorgen.
*ta kameran och försök få till en bild där nämnda katt ser någorlunda normal ut.
Va??? Leya ha ställt till allt ovanstående, nä absolut inte världens oskyldigaste Maine coon
 
Min åsikt om vad de pysslade med. Ligga i köket och stötta väggen mot sovrummet. Insåg att det var bäst att
inte lägga sej i.

 

Av Wilma Border collie - 19 februari 2017 17:52

I dag så blev jag skjutsad till skogen. Enligt matte lika bra nu när det var bra väder eftersom det

tydligen ska bli annat i veckan.

 

Aha det där som kallas för Bäverbäcksskogen. Här har jag bara varit en gång för länge sen.

 

Massor att kolla på eftersom jag inte gått här på många månader. Jodå det rör på sej i den här skogen både

människor, hundar och vilda djur.

 

Äsch då! Skridskobana på vägen så det blev koppel för mej och matte var så glad för de där praktiska

utfällbara klorna på kängorna.

 

Varierande väglag för ibland var det så här vilket är mycket bättre så jag kunde vara på fria tassar utan att

halka. Jo jag halkade flera gånger på skridskobanan.

 

Här ska det visst finnas såna där märkliga Bombmurklor. Här hittade Sigge sina allra första och stället var 

tidigare okänt. Men idag fanns det inga, jag vet ju inte vad det är jag ska leta efter men efter som matte

gick och glodde i marken gjorde jag en insats.

 

Bäverbäcken hade i alla fall vatten men det fick jag inte prova eftersom det enligt matte var alldeles för strömt.

Fick bara höra att en annan gång.

 

Ibland gick det väldigt bra att gå på vägen, bara grus och ingen halkig is. På andra ställen var det bara en

massa blankis.

 

Titta vad jag hittade! Visst det är ingen stubbe men en stol mitt ute i skogen går väl lika bra? Jodå jag fick

en slick på osttuben. Stolen är inte så övergiven för det ligger ett litet torp alldels nära.

  Vägkorsning och förra gången då gick jag rakt fram och skaffade mej en ny människokompis, nån som matte

känner. Men idag skulle vi inte däråt. Matte hade tröttnat på isen och halkan.

 

Spännande här har jag aldrig gått. Ny vägar är alltid trevligt. Hade massor att undersöka.

 

Som sagt jag har aldrig varit här men jag VISSTE att den här grejen den skulle undersökas. Sigge kallade

den för sin konstiga godismoj eftersom han visst alltid hittade godis i den när han passerade. Letade men

hittade inget godis.

 

Snäll matte fixade till det. Eftersom jag gick direkt till den och letade godis utan att nånsin varit här

så fixade matte ostkluttar till mej. Jag vet alltid oavsett i vilka skogar jag befinner mej var de bästa vägarna

är och var det kan löna sej att leta.

 

Som sagt nya vägar är spännande. Hittade massor att undersöka överallt.

 

Ägnade mej åt stubbprovning också. Lönande sysselsättning efter som det ger ostbelöning. Matte pratade om

att bakom mej där fanns det mängder med nån svamp som heter Toppmurkla för en massa år sen. Tydligen

fyllde hon nästan bagaget på bilen. Jo hon åkte bil här då till den gamla Sörmlandsledsetappen.

 

De där Toppmurklorna har aldrig mer kommit där och idag fanns det bara en gammal riska sen förra året.

Är dessutom för tidigt för de svamparna.

 

Fortsatte att spana av allt nytt. Fanns hur mycket som helst att upptäcka.

 

Hm, inne i skogen är Vilda grisarna. Det var alldeles nybökat och det stank av dom så matte med sin urusla nos

kände lukten. Alltså fick jag koppel av säkerhetsskäl, Vilda grisar är opålitliga varelser som jag inte ska ha

närkontakt med. Om jag hade fortsatt den här vägen ännu längre så hade det gått att få till en bra lång

runda. Men den ska vi gå nångång när det är riktig vår och ta med skogsfika. Nu bestämde matte att vi skulle

vända tillbaka istället.

 

Jaktpass det är intressanta saker det, Luktade länge på detta.

 

Bara att ta samma väg tillbaka då. Hittade en del som jag missade på första rundan och det finns massor

med mer trevligt att utforska.

 

Ute på isiga vägen igen och bitvis koppelfånge. Bara att gå tillbaka till bilen. Men jag var ganska nöjd.

Tre timmar i skogen och nya ställen sånt uppskattar jag.

Åkte hem och slappade.

