Äntligen lördag, var flera månader sen sist. Fast hon utan tidsuppfattning påstår att det var lördag alldeles nyss. Jag vet som vanligt något annat och jag har rätt.

Ägnade ett par veckor åt att passa dörren efter morgonrundan, men sen var det dags. Bra blev det direkt eftersom jag hämtade Jenna som skulle hänga med.

Så framme nu gäller det att hitta Basse så vi blir full flock.

Nu så vi ser honom. ÄNTLIGEN vi nhar inte setts sen igår och det är minsann lång tid det.

Så flocken är komplett, precis som det ska vara. Nu ska vi ha en massa skoj och vänta på våra kompisar.

Stackars Jenna och Basse de har som vanligt inte fått tokspringa på flera månader, alltså massor att ta igen.

Så nu börjar det komma en massa kompisar. Det är ett väldigt jobb med att hälsa alla välkomna.

Jenna tyckte att det var trevligt att Nasse kom, de är samma ras och hade en hel del att prata om.

Det är fler på gång och Jenna hade stenkoll, vi andra var upptagna av en massa lek och mingel just då.

Fler att hälsa på och mitt i hundröran befinner sej Kasper, den stora prickiga. Han har inte varit med på många evigheter.

Förra gången Jenna träffade Kasper var hon övertygad om att han var en ko som borde vallas. I dag hälsade hon och kom fram till att han nog faktiskt är en hund. Alltså ingen vallning av honom idag.

Hm Sansahusse har minsann MIN boll och den tänker han kasta nu gäller det att vara snabb så jag får tag på den.

Tyvärr förlorade jag precis den gången men jag vann den vid ett annat kast.

Fred kom också och hade en massa skoj tillsammans med Nikki. Vi var massor med hundar idag, matte tror att det var närmare 20 stycken.

Kom en tik som suttit i Hormonhäxefängelset. De trodde att hon slutat lukta gott, men Basse var av helt andra åsikter och blev alldeles dödskär. När de skulle åka, gick inte att vara med så skulle minsann hormonstinne tonåringen med. Han misslyckades för matte lånade Leonberger Peggys koppel och fångade honom.

Som tur var så glömde Basse lika fort och började leka en massa med Luna i stället. Mycket bättre sysselsättning än att ragga på före detta Hormonhäxa.

Men det var inte bara Basse som raggade. Helt plötsligt så kom Bamse på att Peggy det var minsann det allra vackraste han nånsin sett. Fast han hade ingen som helst framgång.

Schäfer Cash  och Jenna hade nåt djupt samtal om alla hundlivets väsentligheter. Men ungefär nu gick det illa för Kasper. Han lyckades bryta en klo, sånt som kallas för klokapselbrott. Trasig klo och en massa blod, alltså var det bara för honom att åka hem igen. Såna där brott gör visst rejält ont och kan orsaka otäcka infektioner också. Det är visst bland annat därför det är viktigt att tvingas utstå tassamputering. Långa klor gör risken för det mycket större. Fast jag begriper inte varför tassarna amputeras varje gång.

Varför ska alla ha min boll? Till och med Peggy försökte stjäla den, fast hon lyckades aldrig. Jag gick och gömde mej tillsammans med bollen flera gånger. Enligt den totalt oförstående matte kunde jag strunta i bollen och umgås istället.

Jo jag kan röra mej utan den. Har varit och pratat med Sigge och Cash men de hade nåt ointressant hos hanar emellan snack. Lika bra att lämna dom i fred.

Passa dej Tilly du har snott den där bollen och nu tänker jag och Basse samarbeta för att komma över den. Var en lång och vild jakt innan Basse snodde den.

Blä! Alla har åkt hem vi har varit inne hos Basse och tiggt godis och nu väntar våra tråkhemma.

Lämnade Jenna och gav henne lunch. Hem till mej och sov ett par timmar.

Hämtade Jenna för eftermiddagsrunda. På torget satt Basse i sin bil och längtade efter oss, vi längtade lika mycket efter honom. Men de där tråkiga människorna pratade tråk och påstod att vi träffas i morgon och kan leka då. Vadå det är många veckor tills i morgon!

Nu ska jag strax gå och se till att Jenna få komma ut för en kvällsrunda. Sen ska jag vila mej i form så jag orkar med kompisar i morgon.