Blev en del jobb idag. När Sigrid skulle hämtas så användes min bil eftersom vi skulle åka och

göra sáker. Sigrid var på riktiga fjortishumöret, ta på sej halsband och koppel var förenat med

stor smärta så hon skrek och låg och ålade på rygg. Alltså hon har inte ont nånstans det är bara

den vakna Fjortisen och inte första gången hon gör så här.

Åkte i väg och ställde bilen på ett bra ställe. När man går genom skogen så kommer vi till min Sörmlandsleds

etapp och dit skulle vi.

Sigrid kunde bara drömma om fria tassar idag. I bilen satt hon och blängde på matte med värsta fjortisminen.

Inte var det tillåtet att börja med bad heller.

Bäst att kolla av sakernas tillstånd, var ett tag sen jag var här sist.

Jag som sköter mej och vuxit ifrån fjortisstadiet fick ägna en massa tid åt att vänta på Koppelfången och 

långsamma matte.  

Tog sin lilla tid eftersom Koppelfången hela tiden hade åsikter om andra vägar och egna äventyr.

Hm, är det någon som har mördat en hund i skogen? Låg massor med päls utspridd på stigen.

Det var inget mord enligt matte utan nån som lagt ut avkammad päls till fåglarna så de kan använda när de

bygger bon. Matte kom helt plötsligt i håg att hon måste komma ihåg att ta med en påse som innehåller en

blandning av min och katternas begagnade päls ut i nån skog.

Sigrid lär sej.  Som här det här lilla trädet ska inte alls ligga här och hindra vandrande hundar. Vi har kommit

till min etapp så nu gäller jobb. Nästa gång ska matte ta med sågen och fixa det.

Jag hade stenkoll på allt, tar mitt arbete som fyrbent etappledare på största allvar. Ännu har jag inte hittat

några katastrofer.

Jag som var på fria tassar kunde minsann inspektera sjön. Trevligt, den är alldeles isfri och vattnet var gott.

Koppelfången missade det eftersom matte inte alls hade lust att klafsa ut i det våta.

Nån hade gått och tappat en massa godis så vi städade noga. Går åt mycket energi i skogen.

Jaha här ska det göras nåt viktigt. Har med känliga människor att göra.

Vadå spänger? Jag gick minsann rakt genom vattnet, var inga som helst problem. Varför är ni människor så

känsliga?

Sigrid Koppelfånge hon passade minsann på att bada lite i den. Enigt matte är det väldigt lite vatten just nu

brukar vara mycket mer.

Mäta för de där spängerna gör man visst bäst genom att bada tumstocken. Sigrid är en bra assistent för hon

kollade så att matte mätte rätt. Matte där emot var gald för att hon inte badade ofrivilligt. Var nära ett par

gånger.

Gick vidare och där hade ett träd tröttnat på livet och placerat sej precis där hundar ska gå. Det ska bort.

Fortsatte att inspektera allt vikigt. Allt var precis som det skulle vara.

För övrig har jag väldigt vacker skog på min etapp. Går man hela etapp 20 så passeras fantastisk gammal

hasselskog, en fornborg, vacker tallskog och djup granskog. Fyra sjöar finns det också.

Vanlig syn. Koppelfången tror att hon ska en massa förbjudet och går på bakbenen.

Så var det dags igen. En tall har tröttnat på livet och självklart lagt sej rakt över leden.

Ja Sigrid jag vet men det är bara att vänta. Matte satt på en sten och pratade i telefonen med våran

Sörmlandsledschef om mått på blivande spänger, fallna träd och sånt. Alltså en massa tråkprat.

Bla, bla, bla bla jag somnade av leda ett tag. Tänk att människor alltid ska prata så mycket tråk.

Så där ordning i tillvaron igen. Nu är det dags att lämna min etapp och ta en annan väg tillbaka.

Provade att låta Sigrid vara på fria tassar en stund. Jo hon skötte sej även om det märktes att Fjortisen var

vaken.

Här borde det vara nästan bottenlös lera, men det är så torrt så torrt. Behövs mängder med regn.