Så skulle jag ut på eftermiddagsrunda och det var nu det blev fel väg. Matte tänkte inte riktigt på vilken väg 

hon tog. Jag blev jätteglad och trodde att jag skulle hämta Sigrid vilket jag inte alls skulle. Alltså vek

matte av och lyckades gå rakt på journalister från kvällsblaskorna. I går inträffade nåt mycket tragiskt här

två människor hittades döda i en lägenhet och ingen vet ännu om det är mord eller vad som hänt.

Kvällsblaskorna ville veta vad matte ansåg. Jädra hyenor att hänga utanför det huset och vilja ha en massa

speulationer vilket de inte fick. Varken av matte eller av en av våra grannar som också passerade.

I morgon är det i alla fall Sigriddag igen och vi ska visst åka till Eskilstuna, antar att det vankas korv eller

köttbullar till oss.

Av Wilma Border collie - 18 februari 2017 18:01

Matte hade nån plan om att jag skulle ha fått åka till en skog jag inte besökt på länge idag.

Men det blev ändrade planer för det var dimma och en massa frost, alltså risk för hala vägar. Den

skogen får vänta till en annan dag.

Skulle gå nånstans och matte hade inga riktigt bra idéer, fast jag försökte gå och hämta Sigrid men

tyvärr lyckades jag inte.

 

På väg mot skogen så träffade jag den här lille killen som blev kär i mej, han har en stor Greyhoundkompis 

också som matte missade att ta bild på. Har träffat dom förut ett par gånger. Alltid trevligt.

 

Gick igenom den här lilla skogsdungen var ett tag sen sist men det verkade inte ha hänt nåt av värde.

  

Kom ut på vägen som var skridskobana så jag fastnade i kopplet en stund, dags att de där skridskobanorna ger

upp och dör nu.

 

Var lika halt här, tur att det går att hålla sej ute på åkern. Fast det blir bättre längre fram.

 

Så mycket rimfrost att allting hade fått päls.

 

Letade länge efter den där högen med bra rådjursbajs. Har haft en riktigt favvis här men den hittade jag inte

fast jag letade väldigt noga. Gick vidare och det hände just inget av värde. När jag kom till en vägkorsning

så tänkte jag ta vanliga vägen men det skulle jag inte alls.

 

Här har jag aldrig gått. Spännande med en hel del att undersöka, gillar nya ställen.

 

Bästa stubbalanseringen som jag gjort sen jag började prova detta. Smal och ganska hög men jag fixade det

utan problem.

 

Belönades självklart med smaskig mjukost för väl utfört arbete. Provade en till men den var så murken att

den gick sönder direkt när jag försökte sätta tassarna på den.

 

Hm, jag har hamnat på vägen som går till Döda älgen skogen. Fattade ingenting för här brukar jag åka bil. 

Trodde att matte hade planerat att vi skulle gå dit, men det skulle vi inte alls 

 

Hamnade på en väg som jag aldrig gått på. Sånt är skoj, kan finnas trevliga saker. 

 

Faktiskt var det vackert med rimfrosten i träden, men den försvann ganska fort när dimman lättade och solen

kom fram. Hittade just inget spännande mer än att matte pekade ombestämbart och sa att där åt ska vi gå

nån dag när det är mer vår. Hoppas det inträffar i morgon.

 

Efter en massa gärden och nåt trist hygge så blev det mer skog igen. Tror jag ska ta med mej Sigrid här nån 

dag.

 

Det är inte bara matte som dräller extraklor omkring sej (fast numer har hon ju såna som sitter fast i kängorna)

Den här hade nån människa tappat. Skönt att mina är säkert förankarde i tassarna.

 

Jag känner doften men var är den? Det doftade nämligen av den där skinkosten och efter lite letande så hittade

jag små kluttar på olika ställen på stammen.

 

Men nu känner jag igen mej. Flera gånger så har jag hamnat här när jag kommit ut ur skogen till

vänster om mej. Matte hade förlängt rundan via den nya skogen och vägarna bara.

 

Solen skiner, all dimma och rimfrost är borta nästan vår i luften. Så dags nu när jag är på väg hemåt och varit

ute i några timmar.

 

Här ska jag minsann gå in, jag vet precis och tänker INTE missa,

 

Lika bra att ta plats och skicka in matte så hon utför vad hon ska göra.

 

Hon utförde uppdraget gick in på loppisen och köpte korv till mej. Mycket god och precis vad jag behövde

efter timmarna ute.

 

Utanför Tempo så träffade jag Essi. Trevligt för det var ett tag sen sist, först passade jag Essi och hennes

matte medan matte var inne och beställde nåt konstigt som jag användas till mej och Sigrid framöver. Sen

passade vi matte medan Essimatte handlade.

 

Om jag har skitiga tassar igen? Nä absolut inte, det är lite leriga men visar bara att det var skönt vårväder.

