Äntligen måndag igen så det blev Sigriddag. Matte använde min bil när hon skulle hämtas för vi skulle

till en skog där vi inte har varit på ett par månader.

Detta blir säkert bra Bombmurkelskogen och här har vi inte varit sen Atli var med och var så trött att han

somnade i skogen och Sigrid i hemlighet käkade nåt så hon blev magsjuk.

Efter vår långa frånvaro så hade vi massor att kolla. Många nya spännande dofter fanns det.

Sigrid fick prova den nya belöningen skinkost på tub, hon gillar den lika mycket som jag.

Vi hann med en del skoj bus på det tråkiga hygget som ska passeras innan man nåt skogen.

Så var det dags igen, Storviltjägaren är vaken och Sigrid har varit på rymmen utom synhåll. Jo hon kom

men synnerligen motvilligt.

Tillbaka efter andra otillåtna vändan. Tydligen hade hon nästan fastnat nånstans eftersom hon försökt få

av sej täcket. Minen framgår inte riktigt på bilden men det är hennes typiskt trotsiga fjortismin. Jag hör vad du

säjer men det skiter jag högaktingsfullt i. Jag är störst. bäst och vackrast och gör precis vad jag vill.

I bland är det fortfarande full vinter i skogen. Just nu höll sej Sigrid i mina spår.

Här framme ska det enligt matte växa såna där märkliga Bombmurklor. Sigge var nån slags världsmästare i

att hitta nya ställen med såna och här har han hittat flera nya platser. 

För er som inte vet så här ser en Bombmurkla ut och den är en av landets få fridlysta svampar.

Nej det är ingen matsvamp för så här ser den ut inuti. För övrigt får man inte plocka den.

Hur som helst så kollades ett gäng med ställen men alldeles dött och övergivet överallt.

Det är gott om Vilda grisar i Bombmurkelskogen och såna ansåg fjortis Sigrid att hon skulle jaga, Hon drog

snabbare än blixten med öronen fullproppade med tallkottar.

Gissa vem som hämtade Vilda grisjägaren? Matte bad mej att leta reda på henne eftersom hon var utom 

synhåll vilket är strängt förbjudet och totalt döv. Mej lyssnade hon på och följde med när jag hade spårat upp 

henne.

Så tog friheten slut för Vilda grisjägaren, precis här har Vilda grisarna en restaurang och det kryllar av spår.

Sigrid hade massor med planer men se de kunde hon glömma.

Prova stubbar var det. Hörru matte det här borde väl räknas? Det är inte mitt fel att Sigrid har lagt beslag på

så stor del av stubben att jag bara får plats med framtassarna. Vi vill ha ost!

Vi fick varsin slick från osttuben. Snålt vi borde få varsin hel tub varje gång.

Var är Vilda grisarna? Sigrid var helt fixerad vid deras spår så hon fick fortsätta att vara koppelfånge. Jag

struntar i dom så jag kunde vara på fria tassar. Matte kollade fler såna där ställen utan Bombmurklor.

Dagens enda svamp en alldeles färdigtorkad Kotteskivling, brukar visst finnas tusentals såna normalt.

Så är äckligt torrt är det i skogen, Vilda grisarnas bök på ett ställe där det normalt är väldigt blött och

nästan kärrmark. Nu torrt så det dammar.

Detta var nåt alldeles nytt. Det växer skinkost på en gran, har jag aldrig hittat.

Hm, undrar om jag har sån tur att Sigrid missar nån av sina pluttar med ost? Nä hon är extremt noggrann så

jag fick nöja mej med det jag hittade på mitt träd.

Är man oövervinnerlig fjortis så rår man på hur långa grenar som helst. Eller det gjorde hon inte alls för jag

råkade placera en tass på den.

Så är det så skoj att retas. Fjortisen sitter fast och jag kan springa som jag vill, jätteskoj att göra snabba 

rusningar förbi henne. Typ om man sköter sej så får man vara på fria tassar.

Stubbarna krymper i omfång och ännu smalare ska de bli påstår matte. Fick självklart belöning.

Hela vägen till bilen såg det ut så här Storviltjägaren med nosen i backen.

Dags att åka hem. Du kan ge mej nycklarna och sätta dej i baksätet eller gå hem så fixar jag och Sigrid 

körningen på egna tassar. Nähä inte det. Jag blev förpassad till baksätet och inte fick jag några nycklar

heller.

Återstår att se i morgon vad Sigrid är på för humör då, med tur har fjortisen gått och gömt sej igen.