Jaha så blev även jag fånge för nu är vi ute på vägen igen och alldeles nära min bil. Alltså dags att åka hem.

Men vi fick en del gjort på våra skogstimmar.

I dag hade jag tur för Sigrid hängde med hem till mej.

Gissa vem Leya ser på golvet? Undrar om hon planerar stöld av Sigrid? Skulle troligen vara genomförbart i

hennes värld eftersom hon är större än Sigrid.

Var skönt att ha sällskap av Sigrid för matte var dötråkig. Hon grejade och grejade ännu mer med alla de där

tjärsticken.

Men nu är alla rena, har fått sina etiketter och har packats i kartong och rest vidare.

Hoppas jag och Sigrid får göra nåt skoj i morgon också.

Inga nya bra skogar med konstiga träd i dag inte. Matte påstod att det blåste så mycket så vi

kunde hålla oss i hemmaskogarna.

Vi träffade i alla fall söta Beagelvalpen på Heden. Var ganska länge sen sist.

Hon och Sigrid planerade för en massa lek, men det är inte så lätt i koppel. För övrigt så skulle vi åt olika håll.

Vi gick vidare mot vart vi nu skulle. Då var det nån som ropade på oss.

Hej Göte. Nä jag har aldrig nånsin varit livrädd för dej när du var arbetsklädd. Förvirrade matte har säkert

blandat ihop det med nån annan hund. Vi är två mycket ensamma hundar som behöver en massa sällskap.

Jaha och där försvann Sigrid. Hon befinner sej nånstans där inne troligen sysselsatt med att tigga godis.

Jodå jag gick in jag också och visst hade Maggan godis till oss. Väldigt bra med godisservering. Vi får varken

mat eller godis i våra hem så givmilda människor är perfekt. Behövde dessutom energi för att orka med skogen.

Jaha här var det ett tag sen, bäst att kolla vad som hänt sen sist.

Nöta inkallning med Fjortisen. Ingen Fjortis vaken just nu för Sigrid kom snällt, men sånt kan svänga snabbt.

Hm, det här är inte bra. Vattnet har minskat ganska mycket i bäcken sen jag passerade sist.

Intressanat dofter fanns det och alldeles nyss hade Hälge passerat för vi hittade färska lämningar. Fick inte alls

käka upp det för skitmatte.

Struntar fullständigt i Hälge, jag vill umgås med Ekorre! Den asociala typen satt upp i granen och sa en massa

som inte lät snällt. Tycker att den kunde ha kommit ner och varit trevlig.

Kolla Sigrids min. Hon och matte väntar på mej och nu håller Fjortisen på och vaknar.

Ja jag kommer, det var ett förbaskat tjat. Hade jag fått sitta kvar vid granen så kanske Ekorre kommit på

andra tankar.

Detta är den lilla, lilla "sjön" i den skogen. Där lever fortfarande isen fast den är alldeles svart och rutten.

Alldeles innan bilden togs så stack Fjortisen rakt över isen och matte vrålade och kallade henne otryckbara

saker. Ingen vill tänka på vad som hänt om isen brustit.

Den oskyldigaste av de oskyldiga har behagat återkomma, men en annan väg. Jag talde om vad jag ansåg om

dumma saker.

Jag gör precis vad jag vill och jag kan och vet ALLT. Var vänlig och befria mej från kopplet så jag kan göra

precis vad som faller mej in. Det finns absolut inget farligt och är det farligt så övervinner jag det.

Sigrid kunde bara drömma om frihet. Nu var det koppelfånge som gällde.

Matte hittade Citronfjärilar som hon först trodde var döda men de levde. Tror att de ansåg att det var kallt

eftersom de var väldigt slöa.

Ja du Sigrid vet du hur skönt det är att vara på fria tassar? Om du ser till att bli ditt vanliga jag igen så får

du också förtroendet. Men Fjortisen hängde i kopplet och skulle på egna äventyr hela tiden.

Lugn Sigrid matte bara letar efter nåt som vi ska träna på om det finns. Sist var inga födda.