Dessutom torkade det och trillade av snabbt.

 

Så var det hon Kleptoman Leya. På nåt märkligt sätt har hon kommit över en bit av Kanins päls och det var

ett så viktigt byte att hon morrade åt alla som närmade sej. Jag ville faktiskt ha den och snutta på men

vågade inte närma mej som hon lät.

 

Snäll matte visade mod och tog biten från Kleptomanen, delade den i två delar så jag kunde få snutta en

stund. Alltså snutta på Kanins päls det är grejer det.

Av Wilma Border collie - 17 februari 2017 17:56

Började hur bra som helst. Efter morgonrutinerna så hämtade jag Sigrid för att vi skulle fördriva

några timmar tillsammans.

 

Vi började med att hitta ett oprövat bord. Jodå vi fick belöning för utförd bordsprovning och Sigrid verkade

ha glömt fjortishumöret hemma.

 

Jag tänker inte gå nånstans, jag tänker sitta här och vänta på att Ekorre kommer ner från granen. Nån gång

måste det gå att träffa en social sån.

 

Samtidigt bakom ryggen på mej. Den lilla Pudelvalpen som jag och Sigrid träffat en gång tidigare dök upp.

Vet inte varför Sigrid ser alldeles galen ut.

 

Hade sällskap en bit och så provade vi vid sjön med att leka. Jag kollade valpen noga och vad hon tänkte göra.

Typ så hon inte skulle ge sej på Sigrid. Men de hade skoj.

 

Hon var helt ok så vi hade skoj en stund, men när man bara är 4 månader så får man inte busa hur mycket som 

helst. Valpen skulle gå till sitt hemma och jag ocj Sigrid skulle nån annanstans.

 

Jaha och där kom valparna från ingenstans och självklart rakt på Sigrid som INTE gillar dom. Dessutom har

de börjat se henne som sin privata leksak. Inga människor inom synhåll heller.


 

Slutade så här. Matte tog fram ett extra koppel och fångade dom. Försökte freda Sigrid och nu gällde det att

försöka hitta deras människor. Till slut så siktades Inez husse långt. långt bort så matte släppte fångarna som

efter viss tvekan stack åt rätt håll. De här två behöver lära sej inkallning och det ordentligt innan de får vara

lösa. En dag springer de till fel hund/människa/hamnar framför bil osv osv.

 

För övrigt var detta gamla koppel perfekt eftersom det har hakar i båda ändar. Om nu nån funderar så ja man

har laglig rätt att koppla hundar som springer lösa utan tillsyn.

 

Gick till Hasselskogen. Ingen fjortis just nu inte snygga inkallningar hela tiden. Men det gäller att träna,

träna och träna ännu mer.

 

Sigrid gillar höjder och vet att belöning väntar. Sån här aktivering är så enkel, när vi får uppgifter att göra

så behöver vi inte hitta på egna som kan bli väldigt tokiga.

 

Jag då? Ok jag var inte lika högt upp som Sigrid men hon är mindre och behöver nog komma högre upp.

Fick belöning jag också.

 

Mera inkallning var det och fortsatt perfekt uppförande från Sigrid fast det fanns en massa spår och det syntes

att Storviltjägaren lurade bakom ena örat.

Kollade en massa viktiga hundsaker eftersom vi inte har varit här på ett par veckor.

 

Skogsagility är skoj och perfekt träning för att bygga muskler. Jag har fått mycket såna under mina månader 

här med allt spring i skogen över stock och sten.

 

Hoppsan Sigrid det gick visst inte bra. Fast nytt försök och hon flög snyggt fram över stammarna.

 

Aj då Fjortis har vaknat. Trotsiga blicken och ena läppen lite uppdragen. 

 

Sigrid är döv och fullkomligt övertygad om att nu ska hon vara grythund och hälsa på hos Räv. Men vad hon

inte märkte var att matte överlistade henne och så var hon fånge. När Fjortis är aktiv så funkar ingenting

och då är det koppel som gäller. 

 

Tänker du komma med den där fångade fjortisen nån gång?

 

Viktiga sysslor i Sigrids värld, spåra och helst försöka dra iväg efter nåt förbjudet. Men det kunde hon glömma.

 

Har blivit fånge jag också eftersom vi är vid väg det det är en del trafik. Matte hon ägnade sej åt mycket

underliga saker. Stå och stirra i en myrstack och ta sjuttioelva bilder. Människor är knepiga.

 

Vårtecken. Matte hade fått syn på årets första myra och tog typ tusen bilder för att få nån som skulle vara

användbar.

 

Dags att gå hemåt. Hade vi vetat vad den där extrent ondsinta människan i andra änden av våra koppel 

planerade så hade vi rymt långt bort.

