Dags för den andra dagen med Atomic och hans utbildning till svamphund.

Redan på mötesplatsen så började det falla svampvatten, men med vårt ökenklimat är varenda droppe värdefull.

Nu så ska vi ut i skogen och Atomic ska fortsätta att träna.

Började bra för på en stubbe hade det kommit lite Föränderliga tofsskivlingar. Hans matte fick en lektion i hur man känner igen dom.

Atomic fick bekanta sej med dom också och satte nosen fint mot dom.

Som belöning blev han bjuden på smaskig ost.

Gick vidare och en Mandelkremla hade vaknat.

Samma sak här Atomic fick bekanta sej även med den doften och hans matte fick veta lite om såna. Mycket roligare när det finns flera sorters svampar.

Matte hittade en Karljohan också men den var sjuk av sån där soppsnylting.

Sen var det dags att träna på allvar. Här växer det faktiskt ett par levande kantareller som matte INTE har vattnat.

Svampvattnet det föll och föll. Egentligen borde jag inte vistas ute, men är det kurs så gör man det bästa av det.

Sen jobbade Atomic med de där kantarellerna som matte har hållit på och vattnat de senaste evigheterna. Han är så duktig så duktig och hittade dom snabbt. Dessutom hade de fötts några nya kantarellvalpar så det finns hopp om bättre tider i skogarna.

Fanns ett par Kremlor till så han fick prova på dom också. Gäller att ta alla chanser när det finns växande svampar.

Sen fick matte ta till det där med att plantera ut kantareller. Vad gör man när de har vägrat växa på grund av ovädret med torka och hetta. Men Atomic jobbade lika bra i alla fall.

Skulle fika vid skärmskyddet på min Sörmlandsledsetapp. Tur att det finns för ni ser hur grått det är.

Det tar på krafterna att vara med på kurs så jag somnade en stund. Taket sticker ut en bra bit och skyddar.

Svampvattnet öste ner ordentligt ett tag. Perfekt behövs enorma mängder.

Sen när det kom lite mindre så skulle vi fortsätta för Atomic skulle träna mera.

De här kantarellerna har vi bevakat sen 18 maj när de bara var små prickar. Nu har de ohjälpligt dött torkdöden.

Tog till det där med att plantera ut av de jag och Sigrid hittade i fredags. Alltså duktiga, duktiga Atomic som snyggt hittade dom och tog kontakt med sin matte för att få sin belöning. Matte är så imponerad av honom och hur otroligt bra han jobbat trots svampbristen.

I tisdags var vi i den här skogen och då fanns det inga Kungschampinjoner. Men sen dess hade några både fötts och hunnit dö torkdöden. Detta är visst en svamp som jag ska lära mej är det tänkt.

Men vad sjutton håller människorna på med? Helt plötsligt var bäcken det mest intressanta som existerade i deras värld. De tittade och pekade och fotograferade.

Förklaringen, det var en massa kräftor i det lilla vatten som finns kvar. Jag hoppas att de där kräftorna tappar sina klor för fyndad kräftklo var supergott lärde jag mej för några veckor sen.

Slut på allt det roliga, dags att gå till våra bilar och åka hem. Notera gärna att det helt plötsligt uppstått en sån där utrotningshotad stor vattenpöl.

Så var det dags att säja hej då till Atomic och hans matte. En sak är säker han kommer att bli en superduktig svamphund, bäva månde alla svampar i Skåne där han bor. Atomic kommer att städa skogarna.