Titta nu hade det fötts Stenmurkelvalpar. Förra gången var det alldeles tomt, men nu så.

Usel bild men Sigrid provar att lukta på sitt livs första Stenmurkla. Självklart en massa beröm och så serverades

vi godis. Jag tränade jag också.

Denna lilla precis nyfödda valp kan faktiskt växa och bli stor som en knytnäve. Granbarret bredvid är normal

stort så denna är inte många millimeter ännu.

Jag kollade en massa trevligt som koppelfången inte kom åt. Vattensamlingar med gott vatten, spännande

dofter och annat viktigt.

Jag var leksugen så matte provade att låta Fjortisen springa. Jo vi hann leka lite med betoning på lite innan

hon försökte med andra påhitt.

Men jag lovar jag är ingen Fjortis. Jag är en söt och snäll hund som alltid lyder. Visst kan jag väl få springa

på fria tassar? Den enkla grejen gick inte matte på.

Vanlig syn, Fjortisen står på bakbenen och tror att hon ska ge sej iväg efter nånting. Men hon kom ingenstans.

Jag ägnade mej åt att kolla allt som hon missade, fast det fanns inte så mycket av värde idag.

Slut på skogen för idag, tillbaka på den lilla vägen. Alltså snart dags att gå hemåt.

Jaha så blev även jag koppelfånge för nu är vi bland bebyggelse. På väg hem så såg vi en Schäfer på håll den

skulle död enligt Fjortisen som säkert försökt om hon fått chansen. Fick hon inte och oskyldig Schäfer ska inte

alls drabbas av Fjortis med storhetsvansinne.

Inte nog med tråkrundan, i dag var det en sån där korkad dag när Sigrid skulle gå hem till sej. Mycket trevligare

när jag har sällskap hemma ett tag också.

Hade tråkigt medan matte kladdade och kladdade ännu mer genom att tillverka mängder med såna här

sticks med tjärsalva i. Märks att fästingar och annat vaknat nu.

I morgon hoppas jag att det blir en bättre dag, jag vet i alla fall att Sigrid ska med hem till mej.

Min bil användes när Sigrid skulle hämtas. Matte ångrar att hon inte använde kameran när hon

kom tillbaka ut. Jag var nämligen fullt och fast övertygad om att Hundnapparen skulle  komma

och sen skulle jag och Sigrid bli bortförda igen. Men det var lugnt matte hade bara Sigrid med sej.

Nu har vi hamnat på ett ställe där vi aldrig har varit. Fattar inte att dessa nya skogar aldrig tar slut.

Så där inne på en liten grusväg och vi kan vara på fria tassar, eller i alla fall jag. Sigrid hade visat en del

tecken på att Fjortisen var vaken så hon fick ha släpande koppel.

Nya ställen inneär massor med skoj att undersöka. Både vägen och skogen var väldigt intressant.

Där inne befinner sej Fjortisen och har inte en tanke på att komma. Det var "jag gör precis vad jag vill och 

struntar i allt annat" som gällde.

Slutade med att matte hämtade henne och sen var det slut på friheten. Om man inte lyssnar och sköter sej

då är det koppelfånge som gäller.

Tänk om matte och koppelfången kunde vara så vänliga och snabba på lite. Jag har inte tid att stå här hela

dagen. Nya ställen kräver massor med undersökning och jag har bråttom.

Titta, jag har hittat en sjö! Enligt matte är inte denna badvänlig så vi skulle fortsätta. Hittade massor med

annat spännande och i bland fick Sigrid springa fritt då passade vi på att busa.

Titta en fin bäck mitt i skogen. Jag drack gott vatten i den, bäst att passa på medan det finns nåt vatten.

Nä du Koppelfånge det går inte alls att bada när man sitter fast!

Nästa sjö och denna är mycket bättre.

Doppade tassarna i den och provsmakade vattnet som var utsökt. Bra sjö som vi säkert kan besöka igen.

Undersökte omgivningarna noga. Verkar vara ett mycket trevligt ställe.