 

Detta är mitt ena bakben. Är väl inget fel på det eller? Tycker det ser ut precis som det ska.

 

Detta är en dålig bild på Sigrid som fått av sej täcket. Finns väl inget fel på hennes ben eller? Bara det att

matte släpade in henne i tortyrkammaren. Jag låg i Sigrids hall och led med henne som tvingades utstå en

massa äckligt duschvatten. Var en MYCKET sur och förnedrad Sigrid som kom ut där ifrån. Mattes usla ursäkt 

var att Sigridmatte nog inte ville ha hela hemmet fullt med lera.

Gick hem till mej och den ondsinta torteraren hade inte fått nog. Jag släpades också till tortyrkammaren

för att utsättas för samma hemska behandling. Jag passade faktiskt bra i lerfärgad päls.

Nu är det sån där tråkhelg alltså ingen Sigrid på två dagar men jag får väl stå ut.


Av Wilma Border collie - 16 februari 2017 17:43

Har haft en ganska lugn hunddag, Inget åka till nån skog för matte hade sett att de varnade för

underkylt regn.

Gick och hämtade Sigrid, alltid spännande att se vilket humör hon är på. Hon visa lite fjortistendenser

så det blev långlina istället för koppel.

 

Hörru Sigrid/Fjortis eller vad du nu är idag, strunta i den där doften och kom nu. Jo hon gav upp efter en stund så vi kunde fortsätta.

 

Går inte att passera här utan att Sigrid ska rulla sej. Grus är väl inget, mycket bättre med noga utvalt

rådjursbajs.

 

Nä det brinner inte på campingen. Men de sopade grus och så här vidrigt torrt är det stora dammoln.

 

Började vid sjön. Skulle testats om Sigrid begrep inkallning i dag och då är det bra att vara här. Fast vi

inledde med en massa bus.

 

Vi är en bra bit från matte och nu visar det sej om Sigrid har hörsel och lydnad med sej idag.

 

Titta så snyggt vi kommer. Ingen kan tro att Sigrid ibland alldeles tappar inkallningen som hon är så otroligt

duktig på normalt. Självklart en massa beröm och varsin slick på osttuben. Testades många gånger och

Fjortisen var nån annanstans för Sigrid skötte sej exemplariskt.

 

Kollade runt vid grillen men inga trevliga matrester till oss inte. Tänkte att nån kunde ha glömt ett par

korvar eller så.

 

Men titta här! Sist då spårade vi Kanin här och spåret ledde in i omklädningshytten. Sigrid hon spårade minsann 

igen.

 

Nähä idag hade inte Kanin tappat sitt skinn och inte fanns det ost heller. Men Sigrid fick en massa beröm för 

att hon kom ihåg och tog det gamla spåret.

 

Fast detta är förbjudet, enligt matte har vi inte på isen att göra. För övrigt var det ett väldigt liv på den.

 

Jag försökte hjälpa isen att dö genom att kissa på den. Idén var nog bra men jag hade ingen som helst 

framgång, blev inte minsta lilla hål.

 

Ännu mer förbjudet, Jag skulle inte alls gå under bryggan för på såna ställen blir isen dålig först. Ja, ja den

höll i alla fall idag.

 

Gick till skidbacken och röjde loss en stund. Blev inte så mycket lek igår när Sigrid mest var fånge.

 

Nöta, nöta, nöta med inkallningen och Sigrid var så duktig. Ingen kan tro att hon kan bli en trotsig fjortis

när det såg ut så här hela tiden.

 

Poserande på en snövall så ser hon ut som en liten ängel och allt trots är långt borta.

 

Tips från matte bind inte en långlina i ett koppel och lämna två hundar utan uppsikt i några minuter. Knuten

hande på nåt sätt blivit många knutar och det tog sin lilla tid att trassla loss oss.

 

Uttrasslade och då gick det minsann att leta ostkluttar bland timmerstockarna. Vi fick leta en hel del och

klättra för att hitta alla. Bra hjärngympa detta.

 

Undrar om kanske möjligen.................. Nä ingen Ossy i närheten.

 

Här hittar Sigrid nåt som hon snabbt stoppade i munnen. Det händer att hon anser att hon ska äta saker som

man absolut inte ska äta. Alltså blev matte väldigt intresserad av vad hon hade.

 

Smarta duktiga Sigrid! Hon hade minsann hittat en liten bit av Kanins tappade päls. Den blev säkert kvar när

vi letade efter sån här förra veckan. Så klart hon fick massor med beröm för fyndet.

 

Hörru Ekorre jag vet att du sitter där uppe. Nä ingen idé som vanligt.

