Ännu en eländig ensam dag.

Basse hänger med sin husse och ute är det kallt och det faller svampvatten.

Ut och först var  jag på ett ställe. Matte pratade tråk i flera år, nåt  om att kanske vara där då när hennes bok slöpps. Jag somande medan de pratade och pratade. Gick ut, vidaare för att passa affären medan matte postade nåt viktigt  avtal till förlaget.

Heden var alldes övergiven, bara jag som hade släpats ut i det usla vädret.

Kollade Ekorrskogen. Inga såna synliga heller, hade varit trevligt att träffa en social sådan.

Gick till campingen, var inne och pratade med de som jobbar där. Eller matte pratade och jag  försökte anställa mej som vakthund genom att ligga och blockera en dörröppning.

  Elände, här säljer de utsökt mjukglass. Jag var faktskt glassugen, men tro inte att det var öppet. De kunde väl ha specialöppet när jag kommer. Hörde nåt om att det minsann inte var glassväder, det är alltid glassväder!

Så påstod matte att hon skulle till apoteket.

Jag hade helt andra planer, nära apoteket bor  vikarierande frysstädaren så där tänkte jag hälsa på.

Min plan lyckades, jag tog mej in och fick godis.

Kylskåpet städades och jag fick utsökt korv. Precis vad jag behövde denna eländiga dag. Människorna fikade så jag tiggde till mej mer av dom. Var dagens höjdpunkt.

Skulle gå till Apoteket, men den kroniskt förvirrade matte glömde att hon skulle dit, såg inte  människor hon känner förrens de ropade. Jag behöver ha Basse så vi kan avlasta varandra när vi släpar runt på henne, går inte att brista i uppmärksamhet en sekund.

Gick hem, somnade av leda.

Trist eftermiddagsrunda, fortfarade kallt och svampvattnet föll. Träffade Zoya en snabbis sen var det hem till ensamheten igen.