Så var det änltligen måndag igen.

I morse hade jag noga koll så jag visste precis när Basse och Nisse var på gång. Såg till att komma till porten för att ta emot dom.

In till mej och frukostrestaurangen öppnade. Kattvalparna fick sin blötmat och jag och Basse en utsökt god frukost, den är så mycket mer smakrik när jag har sällskap.

Så var vi på gemensam morgonrunda också, mycket bättre att vara två på den.

Blåste och var så där äckligt gråkallt.

Tillbaka hem och funderade på vad vi skulle hitta på idag. Matte hade flera olika planer varav två ställdes in eftersom det var så kallt och ruggit ute.

Nu ska vi gå och kolla om de där bombmurklorna har vaknat, det var faktiskt en av planerna. Sist jag var här var jag alldeles ensam så det var skönt med sällskap idag

Mycket att kolla av blev det. Händer alltid en massa i våra skogar.

Basse hittade nån spännade doft så medan jag väntade på honom så käkade jag god och mättande bark, Frukost hade jag som vanligt inget minne av.

Sen drog han iväg och letade efter några ben som han och Troy fyndade i höstas, Men de hittade han aldrig. Hörde nåt om att när Troy återkommer från fångensskapen i Stockholm för de leta tillsammans för nånstans ska de finnas.

Vilda grisarna har varit borta länge från den här delen av skogen, men nu är de tillbaka igen. Massor uppbökat på många olika ställen.

Kollade av en massa mera viktigt. Vi måste ha stenkoll på våra skogar.

Bombhundar i arbete, här brukar de sällsynta och fridlysta bombmurklorna visa sej., Men inte idag inte var alldeles övergivet. Ska ha koll framöver om de behagar komma i år.

Diskuterade vad vi skulle hitta på nu. Var precis vid vår Sörmlandsledsetapp.

Kolla spängerna så vandrande hundar kan använda dom är viktigt. Jag hade inga som helt bekymmer. Men bakom svansen på mej och utanför bild var Basse. Han halkade av och ner på isen som självklart gick sönder. Matte fick några hysteriska skrattanfall. Basse fick inte vara i det isakalla vattnet utan blev tillsagd att komma. Kankse ska vandrande hundar undvika de snorhala spängerna på vintern, de flesta brukar inte uppskatta vinterbad.

Sist jag gick här var det öppet vatten, men nu låg det is på den lilla nästansjön.

Basse hittade ett annats tälle, men döda isen gick inte fast han slet och gjorde allt för att döda den.

Kollade ett ställe till med bombmurklor, men det var lika ödsligt där. Vi hade gärna jobbat som svamphundar men det får tydligen vänta.

Basse intog en känd godissten. Matte trodde hon skulle få en fin bild. Har ni sett nåt stöddigare än Basse? Jag äger stenen och vid närmare eftertanke äger jag nog hela skogen också. Fast enligt matte är han fin trots sin något högdragna min.

Nästa försök då lipade han istället.

På väg hem för matte frös, ytterst sällan hon gör det men idag var det bedrövligt enligt henne. Men tack snälla Hare det var minsann lämnat en godis till oss i skogen. Vi tog självklart reda på allt. Vi har så mycket att göra att det går ut mycket energi och harpluttar är energirika har vi bestämt.

Hem, kattvalparna ville ha lunch. Vi käkade också lite och sen somnade vi.

Skulle på eftermiddagsrunda, fortfarande samma äckliga fuktiga kyla och dessutom blåste det.

Fördel, vi fick passa biblioteket vilket innebär att när matte är klar där då ska vi till Vivecas magiska fönster. Basse såg till att det öppnades och vi fick välbehövligt godis.

I morgon ska vi förhoppningsvis genomföra nån av de andra planerna, får se vilken det blir.