Hundtaxi körde i morse, hämta Basse och sen vidare för att hämta Alice.

Hem till mej, käkade frukost och funderade på vad vi skulle hitta på idag. Det varken snöade eller regnade, men så var det den där detaljen med eländiga isen som ställer till det.

Hamnade i alla fall i bilen.

Fick passa den hos Rottis Helga medan matte lär ha stått nedanför trappan och sagt åt Helga Gustafsson att kliva upp ur sängen och komma ner. Hon kom, men tänkte inte gå ut,frukost var viktigare. Släpades ut av hundplågaren och sen fick hon frukost för att hålla svältdöden borta.

Vi hamnade här, vägen till vår vanliga lekplats för där var det nästan isbefriat

Tog en stund innan vi fick vara på fria tassar. I går mailade matte kommunen om all bråte som nåt pucko dumpat där. Snabba var de för nu kom de och hämtade allt.

Så äntligen på fria tassar så vi kan springa och leka. Mycket viktig sysselsättning.

Men det gäller att ha koll på var man sätter tassarna. Det var fullt med snorhal is i gräset. Dags att den dör och försvinner nu så vi kan åka till alla våra bra skogar.

Tack Hare. Så prefekt att du lämnat en massa godis till behövande hund och de andra två märkte aldrig vad jag hittat. Ännu bättre, jag fick ha allt för mej själv.

Kom på att vi skulle kolla en del av skogen där vi inte har varit på länge. Kanske hade hänt en massa spännande.

Det vaerkade vara alldeles i sin ordning. Inga spännande nyheter.

Jo stormen hade fällt en massa träd naturligtvis. Fast vi kunde passera utan problem.

Jaha hur kul är detta då? Alice och Basse är fångar eftersom vi var nära sjön och med den snorhala isen är den totalförbjuden just nu. Dessutom ansåg matte att de andra två kunde träna passivitet en stund. Det behöver inte hända saker hela tiden, man kan ta det lugnt också, Jag kan det där men de andra skulle träna lite.

Gick bra så efter en stund gick vi vidare och de fick vara på fria tassar.

Hamnade här där det var spår sist. Fanns inte skymten av nåt trevligt spår tyvärr. Alice och Basse letade och letade men utan framgång. Hörde att nästa gång då ska vi få spåra. Undrar när nästa gång är, tar säkert flera år.

Alice har inte glömt vårt trevliga julbord men inte fanns det nåt sånt heller.. Borde vara jul mycket oftare.

Som tröst hittade vi ett blommande ostträd. Man ska vara glad för det lilla heter det.

Vissa pedanter de jobbade hårt. Alla spår ska bort så ingen annan råkar hitta våra ostträd.

Jaha nu lär jag få vänta länge för nu har de hittat lite vatten i ett dike och sånt ska utnyttjas maximalt.

De kom så vi kunde fortsätta.

Basse försvann och matte såg honom inte men enligt hans Skvallermaskin var han alldeles nära oss.  Om man använder ögonen så syns han hur bra som helst. Han hade varit och rotat fram det där urgamla vintermarinerade revbenet igen och tänkte minsann ligga och njuta.

Båda jag och matte missade hur det gick till men helt plötsligt hade Alice snott det och tänkte tilbringa lång tid på ängen med det.

Slutade så här, vi blev fångar alla tre För nu var det dags att skjutsa hem Alice igen. Alltås bara att halka tillbaka över ängen med all is.

Nä du Alice det lär dröja innan det blir vatten här. Isen kommer säkert att ligga till midsommar eller nåt minst.

Skjutsade hem Alice som skulle väcka sin matte.

Jag och Basse käkade våra Dentastix och sov ett tag.

Gick på eftermiddagsrunda.

Hade tur för Basse fick Vivecas magiska fönster att öppna sej, fast nu föröskte han klättra på väggen vilket tydligen var ett ypperligt sätt eftersom vi fick gott godis.

Sen började det ösregna så vi ville hem innan skadorna blev allt för allvarliga.

I morgon är det bara jag och Basse, får se hur vi ska fördriva dagen.