Senaste dagarna har det varit så bra med trevlig barmark och de där skridskobanorna har nästan försvunnit. Men det var då det.

När jag skulle gå ut för min ensamma tråkrunda i morse så hamnade jag i en decimeter blötsnö, onödigt. Klarade av den och gick hem och käkade tråkfrukost i min ensamhet.

Sen efter evigheter av väntan s¨var det dags att gräva frma min bil under snön och åka.

Den där våren som nästan var på gång och alla de där bra planerna matte hade, de var minsann bara att glömma. Så här vit var världen när jag kom till Basse.

Gick och släppte ut Basse.

Funderade på om det skulle komma några kompisar idag eller om jag och Basse skulle bli alldeles ensamma.

Trevligt där kommer Berner Alice. Henne har jag inte träffat på många år på grund av min fängelsevistelse och lite annat.

Hälsade ordentligt och hade en del viktigt tiksnack.

Hej Sank Bernhard Aslan det var väldigt, väldigt länge sen sist. Mycket trevlig att träffas.

Han hade en ny kompis med sej, en liten Leonbergervalp som heter Ville och bara är fem månader.

Massor med spring och röj direkt. Basse som är en artig hund visade självklart allra bästa ställena att tokspringa på.

Så kom Alice också. Henne träffade jag och Basse snabbt i går men vi satt i bilen och Alice var så besviken när hon inte fick hänga med oss utan släpades iväg av sin matte.

Chess som jag inte heller träffat på evigheter kom. Henns husse är sjuk, men änglahunden Gunguns matte är snäll och tar med henne så hon får träffa oss andra. Självklart kollades tillgången på godis hos Tillyhusse.

Blev en massa trevligt mingel och lek, precis som det ska vara.

Här börjar det uppstå kärlek. Aslan kom på att Labrador Alice det var den allra snyggaste tik han nånsin sett.

Vi hade en människokurs också lärde Leonberger Villes husse att vi alltid svälter och behöver nån smarrig godisbit för att orka ha skoj.

Love is in the air. Aslan han smörade för Alice och tvättade hennes öron. Basse hade stankoll för han tycker att Alice egentligen är hans, men lät dom hållas.

Äsch! Dags att tillbaka till tråkhemma igen, Basse är insläppt i sitt hus och vi ska halka hem.

Från Basse är det en lång backe och högst upp gick det folk på vägen. Matte fastnade och bara gled med bilen. Vad hon sa det tänker jag inte upprepa.

Men efter en massa backande slirande och många nya ord så kom vi loss. Åkte hemåt, då började bromspedalen strula och bara sjunka när matte bromsade, ännu fler märkliga ord. Tydligen ska matte prata med Rottis Helgas husse bilveterinären om det nån dag. För köra med bil med krånglande bromsar är inget bra.

Somnade gott när jag kom hem.

Gick ut på eftermiddagsrunda. Massor med snö hade töat och det började frysa på. Ska alla eländiga skridskobanor komma tillbaka nu och hindra alla våra bra planer??

I morgon så ska jag träffa kompisar igen, men enligt matte blir det promenad till Basse. Gör inte mej nåt, alltid trevligt att kolla vad som hänt sen sist.