Fortsatte efter vägen för matte påstod att vi skulle gå och göra nåt som vi aldrig har gjort.

Nå Sigrid det ska inte alls jagas nånting, alltså blev hon fånge igen.

In i djupa skogen och där nånstans ska vi göra det där märkliga.

Hit skulle vi till en enorm tall med märkliga rötter. Fattade ingenting vi har sett miljoner med tallar under

alla våra skogsturer.

I tallen finns det en massa gamla hål där människor har borrat bort en del trä. Märklig sysselsättning.

Sen började det.

Jaha nu börjar det. Jag skulle gå genom tallens rötter, fick göra det väldigt många gånger. Mest för att det

skulle bli nån bild på mej när jag gjorde det.

Sigrid bestämde sej för att tallen var ett utmärkt klätterträd och lekte bergsget en stund. Men det var inte alls

klättra i tallen vi skulle.

Nu så Sigrid tar också vägen genom rötterna. Detta har vi aldrig gjort, en massa vändor genom höga tallrötter.

Märkligt påhitt.

Ja du Sigrid nu har vi tagit många vändor genom de där rötterna. Undrar varför? Matte sa att det är en Bottall

om man kryper, blir dragen genom rötterna så stannar alla sjukdomar i tallen. Inte för att vi känner oss sjuka

och med alla vändor under rötterna kommer vi säkert att vara kärnfriska i evigheter.

Så här står det om tallen på en skylt bredvid den. Sörmlandsleden passerar precis förbi den.

Eftersom vi nu är så otroligt friska och laddade med energi så fortsatte vi. Matte har visst en väldigt bra runda

i den skogen, men den är lång och kräver fika så det får bli en annan dag.

Nu ska matte flytta igen. Det här huset ligger långt inne i skogen och passar eremiten perfekt.

Nå hur var det ska vi bo här eller? Tydligen inte idag, man får visst inte flytta in i andras hus hur som helst.

Blev samma väg tillbaka igen. Men eftersom vi missade mycket första vändan så hade vi tassarna fulla på

tillbakavägen också.

Vi hann med en del skoj busande också. Sånt är väldigt viktigt. Sen gick vi till bilen och åkte.

Hamnade där Inez bor för matte skulle hälsa på min bils sommardäck. Jag hittade Inez leksaker och snodde

dom. Hon hade inte en chans att få tillbaka dom.

Sigrid bestämde att idag var Inez läskig och satte sej i Inezmattes knä. Men.......................

Helt plötsligt så gick det minsann bra att leka med henne, kan kanske bero på att pitbullen vaknade. Fjortisar

är märkliga varelser.

Bra, idag skulle Sigrid med hem till mej. Alltid trevligt med sällskap och hon hittade en bit grisöra att tugga

på. Vi slappade mest för det tar på krafterna med nya ställen och den där märkliga tallen.

På min gata var det kaos. De håller på och gräver på den och nu var den helt blockerad. Stor lastbil och

grävmaskinen hade gått sönder. Eller den hade tappat en sån där larvmoj. Tog sin tid innan de hade lyckats

laga den. Tur att matte ställt min bil på ett annat ställe.

Lämnade hem Sigrid på eftermiddagsrundan. Hoppas att vi kan hitta på nåt skoj i morgon också.

Dagen började precis som vanligt, måndag är ju Sigriddag så jag hämtade henne. Inget åka

nånstans hörde att matte pratade om dåligt med tid. Borde ha varit uppmärksam då.

Började med att gå till sjön. Lekte en massa och matte kollade vilket humör Sigrid var på. Fjortisen var inte

närvarande.

Nä du Sigrid den här pinnen är min, du får skaffa dej en egen. Roligt hade vi.

Kollade av bryggorna. Tydligen ska de bytas eller lagas för det låg flera delar på stranden.

Kollade av vattnet, kallt och gott var det. Gick vidare lekte en del och grejade med våra viktiga hundsaker.

