Ensamma morgonrutiner.

När jag trodde att jag skulle hämta Basse så fick jag passa bilen i flera veckor. Matte var hos människoveterinären och gav bort en massa blod till prover och fick nån spruta mot lunginflammation.

Sen äntligen fick jag hämta upp Basse.

Så åkte vi.

Här har vi inte varit på många, många evigheter. Bra ställe där vi kan vara på fria tassar. Basse han har redan dragit.

Nånstans där nere i strandkanten springer dåren som envisas med att bada fast det var kallt, blåste och försökte regna.

Han återkom så vi kunde springa och leka en del. Skönt att  kunna röra oss på fria tassar.

Sjön har  varit finare. Grått kallt, blåst och försök till regn.

Dåre! Ännu mera bad. Badsäsongen är definitivt slut nu. Fast Basse påstår att det är skönt och uppfriskande. Han ljuger!!

Vi delade på hans frukost.

Jag  låtsades att stranden varen brygga och drack vatten på mitt vanliga krångliga sätt. Kallt och gott var  det.

Detta är ett bord. Såna ger alltid godis. Tänk även detta gjorde det.

Hittade en blommande osttall också. Städade den väldigt noga, vora katastrof om nån annan hund skulle förstå att det kan blomma ost här.

Försökte regna mera så vi ville till bilen, slapp alltå en massa skador.

Hemma så somnade vi gott. Tog på krafterna att kolla allt nytt.

Trist eftermiddagsrunda.

Om en stund ska Basse åka hem och nu ska Nisse och Bosse följa med honom hem. Kommer att bli tomt här.