Hämtade som vanligt Basse i morse, inget regn istället försökte det snöa.

Hem för de vanliga rutinerna med frukost och planera vår dag.

Eftersom vädret inte var det bästa så blev ett par bra planer inställda.

I stället skulle vi kolla lite mer i slutet på vår Sörmlandsledsetapp, har inte varit där sen stormen eftersom isen ställt till det.

Började med att springa en massa, var länge sen sist.

Ja jag vet att Basse har darigt in här och jag har ingen lust att hämta honom. Ser minsann att du har koll på hans skvallermaskin var han är.

Blev akut sugen på gräs, var väldigt länge sen. Men ännu finns mesta bara visset och det är inget gott.

Se där Basse har återkommit från vad han nu gjorde under den otillåtna frånvaron.

Vidare in i skogen. Än så stod alla träd upp.

Han är galen, vet inte ens om jag vill se de där påhitten.

Basses usla ursäkt, måste kolla att vattnet är okej för vandrande hundar. Han är galen stå och plaska i iskallt vatten i februari.

Jaha än ser allt okej ut, bara matte som pratade om måla och klippa sly framöver.

Träd hade det trillat, ganska många men de hade haft den goda smaken att falla på andra ställen.

Perfekt det blommade ost här till de behövande fyrbenta etappledarna. Städade enligt rutin mycket noga.

Det hänger däremot flera träd precis där vandrande hundar ska passera. Fast det blir jobb för Chefen med motorsågen framöver.

Medan matte studerade träden så försvann Basse.

Ja jag vet att han dragit och han är nog på samma ställe som sist. Ingen Basse kom.

Skvallermaskinen visade precis var han befann sej, fullt upptagen med nåt okänt.

Vi fick gå och hämta den mycket oskyldiga bara vaarit väldigt upptagen.

Slutade så här. Basse blev dömd till fångenskap.

Ja jag är på vägen och?? Du förstår jag tror jag skymtade en Ekorre och det var väldigt länge sen jag såg en sån sist.

Hade inget på vägen att göra enligt matte för en del kör för fort där.

Jaha så blev jag också fånge. Vi skulle kolla om vägen möjligen blivit av med all is. Då när jag satt i fängelset så gick det knappt att gå här.

Kollade om vi skulle se till Astor, Sara och den andra hundarna. Men de var inte ute.

Gick några meter och Basse blev väldigt upprörd. Han tog i och morrade från klospetsarna för på staketet var nåt som inte alls skulle vara där.

Konstgjorda mopsar de är minsann farliga de. Käkar troligen med förtjusning hundar som heter Basse. Elaka matte hade hysteriskt roligt åt honom.

Gick en sväng till och vägen var trevligt isbefriad så snart kan vi nog åka och göra nåt vi inte gjort på väldigt länge.

Gick tillbaka. Basse hittade mer vatten, men eftersom det var is som inte gick att döda försökte han krypa in i trumman under vägen. Fick han inte alls göra för matte.

Ännu bättre nu börjar vägen vara så där trevligt vårlerig, mycket bättre än skridskobanorna.

Basse han stod och stirrade mot skogen och ville tillbaka dit. Fick han inte för vi skulle hem.

Hemma så käkade vi och sen somnade vi. Basse sov under köksbordet och helt plötsligt förstod matte vad han pysslat med i skogen. Det spred sej dofter från honom. Han hade nog hittat nån trevlig hundskatt som han käkat på för enligt matte som helt plötsligt hade fungerande luktsinne så var stanken vidrig. Jag tycker faktiskt att han skulle ha varit en god kamrat och visat mej också. Nästa gång ska jag faktiskt kolla om det finns nåt till mej.