Sigridmatte har tydligen börjat i hundfrisörbranchen för nu har Sigrid fått sommarfrisyr. Hon hatar att bli 

kammad och borstad så nu rök pälsen.

Sigrid passade på att bada. Jag blöter bara tassarna än väntar på lite varmare vatten. Hade Sigrid fått så hade

hon säkert gett sej ut och simmat.

Helt plötsligt så dök Inez och Rick upp. Han gillar i alla fall vatten.

Hlet plötsligt så ansåg Sigrid att det var helt okej att umgås med dom och lekte med Inez. Vem begriper sej

på fjortisar med hormonstormar?

Eftersom jag inte behövde vara livvakt åt Sigrid så ägnade jag mej åt dragkamp ihop med Rick en stund.

Vi skulle vidare men Inez hade ingen lust att följa med sin matte inte. Men hon belv tvungen.

Drog runt och inget av värde hände, inte såg vi till Ossy heller.

Vi är så duktiga och massor med beröm fick vi. Här markerar vi nämligen Ostronmussling tillsammans.

Här är de små torra valpar som troligen aldrig blir vuxna, men vi hittade dom. Fick självklart massor med

beröm och god ost för väl utfört arbete.

Så klart vi kommer på inkallning. Men Sigrid hade visat en del fjortisbeteende så hon fick stå ut med släpande

koppel.

Här har Fjortisen vaknat. Sigrid ansåg att komma var ganska onödigt, hon hade annat för sej. Blev slut på

friheten när hon kom tillräckligt nära matte.

På väg hem efter en i vårt tycke alldeles för kort runda. Men där framme ligger den nya Grisöronaffären.

Nu var det lugnt så vi kollade deras sortiment noga. Jo då det fanns en hel del att handla.

Sigrid ville visst köpa en massa mat. Men matte köpte ingenting. Snålkärring!!!!! Usla ursäkten var att hon bara

skulle kolla nåt åt en kompis och att vi inte ska tro att vi ska handla där varje dag.

Lämnade hem sigrid, bara det hon skulle inte till mej idag. Elände!

Gick hem och var bara hemma en stund så skulle jag ut igen. Nu började mardrömmen. Vid mon bil var

Sigrid och hennes matte och de skulle åka med mej. Hamnade i Eskilstuna och utanför människoveterinärens

tillhåll hände det.

Titta här. Matte har klivit ur bilen, men Sigridmatte har satt sej på mattes plats och tänker köra iväg med mej

och Sigrid. Vår mardröm blev sann. Nu blir vi hundnappade och kommer säkert aldrig mer att se matte. Matte

försvann in till människoveterinären och vi hundnappade åkte mot okända öden. Övertygade om att vi aldrig

mer skulle se matte och Sigrid grät mycket.

Gick en sväng på Djurgår´n med vår hundnappare som vägrade släppa oss på fria tassar. Men så skulle vi till

bilen igen. Hamnade vid människoveterinären och där var matte. Människoveterinären hade fotograferat

hennes ögon och efter sånt blir synen dimmig och hon an inte köra bil. Fast jag kastade mej ur bilen, men

blev instoppad igen eftersom matte skulle åka med.

Ordning i tillvaron vi har hamnat hos mattes mamma där vi serverades väldigt välbehövliga köttbullar.

Märkliga saker händer. Sigridmatte byter gardiner åt mattes mamma. Egentligen skulle matte ha gjort det,

men med hennes dimmiga syn var det lika bra att hon inte gjorde det.

Ni fikar och vi behöver mer köttbullar efter vår skräckupplevelse med hundnappningen. Fick mer köttbullar.

Bli hundnappade tar på krafterna. Både jag och Sigrid mer eller mindre svimmade av utmattning. Människorna

pratade bara en massa tråk i evigheter.

Sen åkte vi hem, fortfarande körde Sigridmatte men min matte var ju med så det var nog ingen överhängande

risk för ny hundnappning. Har mest slappat sen och matte gnäller över ljus, dimsyn, huvudvärk och en massa

annat. Klena människor!

I morgon är vi lovade en vanlig skogsdag utan hundnappning.

