Vanliga rutinen i morse. Alltså hämta Basse och sen hem till mej för frukost och planera dagen.

Kallt var det nästan 10 minus i morse och dessutom är det fortfarande rejält halt överallt så åka till våra bra skogar kan vi fortsätta drömma om.

Jaha bara att halka iväg mot okända mål då. Tillsagda att gå försiktigt på grund av den eländiga isen överallt.

Jo vi tänkte att det kanske vore läge att kolla på Sörmlandsleden. Matte tror nämligen att det ligger massor med träd och hindrar vandrande hundar eller om det var människor. Nähä inte det inte. Fick höra att det är alldeles för halt i skogen, kolla får vi göra vid bättre väder typ när isen har dött.

Tog vägen mot våran ena lekplats. Lika mycket skridskobana där.

Inte konstingt att den blir skridskobana när det har runnit en massa vatten från en översvämmad vattenpöl.

Där uppe hänger minsann fortfarande Basses fyndade rådjurklöv. Inte hoppar den ner av sej själv heller.

Detta är mobbing, mycket svår mobbing av fången i Hormonhäxefängelset!! Jag sitter fast i ett träd.

Titta där!! Några meter bort står minsann Basse och pratar med Dvärgschnauzer Mezzo. Jag är övertygad om att Dvärgschnauzer och Border collie skulle vara den perfekta mixen. Definitivt inte enligt fångvaktaren som hade helt andra åsikter. Jag hamnade vid trädet bara för att fångvaktaren skulle prata med Mezzomatte. De gick vidare utan att vi ens fick nosa på varandra. Händelsen borde anmälas och utredas av Hundombudsmannen.

Fångvaktaren släppte i alla fall loss mej när Mezzo var på säkerhetsavstånd. Så kastade hon nåt och jag hann först.

Alltså hon har sina fördelar vid mycket sällsynta tillfällen. När vi inget såg hade hon tagit ner rådjursklöven och haft den gömd i en ficka. Tur att den där vegetariska matte inte är militant vegan med tanke på att hennes fickor kan ineehålla en flaska blod, diverse köttprodukter eller som nu en rådjursklöv. Kan meddela att den var alldeles utsökt. Tänkte inte dela med mej.

Basse han bevakade mej hela tiden.

Jag är faktiskt snäll så jag delade på den så Basse fick halva. Han blev väldigt glad och nöjd.

Jag är klar och väntar på att Basse ska bli klar med sin del, men han är ofta lite långsammare. Inte bara vägarna som är is. Djurstigen över ängen är också skridskobana.

Lekte en del med bollen i väntan på att Basse skulle bli färdig. Tog tid för sen skulle han kolla så inte jag glömt nån del, hade jag inte.

Så äntligen nu kan vi leka trevliga jaktlekar. Hade massor med skoj.

Men så blev vi fångar. Det var nåt i skogen som Basse inte gillade, han morrade massor och jag vädrade. Koppel på eftersom inte matte visste vad som rörde sej där.

Fanns ingenting att se enligt matte. Hade hon använt sin urusla nos så hade hon troligen uppfattat det som vi märkte.

Sist då fanns det minsann vatten här enligt Basse. Men nu hade det frusit till is. Hade faktiskt varit gott med skogsvatten.

Ännu ett träd som inte klarade stormen, såg ännu fler sen. Hörde hur matte pratade om Sörmlandsleden och alla döda granar.

Framme vid spårvägen och det låter konstigt. Det ska inte vara spårvagnar ute nu.

Hm, det kommer en traktor på spårvägen! Märkligt men den hade några specialhjul som stämde med rälsen. Säkert nåt jobb på gång.

Fortsatte efter spårvägen. Den ar i alla fall inte skridskobana. Men på sjön går det säkert utmärkt att åka skridskor nu och vi får inte vistas på isen på grund av halkrisken.

Äsch! Jag lämnade en massa hälsningra till alla hanar jag hittade spår efter och Basse han dolde alla. Påstår fortfarande att jag har honom och behöver inte alls ragga andra hanar.

Jaha nån är väldigt badsugen, men nån är fånge. Man behöver inte bada mitt i vintern med en massa minusgrader!!

Blev inget bad utan vi halkade vidare hemåt.

Hemma så käkade vi och somnade gott.

Gick på eftermiddagsrunda. sån där trist när vi inte träffade nån vi känner.