 

Tillbaka vid skidbacken så lekte vi en stund till. Sekunden innan denna bild så hade Pitbull Sigrid varit

vaken och försökt slita strupen av mej.

 

Långlinan är lång och här hade Sigrid nån sån där plan. Men hon avbröt och kom snällt på inkallningen.

Hoppas Fjortisen fortsätter att hålla sej borta några dagar till och helst för alltid.

 

På väg hem. Kom på att vi inte alls provat stubbar idag. Utsåg denna som mycket lämplig. Matte hade vissa

åsikter om att den inte räknas eftersom den är alldeles för stor. Hade fått plats ännu fler hundar samtidigt.

 

Trevligt på torget träffade vi Jill som bjöd oss på godis. Mycket gott.

 

Hann bara gå några meter så träffade vi nästa människokompis som alltid serverar gott godis. Såna här

människor ska man möta ofta.

Gick hem med Sigrid.

 

Var "spännande" att gå från henne till mitt hemma för det hade börjat regna och blev glashalt. Men matte

med den usla tvåbensdriften stod på benen hela vägen.

 

Ute på eftermiddagsrunda och jag tänkte att kanske skulle Pryl 7an ha återuppstått. Nä titta på den usla

smygtagna bilden. Allt är utrivet finns ingenting som visar att det varit en affär där. Fast om ett par månader

då är det en annan affär där. Kommer att bli perfekt för mej enligt matte.


Av Wilma Border collie - 15 februari 2017 17:39

I dag bestämde matte att det nog skulle gå att köra en väg som inte varit framkomlig på evigheter-

Alltså hämtades Sigrid och vi åkte. Jo, det gick bra frånsett en kurva som enligt matte var "spännande"

norrläge och is överallt men min bil höll sej på vägen.

 

Här har vi inte varit på många månader så det var verkligen på tiden. Måste ha stenkoll på alla mina skogar

men när vägarna är oframkomliga då är det bara att vänta.

 

Sigrid hade visat en del fjortistendenser men här skötte hon inkallningen exemplariskt. Serverades skinkost

för bra lydnad.

 

Mycket hade hänt under vår långa frånvaro. Hade rört sej massor med olika djur bland annat. Sånt ska noga

undersökas.

 

Jaha någonstans uppe på berget finns fjortisen vid namn Sigrid. Hon drog snabbare än blixten och detta är

verkligen inte tillåtet. Inte kom hon heller.

 

Bara att göra en insats då. Leta Sigrid sa matte och satte på mej kopplet. Jodå jag hittade hennes spår bakom

berget. Men inte sjutton visade hon sej.

 

Någonstans där borta ska hon finnas. Jag satte mej för att invänta den obstinata fjortisen som höll sej undan,

Så provade matte en ny taktik, hon slutade ropa och i stället gick vi ner till vägen.

 

Och då minsann behagade Fjortisen komma. Hon måste ha sprungit mycket för hon var alldeles slut. Men

blev omgående koppelfånge, sköter man inte inkallningen så får man inte vara på fria tassar.

 

Ha, ha, ha där kan du gå och vara fångad jag sköter mej och får vara på fria tassar.

 

Fortfarande vinter på en del ställen i skogen men de blir färre och färre.

 

Längre in var det så här trevligt. Jag visade Sigrid hur bra det är att omgående komma på inkallning. Men

Sigrid hon var i sin fjortisbubbla och inte mottaglig för nåt idag.

 

Sist vi var här för evigheter sen så satt det remsor som indikerade avverkning. Men de hade bara gallrat och

dessutom så fint att det knappt syns.

 

Och hur hade du tänkt dej att jag skulle kunna balansera på stubben när Sigrid snott den? Duger det inte lika

bra med stenen? Gjorde det inte men Sigrid flyttade på sej så jag fick min belöning och Sigrid fick innan.

  

Nu är det riktig storviltjakt på gång. Sigrid höll på att krypa ur pälsen av doften som hon nog aldrig känt

tidigare. Matte började kolla och hittade ett spår som gick att identifiera. Här hade minsann nån som

heter Lodjur gått. Jag har aldrig sett Lodjur och enligt matte är sannoliheten att jag ska få göra det tämligen

minimal. Matte har lyckats se ett par gånger men då har det varit snabba skymtar. Skulle tas en bild på

den där spårstämpeln men precis då kom det en Border collie och klampade på fel ställe.

 

Struntar väl i spårstämplar, jag var törstig och det fanns lite vatten här.

 

Den här fanns minsann inte sist. Jägarna hade byggt en eldstad men det fanns inga goda rester.

