Kylan har komit tillbaka, fullkomligt onödigt.

Jag och Basse skulle hitta på nåt.

Basse och hans eländiga rullande i snö. Naturnö är värdelöst, konstsnö ska det vara.

Skulle gå till skidbacken, då kunde jag ha tagit välbehövliga trevliga rull. Men där var det bilar så jag blev blåst.

Fanns spår att det gått människor på isen. Matte funderade på om vi skulle ta ett isrejs. Men nån skulle åka skidor. Så såg hon snåt som rörde sej långt bort. För ett par dagar sedan var det en vargusling ute på isen så först trodde matte att det var en sån. Visade sej att det var nån som åkte skridskor. Det där med isen blev  inget av med.

Vid spårvägen så såg vi nåt bra. Äntligen en kompis.

Cavalier Torsten, mycket trevligt. Han blev kär och tyckte att jag var alldeles oemotståndlig. Jag är inte alls oemotståndlig ännu och nåt fängelse tänker jag  verkligen inte sitta i. Umgicks med honom en stund, medan människorna pratade en massa tråk.

Sa hej då och fortsatte på spårvägen. Hittade spår efter hundar vi känner. Jag  lämnade hälsningar och Basse pinkade över dom. Jag  lämnar hur mycket hälsningar jag vill och de ska inte alls döljas.

Så helt plötsligt hittade vi Fido som rastade sin matte.

Han och Basse hade en massa sånnt där oss hanar emellansnack. Jag lyssnade på människornas tråkprat.

Hade sällskap till heden där Fido hade sin bil. Sa hej då till honom. Genade över Heden, då träffade vi en annan hund vi känner, mycket trevligt. Matte det dementa eländet glömde självklart att ta bilder på det.

Gick hem, nöjda med rundan eftersom vi träffade flera vi känner. Sov gott.

Ut på trist eftermiddagsrunda, träffade inga vi känner och kom inte i närheten av  Magiska fönstret  heller.

Gick hem och hade fredagsmys.

I morgon är det dags för mingel och lek igen, hoppas vi blir många.