Har faktiskt haft en hel del att pyssla med idag. När jag skulle till skogen så använde matte min bil.

Jag skulle åka och göra nåt.

Har hamnat där min Sörmlandsledsetapp går och där ser jag minsann människor jag känner.

Så där rotade fram mina vallinstinkter och hämtade Patrick (som Sigge kallade Pinnaffären) och Aleks. 

Tydligen så skulle de vallas till de där Rökpipsvamparna.

Skulle tydligen studeras nåt på en hasselbuske, jag pysslade med annat under tiden.

Pinnar använder man väl som leksaker eller? Men det skulle tittas på nån svamp på den.

Här finns det inga Rökpipsvampar så ni kan följa med mej istället.

Tydligen skulle de titta på några svampar som heter Läderskål först. Vet inte om jga ska lära mej dom, det

visar sej.

Sen sa matte åt mej att gå och leta svamp.

Snygg absolut klockren markering. Jag gick rakt på stället där Rökpipsvamparna växer och ställde mej vid

dom. Nu anser matte att de här kan jag verkligen. Var ett prov hon utsatte mej för bara för att se om jag

kunde hitta dom igen. Troligen är jag den andra hunden i hela Sverige som kan dessa, den andra var Sigge.

Fick mängder med beröm och smaskig ost. Är inte ett dugg svårt detta att leta upp svampar. Jag får massor

med beröm och gott godis. Svamphundsjobb är ett bra jobb.

Aleks hade aldrig sett såna så jag stod kvar och visade. Fick beröm av honom också.

Fast människor är märkliga inte ville han ha mjukost som belöning inte. Det är ju det allra bästa man kan få.

Så skulle det tas massor med bilder på de där svamparna.

Jag satte mej och filosoferade över hundlivet. Nu är jag alltså godkänd av matte som svamphund. Nu ska jag

lära mej ytterligare en del men det är ingen brådska säjs det. Är inte ett dugg svårt massa beröm gott godis

och lite hjälp från matte i början så klarade jag detta galant.

Människorna blev klara så vi gick vidare.

Matte drog runt på sekatören om den var försvar mot Aleks och Patrick eller för att klippa sly på min

Sörmlandsledsetapp det vet jag inte riktigt.

Kolla Patricks min, han har i många år terrat matte och nu är hämndens stund inne.

Hoppsan skickade hon verkligen ner honom i ån? Tyckte jag såg nåt flyta iväg där.

Hittade årets första blommande Vitsippa. Fast det var inte jag utan matte.

Fortsatte att kolla av min etapp där allt var precis som det skulle.

Stora frågan är detta ett ben som jag fyndat i skogen eller är det så att det är resterna av Aleks? Ni vill inte

veta vilken bloddrypande historia om detta matte skrev i svampgruppen på Facebook.

Oavsett om Patrick flyter i ån och Aleks ligger i min mage eller om de lever och skulle åka åt annat håll så

skulle jag ta tag i andra viktiga göromål.

Kolla så allt var okej vid skärmskyddet vilket det var och ingen hade skrivit hälsningar till mej i gästboken.

Titta så trevligt, onödiga isen hade dött på sjön. Alldeles perfekt, var nere och kollade vattnet doppade tassar

och drack en del.

Jo jag sitter på bordet och du vet väl vad jag förväntar mej eller? Ovanligt lydig matte för jag fick min ost.

Gick en sväng på en väg där jag inte gått sen i höstas. Sigges gamla arbetsplatser med Stenmurklor ska

finnas här. Fanns inte minsta lilla valp idag, hade faktiskt tänkt träna på dom.

Blåsipporna var alldeles rosa där. Vackert enligt matte, jag bryr mej inte om blommor.

Hittade en källa med jättegott vatten. Måste säja att det är service i en del av mina skogar. Vände tillbaka 

samma väg.

Kollade av en del viktiga spår och sånt. Egentligen så skulle vi ha gjort mer jobb på leden men då hade klockan

blivit mycket och matte var hungrig så det var dags att åka hem. Det där andra jobbet kan vi ta nån dag i veckan kanske.