 

Fjortisen/Storviltjägaren/Sigrid försökte belöna sej själv. Hoppa upp på en sten och käka rävbajs. Men det

lyckades hon inte med, matte var snabb och såg vad hon tänkte.

 

Den här kallad Staven står på min Sörmlandsledsetapp. Här möts fyra socknar. Bara det att nån hade roat sej

med att vrida så pilarna pekade alldeles fel. Matte vred, kollade, vred ännu mer kollade igen och tog 

ytterligare några varv. Men hur hon än grejade så ansåg hon att pilarna var fel.

  

Vårat öde medan matte dansade med stolpen. Hade varit bättre att vi fått ha kameran och filma för det var

ganska underhållande. Men det kommer nog en ny chans eftersom hon envisas med att det fortfarande är fel.

 

Trevligt när matte var klar så fick vi leta ostpluttar. Kan upplysa om att nu gnälls det över att pilarna är fel

och dessutom lutar stolpen. Lär väl inte dröja innan vi är tillbaka. Hur som helst var det trevligt att leta

skinkost bland stenar. I rena misstaget kopplade matte loss Sigrid men hon var så upptagen av söket att hon

skötte sej.

 

Gick en bit på min etapp och jag inspekterade både den och omgivningarna, Fick sköta det på egen tass idag

eftersom assistenten var fånge.

 

Lika bra att hon var fånge för så här såg det ut hela tiden. Något djur har lämnat dofter och fjortisen tror

att hon ska ge sej ut på jakt.

 

Provade spängerna på ett ställe. De här mår inte alls bra men det ska våran chef fixa när det blir mer vår.

Ska bytas och spikas och grejas, på ett annat ställe ska det byggas så matte måste komma ihåg tumstock när

vi passerar där.

 

Någon som är sugen på lingonplockning? Det finns faktiskt ett och annat kvar i skogen.

 

Jag roade mej med en bra pinne också, mest bara för att reta fången som inte alls kunde ha lika skoj.

 

Blev samma väg tillbaka mot bilen. Hade inte hänt nånting på den tid vi var borta.

 

Våga Vägra Inkallning kallas detta. Matte släppte Sigrids koppel och provade. Sigrids åsikt om inkallning var

att blänga trotsigt på matte och sen gräva en grop mitt på stigen. Egentligen är Sigrid extremt lydig och

otroligt smart men när fjortisen tar över hjärnan då funkar ingenting.

 

Här var det väldigt länge sen jag gick. kände faktiskt för det men enligt matte får det bli nästa gång.

 

Nä Sigrid tänker inte alls gå till bilen, hon trodde att hon skulle stå här och vädra efter vad det nu var. Men

hon fick lov att avbryta.

Jaha så var även jag fånge, men vi är alldeles nära min bil nu och det är dags att åka hem igen.

Lämnade hem Sigrid och i morgon då väntar långlinan för henne och en massa träning. Det är bara att nöta

och nöta på inkallningen. Men med tur så är hon sitt gamla vanliga jag i morgon är lite varannan dag just nu.

På eftermiddagsrundan hade jag sån tur att Rosa elefantaffären var öppen och Susanne förstod att jag

verkligen behövde ha godis.



Av Wilma Border collie - 14 februari 2017 17:40

I dag skulle vi inte åka nånstans utan hålla oss i hemmaskogarna enligt matte. Gick iväg och skulle hämta 

Sigrid för dagens runda.

 

Va, gå ut??? Nä jag ska käka upp Sigrids märgben och Sigrid tänker visa alla sina leksaker. Tog en stund innan

matte fått på Sigrid täcke och halsband och övertalat mej att ge sjutton i ben som inte är mina. Vadå,

Sigrid har godare märgben än vad jag har.

 

I sigrids värld så är det nånting som doftar alldeles extra gott här. Rulla, rulla och rulla ännu mer. Jag kollade

men det var inget som intresserade mej. Matte med sin urusla nos begrep som vanligt ingenting.

 

Gick till sjön för att kolla vilket humör Sigrid var på idag. Med otur så skulle fjortisen fortfarande vara vaken.

Men den hade hon glömt hemma, vi lekte och matte körde med inkallningar som Sigrid skötte perfekt.

 

Matte provade klicker med Sigrid. Hon är en extrent smart hund så hon fattade väldigt snabbt att det där

klicket när man gör rätt ger godis. Goda osten idag också.

 

Men jag då? Jag kan det där med klicker och nu vill jag också göra nåt! Jodå jag fick vinka och göra ett par 

andra saker så det blev belöning.

 

Hm, det är nånting ute på isen som inte ska vara där.

 

Någon tror tydligen att badsäsongen är nära för det ligger en badboll där ute.

 

Jaha så har Kanin sprungit runt och tappat sitt skinn igen. Nu hittade vi det på borden.

