Tråååååååååkdag detta. När jag var ute för morgontoaletten så regnade det. Perfekt enligt matte för då borde snön sjunka ihop. Jag ville mest hem för att undvika skador, har nästan glömt hur regn känns.

Detta är Sigrid surare än surast. Hon tänkte minsann inte röra sej en millimeter med den avskydda regnjackan på sej.

Men det gick att få med henne ut. Fast precis när vi kom ut så hade det slutat regna och börjat falla en massa onödig snö istället.

Sigrid var fortsatt irriterad på den hatade regnjackan och försökte bli av med den genom att ihärdigt rulla sej. Hjälpte inte.

Passerade vid sjön. Jag ansåg att vi skulle passa på och leka lite. Tänkte att Sigrid skulle komma på bättre tankar. Jo faktiskt så sprang hon flera meter.

Nä Hormonhäxan tröttnade lika snabbt igen. Leka är absolut inget som hon ägnar sej åt. Matte pstår att före jul var vi lika tråkiga båda två, har jag inget minne av. Matte minns säkert fel.

Nä det är inte dimma det är vidrig snöstorm över sjön. Äckligt.

Fast vi hittade faktiskt en gunga full med blodpudding. Kändes som dagens absoluta höjdpunkt.

Badsäsongen är säkert långt bort men Sigrid såg ut som om hon tänkte slänga sej i bäcken och simma.

Länge sen vi gick på spårvägen, men sen sist har nån stulit den. Den var försvunnen under all eländig snö.

Sigrid hon bara planerade för en massa otillåtna äventyr men som den koppelfånge hon är så kommer hon ingenstans. Matte trodde att vi skulle kunna gå i Hasselskogen men det var bara att glömma. Alldeles för djup snö.

Jag hade planer på att gå och kolla om Räv var hemma, var evigheter sen jag var där, Bara att glömma snön nådde mej till magen, och Sigrid skulle troligen ha drunknat.

Sigrid hittade spår efter Hälge, Honom hade hon minsann tänk sej att leta reda på, men det kunde hon också glömma.

Hörru våran Sörmlandsledsetapp har vi inte kollat på evigheter. Vi anser att det är dags nu. Jo matte höll med men upplyste om att det kan vi glömma. Den är inte framkomlig, måste töa massor först.

Vad pysslar den där storviltjagande Hormonhäxan med nu då?

Jaha nytt försök att ge sej i väg på förbjudna saker vilket självklart misslyckades.

Gick hemåt via diverse tråkgator. Fördelen var att de är befriad från snö. Lämnade hem Sigrid och gick hem och hade tråkigt.

Fast jag hittade nåt i datorn. Ett brev som Sigge skrev till Kung Bore för en massa år sen. Tydligen lika eländigt då som nu.

Jag träffade aldrig Siggm han varndrade över regnbågsbron innan jag flyttade hit men en klok hund var han. Här är hans brev

Till Kung Bore

Jag hoppas att jag en enkel svamphund inte stör dig i ditt hårda arbete.

Saknar tyvärr en adress att sända detta till så jag hoppas att du har tid att läsa min blogg.

Du har slitit så hårt hela vintern så du måste vara alldeles utmattad nu.

Jag börjar bli orolig för din hälsa.

Så hårt som du jobbar så är risken stor att du drabbas av det där som människorna kallar för utbrändhet.

Ibland funderar jag på om det kanske rent av är så att du lider av dålig självkänsla. Vissa vintrar har ju människorna tvivlat på att du ens existerar längre.

Det är jobbigt och förnedrande om ens existens blir ifrågasatt.

Men nu har du verkligen bevisat för alla levande varelser att du fortfarande finns och är vid god hälsa.

När du lät den första snön falla så var det skoj.

Faktiskt så var det flera gånger som jag njöt av en massa nyfallen snö att busa i.

Men snälla Kung Bore det räcker nu!

Jag har ju flera viktiga uppgifter att sköta i mitt enkla hundliv.

Bland annat så städar jag i alla skogar efter slarviga människor.

Men eftersom du jobbat så hårt så länge så kommer jag inte fram i skogarna.

Det blir väldigt trist i längden att bara kunna gå på plogade vägar.

Så är ju jag väldigt diskret när jag ska uträtta naturbehov. Ibland tror jag att jag ska drabbas av kronisk förstoppning eftersom det knappt går att vara i avskildhet.

Tänk också på alla hundar som är småvuxna, de riskerar att drunkna i all snö.

Jag har hundkompisar som har ganska tråkigt nu för att deras människor brutit armar och ben när de röjt snö.

Vi hundar börjar vara ganska desperata.

Har du haft tid att lyssna på vår kampsång som min kompis Elliot skrev?

Taxarna Malte och Snoken skrev ytterligare en vers och så fick vi hjälp från Paris av collien Edith.

Om du stannar upp och lyssnar så hör du säkert hur desperata hundar i hela landet sjunger kampsången.

Vi vill bara kunna ägna oss åt våra vanliga hundgöromål och inte hindras av all snö.

I norr finns ju lagotton Torsten som gillar att dansa.

Men snälla Kung Bore han tränar bara inför det där dansprogrammet på TV och det är inte alls snödanser han utför längre.

Blunda om du ser honom i rörelse för i ungdomligt oförstånd kanske han tar något felsteg ibland.

Var rädd om din hälsa Kung Bore och ta en välförtjänt semester nu.

Låt de som styr över våren få jobba nu.

Jag fyller år om 10 dagar.

Högst av allt önskar jag mig att du då sover din skönhetssömn och att det finns några spagropar i mina skogar.

Du är så välkommen tillbaka i slutet av året.

Jag lovar att jag ska ta av mina grisöronpengar och köpa en rulle silvertejp.

Sen ska jag tejpa igen munnen på min matte så du slipper höra alla hemska ord hon säjer om dig.

För efter en vår, sommar och höst så kommer jag att välkomna lite snö igen.

Som sagt mattes mun kommer att vara ordentligt ihoptejpad.

Hoppas att du tog dig tid att läsa detta och att du förstår att det inte är skrivet av illvilja utan jag är bara orolig för din hälsa.

Med vänlig hälsning

Sigge Svamphund