Hade ännu en bra natt tillsammans med Basse.

Lille Bosse röjer med de andra och har nästan sluta  säja en massa fula ord till mej och Basse. Bra  att han fattar att vi är trevliga hundar som gillar katter.

I morse  vaknade det ett vrak.

Halsen gjorde ont, hjärnan rinner ut genom  näsan och gnäll i mängder. Var väldigt många år sen sist men nu slog det till.

Klarade av  morgonrundan medena det gick åt några kilometer eller om det var  mil med snorpapper.

Så skulle vi göra nåt. Försök göra nåt skoj ihop med ett mänskligt vrak, den som kan.

Hamande vid campingen.

Basse skulle självklart  bada. Absolut inte badsåsng för det blåste kallt. Dessutom  fanns det riktigt stora tassavtryck där.  Troligen hade nån vargusling passerat.

Basse provade ett bord. Gav godis.

Här var det länge sen vi gick senast. Jag har nog inte gått här sen jag  hhade första kursen och det var länge sen det.

Fortsatte på spårvägen.  Fanns spår av hundar vi känner och någa okända men mötte ingen.

Fortsatte på den lilla grusvägen. Basse hittade intressnata dofter. Väntade i evigheter innan han  var klsr med dom.

Det var en gång en sopp, men det  var då det. Nu  var det ett gammalt sopplik som det inte ens gick att se vad det hade varit.

Basse som numer endast äter sin frukost ute fick den. Jag hade käkat min hemma så jag avstod.

Vi  tänkte ta en runda i skogen. Det snorande vraket vägrade. Påstod att hon inte orkade och att det bara var  några dagar sedan vi var där.

Så började Basse vädra och spana.

Jag gjorde samma sak. nån eller några fanns inne i skogen.

Gick vidare.

Där inne i skogen är slutet på vår före detta Sörmlandsledsetapp. Matte saknar den och det gör vi också, men med alla vargar så går det tyvärr inte.

Vår bästa zoohandlare kom åkande och stannde och pratade. Tyvärr bara  mänskligt tråkprat  ingenting om trevllg shopping eller annat viktigt.

Basse ville gå och bada igen, fick han inte för vraket hade slut på ork.

Åkte hem.

Trist eftermiddagsrunda blev det också.

Hoppas på en bättre dag i morgon.