 

Och här står vi som fångar och matte försvinner utom synhåll rastande Kanin i ett snöre. Den dagen nån

ser henne kommer nog männen med den kramvänliga tröjan och tar med henne till nåt låst ställe.

 

Detta var inte vad matte ville se när hon kom tillbaka. Rick och Inez har dykt upp och vi sitter fast.

 

Sigrid gillar inte detta och de ger sej på henne. Matte lyckades hålla dom från Sigrid och hålla ordning på

mej så jag inte försökte försvara Sigrid innan deras människor dök upp. Sigrid har blivit osäker på många

hundar så detta är allt annat än lyckat att hon blir mer eller mindre påhoppad.

 

Ordningen är återställd och de andra hittades av sina människor. Nu ska det spåras Kanin.

 

I dag var det längre spår och lite klurigare det fortsatte in i en omklädninghytt.

 

Duktiga Sigrid hittade utan problem fram till bänken där Kanin tappat sitt skinn och det dessutom fanns en

klick sån där skinkost.

 

Min tur att spåra Kanin. Ner med nosen i backen och jobba.

 

Jag hittade också fast inte i samma omklädningshytt som Sigrid varit. Men både Kanin och lite ost, passade på

att snutta en del också. Faktiskt allra bästa belöningen.

 

Skulle gå och hämta Sigrid som var fånge. Då träffade jag Schnauzerkillen som jag mötte ett par gånger

förut. Han skulle ut på isen med sin husse.

 

Jaha där vaknade Pitbull Sigrid. Hon försökte minsann slita underkäken av mej eller så hade vi väldigt skoj.

 

Inkallning och idag kom Sigrid som ett skott varje gång. Superduktig, inte ett spår av gårdagens trotsiga

fjortis.

 

Fast detta är förbjudet område enligt matte. Vi skulle inte alls befinnna oss på isen på bäcken. Äsch, den höll

för oss så det var väl ingen fara. Fast det är lugnast att lyda matte.

 

Här inne är det alltid gott om spår efter Rådjur. Nu skulle Sigrid utmanas. Vilket skulle vara viktigast

leka Storviltjägare eller komma på inkallning?

 

Duktiga, duktiga Sigrid. Trots alla dofter från Rådjur så kom hon så här fint varje gång matte kallade.

Träna inkallning är det viktigaste man kan göra, utan fungerande sån går det inte att vara på fria tassar.

Jag hittade en sån där perfekt hög med Rådjursbajs att rulla i och vårda pälsen.

 

WOW!!!! En björk där det växer skinkost. Men titta på bilden nåt blev lite fel. Jag tog alla kluttar som växte

i Sigridhöjd och Sigrid tog de som växte i min höjd. Vi samarbetar i alla fall väldigt bra och björken är

välstädad.

 

Lekte mer vid sjön, skulle egentligen ha gått en annan runda men den avstod vi idag. Kommer fler tillfällen.

 

Man kan ha väldigt skoj med en pinne också, fast det slutade med att Sigrid snodde den.

 

Är man törstig och det inte finns vatten då är det gnaga is som gäller, fast det har varit så varmt idag så

den där isen har nog förvandlats till vatten nu.

 

Tog en sväng genom Ekorrskogen men där blev vi fångar. Såg ett par hundar på håll som vi inte känner plus

att det gick några människor där.

 

Bla, bla, bla bla det är tur att jag kan konsten att koppla av. Matte träffade ett par människor vi känner

och det pratade mängder med tråkprat i typ flera veckor.

 

Dags att lämna hem Sigrid igen. Tiden går alldeles för fort när vi är ute tillsammans.

Finns visst en trevlig plan för i morgon. Hoppas att den blir av.

På min eftermiddagsrunda träffade jag en människovän som jag inte träffat på hundra år så jag somnade på

trottoaren medan människorna pratade tråk.

 

Ni vet Kleptoman Leya och inbrottsförsöken i skåpet. I dag lyckades hon öppna och hennes plan var att stjäla

nåt som tillhör mej. Hon har nosen mot Kanins skinn och tänker alltså lägga tassarna på dom. Nu avbröt matte

och de där skinnen är gömda på annat ställe. De ska jag och Sigrid ha när Kanin tappar sitt skinn i skogen.

Leya har hundra andra saker att sysselsätta sej med.

Av Wilma Border collie - 13 februari 2017 17:48

Äntligen måndag igen så det blev Sigriddag. Matte använde min bil när hon skulle hämtas för vi skulle

till en skog där vi inte har varit på ett par månader.

 

Detta blir säkert bra Bombmurkelskogen och här har vi inte varit sen Atli var med och var så trött att han

somnade i skogen och Sigrid i hemlighet käkade nåt så hon blev magsjuk.

