Tur att vi är morgonpigga. I dag var nämligen ovädret tillbaka igen med riktig äckelhetta. Men inna det anlände så hämtade jag Sigrid, Mikko och Sigridmatte. Vi skulle kolla nåt i en av mina skogar. Matte hade nämligen fått för sej att det kunde vara dags för nåt.

Här inne i skuggiga skogen var det fortfarande skönt.

Jag passade på att springa en del. Sen när det blir hett är det ju inte att tänka på.

Sigrid som tål värme ännu sämre än jag försökte få igång Mikko att leka.

Eftersom jag utsett mej till polis så vände jag från det jag planerat för att hålla koll på vad de egentligen gjorde. Faktiskt så insåg Sigrid att det var alldeles för varmt för att leka.

Bada är en mycket viktig sysselsättning. Svalkar skönt och eftersom jag var på min Sörmlandsledsetapp måste jag kolla badvänligheten för vandrande hundar. Sjön är fullt godkänd.

Sigrid badade också massor men Mikko hade ingen lust idag.

Matte påstår att de lömska människoätande Vithajarna vet när hon närmar sej en sjö. Så här såg det ut så fort hon var nära vattnet. Vithajar överallt.

Nu ska vi gå och kolla om det är dags för det där som matte trodde skulle komma. Självklart inspekterade vi sjön här också.

Nå är du klar snart? Just här var det tomt men matte pratade om ett annat ställe.

Pollen är det gott om. Titta i ån det är alldeles fullt av sånt.

Men lugna ner er det är alldeles för hett. Leka det kan vi göra när det har blivit normalt väder igen.

Vackert är det med de gröna löven och ån.

Vid ån så växte det en massa såna här Vätterosor också. Ointressant om man är hund men tydligen intressant för människorna.

Så helt plötsligt så mötte vi en hund. Om det inte varit så eländigt oväder så skulle jag ha visat en massa hundar hela min etapp idag. Men det blev inställt. Lika bra för det hade blivit alldeles för hett. Den här tjejen skulle ha varit med, men nu var hon och hennes matte ute och gick på egen hand. Bara det blir svalare så ska jag nog kunna guida alla hundarna.

Nu blommar häggen så buskarna är alldeles vita.

Sigrid hittade nåt förbjudet att äta. Men hennes matte försökte hindra henne.

Jag snodde också en bit av vad det nu var,, men jag hann minsann svälj innan den klåfingriga människan öppnat min mun. Gäller att vara snabb.

Får jag presentera årets första Bleka kantarell!!!! Inte är den ensam heller, den har flera nyfödda kompisar. Ja alltså alla är bara några millimeter stora. Men nu börjar svampsäsongen på allvar. Bra då blir det förhoppningsvis en massa jobb för mej och Sigrid framöver om det behagar komma svampvatten. Det var alltså detta som matte var övertygad om att de skulle ha börjat födas nu.

Nu var det riktigt oväder och alldeles för hett. Tur att vi passerade ån igen. Sigrid kastade sej i och simmade. Jag blötte bara tassarna men det svalkade bra.

Kollade för här träffade jag en ekorre en gång. Men inte var han där idag inte. Tänkte att den skulle ha kommit tillbaka och kanske gått nån socialiseringskurs så vi hade kunnat umgås.

Usch! Nu är det vidrigt hett, ska faktiskt bli skönt och åka hem och göra ingenting.

Hemma så käkade jag lite och somnade. Släpade mej runt i skuggan på en smällhet eftermiddagsrunda.