I morgon blir det visst nåt annorlunda. Jag vet att det är Sigriddag, men matte pratar om gråtande hundar och

spännade eftermiddag. Rapporterar i morgon om varför vi ska gråta och vad som blir spännande

I går pratade matte om nåt jobb på Sörmlandsleden idag. Men det ställdes in i morse eftersom det var

riktig höstdimma och försökte regna.

Gick ut för morgonrundan. Hann inte många meter innan jag träffade Sigrid och hennes matte. Trodde

tänkte, hoppades att de förvirrade människorna hade glömt att det är lördag. Tyvärr hade de inte gjort det

för Sigrid skulle hem till sej och jag till mej.

Jaha inget jobb och ingen Sigrid. Får väl gå på en ensam runda då.

Träffade Rottis Helga och hennes husse. Bjöd Helga på ost, jag håller avstånd till henne för jag tycker att hon

är läskig.

Gick till sjön och kollade vattnet, bäst att passa på medan det finns nåt kvar i den.

Dimman gjorde sitt bästa för att stjäla sjön och det försökte regna. Var nog lik bra att det inte blev nåt åka

och jobba på leden.

Jag letade efter ätbart gräs och lyckades hitta lite.

Matte hittade årets första Vitsippsknoppar. Är nog vår på riktigt nu.

Tog en sväng efter spårvägen, var ett tag sen jag gick här.

Så trodde matte att jag hade skräp vid ögat och skulle plocka bort det. Hade fått en fripassagerare i form av

Snigel. Blev befriad från Sigel som inte alls ska lifta med mej.

Kladdig och slemmig typ som hamnade på en sten istället för på mitt huvud.

Men snälla Ekorre. Jag är så ensam och vill ha lite sällskap, du kan väl komma ner och umgås i alla fall lite

med mej. Nä hade ingen framgång.

Sist jag gick här så fyndade Sigrid ben. Hon förlorade sin benknota när matte sparkade ner den i bäcken men

jag har ett minne av att jag lämnade mitt ben här. Letade men hittade det inte.

Trösten, det växte ost på mina skogsagilityhinder. Faktiskt första gånge jag hittar sån där.

Hm, här har jag inte varit. Enligt matte hade Sigge arbetsplatser för Stenmurklor här. Skulle kolla om det

fanns några så jag kunde träna. Fanns inga alls så det blev inet tränande idag.

Gick på en stig där jag inte har varit. Trevligt med nya ställen, men jag hittade inget av intresse.

Till slut så hamnade jag på Vilda grisvägen. Fanns inget spännande på den heller och det regnade så jag

ville helst gå hem.

Hur var det nu med min Sörmlandsledsetapp? Skulle jag jobba? Nä inte idag och detta är fel ställe för det som

ska göras. Planen är en annan dag.

Jo det är vår för nu har spårvagnarna vaknat. Vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker om dom.

Enligt matte ska jag gå till en alldeles ny affär nu, alltså en som jag kommer att gilla. Jag gillar faktiskt

alla mina affärer!

Men titta här då! Andra gången idag som jag möter Sigrid. Men tro inte att vi skulle ut och ha skoj. Nädå,

vi skulle åt olika håll igen. Skitmänniskor! Sigrid hade dessutom varit och handlat i den där nya affären.

Jaha här framme ska den där mystiska affären befinna sej.

Titta! Det har öppnat en Grisöronaffär här! Blev bara denna dåliga bild tagen idag för det var ganska mycket 

människor där. Handlade lite godis till mej. Den ligger precis där jag och Sigrid går när vi ska till

hemmaskogarna eller på väg hem till henne. Alltså bör vi få gå och shoppa varje dag. Fast jag hörde att matte

påstod att det kan vi drömma om. 

När jag var på eftermiddagsrunda så träffade jag konstigt nog inte Sigrid. Men jag träffade Dixie och Rocky

och en del människor jag känner. Hörde nåt om nåt uppdrag i morgon.