 

Efter vår långa frånvaro så hade vi massor att kolla. Många nya spännande dofter fanns det.

 

Sigrid fick prova den nya belöningen skinkost på tub, hon gillar den lika mycket som jag.

 

Vi hann med en del skoj bus på det tråkiga hygget som ska passeras innan man nåt skogen.

 

Så var det dags igen, Storviltjägaren är vaken och Sigrid har varit på rymmen utom synhåll. Jo hon kom

men synnerligen motvilligt.

 

Tillbaka efter andra otillåtna vändan. Tydligen hade hon nästan fastnat nånstans eftersom hon försökt få

av sej täcket. Minen framgår inte riktigt på bilden men det är hennes typiskt trotsiga fjortismin. Jag hör vad du

säjer men det skiter jag högaktingsfullt i. Jag är störst. bäst och vackrast och gör precis vad jag vill.

 

I bland är det fortfarande full vinter i skogen. Just nu höll sej Sigrid i mina spår.

 

Här framme ska det enligt matte växa såna där märkliga Bombmurklor. Sigge var nån slags världsmästare i

att hitta nya ställen med såna och här har han hittat flera nya platser. 

 

För er som inte vet så här ser en Bombmurkla ut och den är en av landets få fridlysta svampar.

 

Nej det är ingen matsvamp för så här ser den ut inuti. För övrigt får man inte plocka den.

Hur som helst så kollades ett gäng med ställen men alldeles dött och övergivet överallt.

Det är gott om Vilda grisar i Bombmurkelskogen och såna ansåg fjortis Sigrid att hon skulle jaga, Hon drog

snabbare än blixten med öronen fullproppade med tallkottar.

 

Gissa vem som hämtade Vilda grisjägaren? Matte bad mej att leta reda på henne eftersom hon var utom 

synhåll vilket är strängt förbjudet och totalt döv. Mej lyssnade hon på och följde med när jag hade spårat upp 

henne.

 

Så tog friheten slut för Vilda grisjägaren, precis här har Vilda grisarna en restaurang och det kryllar av spår.

Sigrid hade massor med planer men se de kunde hon glömma.

 

Prova stubbar var det. Hörru matte det här borde väl räknas? Det är inte mitt fel att Sigrid har lagt beslag på

så stor del av stubben att jag bara får plats med framtassarna. Vi vill ha ost!

 

Vi fick varsin slick från osttuben. Snålt vi borde få varsin hel tub varje gång.

 

Var är Vilda grisarna? Sigrid var helt fixerad vid deras spår så hon fick fortsätta att vara koppelfånge. Jag

struntar i dom så jag kunde vara på fria tassar. Matte kollade fler såna där ställen utan Bombmurklor.


 

Dagens enda svamp en alldeles färdigtorkad Kotteskivling, brukar visst finnas tusentals såna normalt.

 

Så är äckligt torrt är det i skogen, Vilda grisarnas bök på ett ställe där det normalt är väldigt blött och

nästan kärrmark. Nu torrt så det dammar.

 

Detta var nåt alldeles nytt. Det växer skinkost på en gran, har jag aldrig hittat.

 

Hm, undrar om jag har sån tur att Sigrid missar nån av sina pluttar med ost? Nä hon är extremt noggrann så

jag fick nöja mej med det jag hittade på mitt träd.

 

Är man oövervinnerlig fjortis så rår man på hur långa grenar som helst. Eller det gjorde hon inte alls för jag

råkade placera en tass på den.

 

Så är det så skoj att retas. Fjortisen sitter fast och jag kan springa som jag vill, jätteskoj att göra snabba 

rusningar förbi henne. Typ om man sköter sej så får man vara på fria tassar.

 

Stubbarna krymper i omfång och ännu smalare ska de bli påstår matte. Fick självklart belöning.

 

Hela vägen till bilen såg det ut så här Storviltjägaren med nosen i backen.

 

Dags att åka hem. Du kan ge mej nycklarna och sätta dej i baksätet eller gå hem så fixar jag och Sigrid 

körningen på egna tassar. Nähä inte det. Jag blev förpassad till baksätet och inte fick jag några nycklar

heller.

Återstår att se i morgon vad Sigrid är på för humör då, med tur har fjortisen gått och gömt sej igen.

Presentation

Fråga mig

5 besvarade frågor

Omröstning

Nu har jag bloggat i 1 år. Tycker ni att jag ska fortsätta?
 Ja fortsätt
 Nej tråkiga byracka du skulle aldrig börjat
 Gör som du vill, jag tänker inte läsa här igen

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28
<<< Februari 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards