Samma eländiga morgonrutiner plus passa dörren i veckor innan matte insåg att vi skulle ha åkt för flera dagar sen.

Efter vägen hittade vi liftaren som var ute på promenad. Hanm blev infångad av matte för skjuts hem till sej.

Så framme och Basse ansåg att jag skulle drämmas i backen. Skulle det vara som tack för liften eller?? Han lyckades inte.

Ur skogen kom det en trevlig labradorhane som inte visste hur trevligt vi har det hemma hos Basse på helgerna.

Labrador Alice kom också. Basse och den nya labradorkillen hade massor med skoj.

Massor med lek blev det och vi hörde hur människorna pratade om att han skulle få komma och leka med oss nån helg. Låter väldigt bra.

Han gick vidare med sina människor. Men Berner Alice och Viggo kom. Alltid trevligt med flera.

Hej Inezmatte. Du förstår min ensamma frukost var trist och smaklös. Har du nåt att bjuda på? Fick ett par bitar mycket gott.

Gunhild hon jobbar hårt som knäprovare blend människorna.

Jag tesatde nåt nytt. Gräva en grop under bordet och ligga där en stund. Var ganska okej men så blev det ensamt så jag övergav planerna.

Basse han är världens bästa spanare. Han vet att nåt är på gång.

Lika bra att hjälpa honom att spana både jag och Berner Alice ställde upp.

Det var dvärgschnauzer Mezzo som kom.

Inez har som hobby att reta dvärgschnauzrar. Hon retar alltid Troy och nu var det Mezzo. Hon hade ingen större framgång.

Malmköpings Sigge kom också. Hna är en trevlig typ.

Pågick en del mingel med Basse, Tilly och Viggo också.

Dags att gå hem, men Basse ansåg att jag skulle stanna. Han hade tyvärr ingen framgång.

Jaha dags att åka hem till ensamhet och elände.

Käkade lite och somnade.

Gick på eftermiddagsrunda, hade tur och träffade en människa jag känner. Trevligt att bryta ensamheten en stund.

I morgon är det är det måndag äntligen så Basse kommer och vi ska till nån skog. Blir säkert bra.

Vanliga trista helgrutinerna. Ensam morgonrunda följt av en trist och smaklös frukost. Vill ha sällskap både på morgonrundan och vid frukosten.

Passade dörren i flera veckor.

Hej Basse puss på dej. Det var väldigt länge sen sist, eller i alla fall sen i går.

Nu så det kommer nån mer. Trevligt.

Hej Grey det var länge sen sist. Hade mycket att prata om.

Så kom Labrador Alice också.

Så kom lille Fido. Vi har inte träffats på många evigheter, hade massor att prata om. Jag behöver träffa alla hundar jag känner ofta. Bakom honom kom Berner Poppie också.

Godis är viktigt och de flesta hade inte ens fått nån frukost, Fast människorna alltid ljuger och påstår att det har vi visst fått.

Så kom Berner Alice också och Tilly. Bra att vi blir många.

Provade däcken de brukar vara bra om man vill ha godis. Lyckades komma över en bit från matte.

Lilla valp Gunhild hon ska alltid prova alla människorns knän. Tydligen var Bassehusses perfekt idag.

Hallå Basehusse! Har du nåt att bjuda på? Du vet du glömde lämna Basse hos mej i morse så jag åt bara en trist smaklös frukost. Är faktiskt sugen nu.

Bra Basse har en mycket förstående husse så jag fick.

Mycket lek, mingel och viktiga hundsamtal blev det.

Basse han har världens längsta tunga och tänkte tvångspussa Greymatte. Verkade inte alldeles uppskattat.

Inte för att jag vet vad Berner Poppie gjort Basse men han ansåg att hon kunde sitta tryckt mot en lyktstolpe.

Sen hade tiden gått alldeles för fort igen. Alla skulle hem. Jag fick passa bilen medan matte pratade med förläggaren i flera månader. Det är lite mycket just nu och det händer helt osannolika saker.

Hon återkom och vi åkte vidare.

Nädå de där timmertravarna de ligger fortfarande kvar. Där vandrare ska parkera för att komma till starten av vår etpp ska de stå på en vändplan. Men där får de inte stå på vardagar om timmerbilarna kommer eftersom de ska vända där. Jag och Basse kommer inte heller till en av våra bra skogar. Känns som om det där aldrig kommer att försvinna.

Åkte hem, käkade lite och somnade.

Matte grejade med en massa tråk med hjälp av min dator och fortsätta skriva listor.

Trist eftermiddagsrunda, försökte falla svampvatten och inte träffade jag nån jag känner heller.

I morgon ska jag mingla runt igen och ser fram emot en ttrevlig söndag.

Vanliga bra rutinerna i morse.

Sen skulle vi göra nåt lite mindre förvirrad matte idag, hon har övergått till skriva oändliga listor, leta foton, maila kom ihåg saker till Moha och Troymatte plus annat mänskligt tråk.

Så vi är på väg till de dimhöljda bergens skogar för jobb.

Alltså egentligen var vi på väg till början av vår Sörmlandsledsetapp. Enligt matte dags för en sista koll innan vintern.

Basse han hittade en massa intressanta dofter.

Nu så fick honom att följa med till slut.

Vackert var det enligt matte med spegelblank sjö och höstfärgerna. Ointressant enligt oss.

Koll av gästboken. Inga hälsningar till oss. Jag bestämde mej för att vakta den kvarvarande bänken så ingen skulle komma och sno den också. Men så kom jag på att om jag skulle fortsätta att vakat den skulle jag bli alldeles ensam kvar. Inget jag längtade efter.

Intog bordet istället. Man sitter väldigt bra på det.

Mycket bra bord som alltid ger ost. Bästa att passa på för enligt matte kan det dröja länge innan vi kommer tillbaka. Om inte annat runt jul när papperna i gästboken ska hämtas.

Detta var verkligen på tiden. Jag vill alltid gå här men ofta är det förbjudet enligt matte. Finns så mycket granar som dött av den där barkborren så minsta blåst får vi inte gå den här vägen. Men idag var det vindstilla.

Basse hade planer på att ge sej ner i ån mellan sjöarna, men fick inte för matte.

Nästa sjö, alldeles spegelblank den också.

Jag drack lite vatten var utsökt gott.

Basse han klättrade runt på sin trädstam. Bara väntar på att han ska trilla i, men varje gång fixar han det.

Gick vidare kollade om det hänt nåt av värde. Hade det inte, allt var som vanligt. Hade trillat ett par träd men här går inte vår etapp så inget att bry sej om.

Alltså det finns en alldels utmärkt liten bro att gå på. Men Basse ansåg att varför missa chansen att plaska i vattnet när nu Vattentjuven äntligen hade återlämnat en del.

Där borta på andra sidan ån är det en ekorre. Den pratade minsann med oss, men tro inte att den oartiga typen kom och umgicks med två väldigt ensamma fyrbenta etappansvariga inte.

Så påstod matte att det var dags att gå till bilen.

Åkte hem käkade och somnade gott medan hon höll på med tråk.

Gick på eftermiddagsrunda, träffade inga vi känner och inte fick vi gå till Vivecas magiska fönster heller.

Men i morgon är det lördag då ska jag minsann åka och mingla med alla trevliga hundkompisar. Ser jag verkligen fram emot.

Blev inte som det var tänkt idag.

I morse fick matte mail. Gick åt en hel del kaffe och läsa flera gånger.

En reporter från en japansk hundtidning hörde av sej. De vill skriva om oss svenska svamphundar och självklart boken i Japan!! Jag har varit med i japansk TV för fyra år sedan när de var här och filmade mitt jobb.

Matte har mailat massor med bilder på mej, Basse, Moha och Troy när vi jobbar i skogen. Framöver blir alltså även de kändisar där borta i Japan.

Så mailade matte förläggaren om vad som hände. Varvid förläggaren hade idéer och matte blev precis lika förvirrad och märklig som den där dagen när hon fick förlagsavtalet.

De där skogsplanerna blev ändrade nåt om att de tar vi när hjärnan fungerar normalt igen. Nu skulle hon tänka.

Fick höra att eftersom vi hade så mycket igår kunde vi ha en halvlugn dag och en av våra vanliga lekplatser skulle besökas.

Kallt var det i natt och gräset var alldeles vitt av frost men vi lekte en del.

Hararna hade varit givmilda, fanns massor med godis till oss. Nån frukost det hade vi inget minne av så vi letade och åt.

Bollen kom fram, den snodde jag utan att Basse märkte nåt. Hade väldigt skoj en stund.

Eftersom vi delar på allt så fick Basse låna den en stund.  Han hade lika roligt han.

 Gick in i skogen, hade matte under hårdbevakning så hon i sitt förvirrade tillstånd inte skulle virra bort sej totalt.

Detta råkar vara hennes tänkarsten, men det är minsann våran godissten också.

Detta kallas byteshandel om vi får ost kan du få låna din tänkarsten.

Hon fick låna stenen och satt och stirrade på detta medan hon tänkte, muttrade, tänkte ännu mer. Hörde diverse konstiga saker. Vi hade helea tiden koll.

Så var det dags att gå hem, fast det var mitt på dagen så var det fortfarande massor med frost kvar.

Inte kom vi hem inte. Nädå fick passa bilen utanför förläggaren i flera veckor medan matte var där och pratade tråk och planerade saker.

Dessutom hade hon visst träffat Bjössihusse, i och för sej utan Bjössi, men vi hade faktiskt gärna träffat honom.

Sen kom vi hem. Käkade lite, matte gjorde en massa via datorn typ massor med mail. Sen började hon skriva långa listor igen. Tyckte att vi hörde förut att nu var det slut på alla märkliga listor, men tydligen inte.

Så ska det tas nya bilder vilket innebär att Moha och Troy återkommer då deras matte är en klippa när matte behöver fotohjälp. Att nåt autocorrect i mobilen började skriva om foton i matskålen och belöna med korv istället för turister det är inget att bry sej om.

Gick på eftermiddagsrunda. Träffade Inezmatte så vi fick lite godis.

Så skulle Basse åka hem, lyssnade på mänskligt tråkprat i evigheter. Det som var viktigt enligt oss var att han kommer som vanligt i morgon.

Förhoppningsvis en mindre förvirrad matte så vi kanske kommer till en bra skog.

Inga Bassemissar i morse inte jag tog emot precis som vanligt.

Käkade frukost och gick på morgonrunda.

Funderade på vad den där överraskningen skulle kunna vara.

Titta!! Moha och Troy har sluppit fångenskapen i Stockholm och nu ska vi skogsröja. Perfekt överraskning.

Spanargänget Troy, Moha och Basse. Men de såg inget av värde så de kom ner igen.

Nu ska vi skogsröja. Var väldigt länge sen sist.

Hallå ekorre!! Är du hemma, jag vet att du var här en gång. Men det var då, nu var det tomt.

Människorna tittade efter svamp, men det var lika tomt på såna, vi tog ledigt från svamphundsjobbet, bäst att passa på att umgås när tillfälle ges.

Nånstans här uppe är jag, Basse och Troy. Det finns nämligen en och annan benrest kvar efter döda Hälge och benskatten. Vi smet och gnagde lite.

Det var ett eländigt tjat, ska vi inte kunna få gnaga ben i fred? Lika bra att komma då.

Bäcken med det enligt Basse ljuvligt doftande vattnet (människorna påstår att det stinker) var fortfarande alldeles tom. Vattentjuven borde återlämna allt och det i förra veckan.

Nu kommer det att bli toppen. Vi är fångar hos Moha och Troymatte och jag och Basse vet vad matte grejade med innan vi  åkte.

Matte droppade blod till oss.

Efter några veckor behagade hon återkomma. Vi var övertygade om att hon gått vilse utan vår övervakning.

Jag och Moha släpptes först. Vi brukar spåra lugnt och metodiskt, men idag var det bråttom.

Detta är en mycket kränkt Basse som tillsammans med Troy skulle skriva en milslång lista som kränkthetsrapport.

Nåt om negativ särbehandling av hanar som har för bråttom.

Alltså de där två dårarna sprang om mej och Moha. Men vi hittade spårslutet. Massor med utsökta köttbullebitar fanns det. Vi letade och letade.

De där två bakom min svans tror tydligen inte att vi tikar kan städa. De gick igenom för att kolla så jag och Moha inte glömt nåt. Så klart vi inte hade! Det finns inte minsta spår efter några köttbullar.

Jo det kan väl hända att vi åt en massa köttbullebitar, men vi blir trötta av spår och behöver energi för att orka gå till bilen. Snälla Moha och Troymatte har du nåt? Vi fick.

Så det gjorde underverk vi kunde till och med springa en bit.

Det var kallt i morse och nu är det mitt på dagen men fortfarande frost i skogen.

Trevligt en vattenpöl med gott lervatten. Jag och Troy drack mycket, vem vet när vi hittar sånt här igen?

Gick till bilarna, hörde att Moha och Troy skulle hem till fångenskapen i Stockholm igen. Onödigt hoppas de befrias snart igen.

Åkte hem, käkade lite.

Matte skulle tömma kameran. Enligt henne så pratade jag i sömnen medan Basse snarkade. Hon ljuger vi sov gott efter många trevliga skogstimmar och vi var minsann alldeles tysta. Så här sover vi ofta tätt tilsammans som de bästisar vi är, Man sover så bra när man är två.

Blev väckta för att gå på eftermiddagsrunda. Passade biblioteket, träffade ett par människor vi känner. Så öppnades Vivecas magiska fönster igen.

Gick hem och somnade om.

I morgon ska vi hitta på nåt annat, får se vad det blir.

I morse var jag minsann vaken och uppmärksam, ingen risk att jag missade Basse inte. Försökte öppna dörren och skulle ut. Men fortfarande rår jag inte på porten

Basse kom springade från sin bil, in käkade frukost och gick på morgonrunda.

Funderade på vilken skog vi skulle roa oss i.

Hamnade i bilen och åkte.

Trevligt här har vi inte varit på ett bra tag.

Sprang och lekte en hel del.

  Diskuterade vad vi skulle hitta på. Kom fram till att vi skulle jobba lite.

Gick utmärkt att jobba även om svamparna knapp syns på bilden.

Fanns en del svarta trumpetsvampar. Inte så många som det brukar vara men i år får man vara glad för det lilla. Självklart fick vi ost och beröm.

Till Basses enorma lycka fanns det vatten i ett dike. Säkert rester efter åskvädret i söndags. Vatten i diken är typ utrotningshotat här,

Fortsatte och kollade en massa annat viktigt. Skogen var väldigt svamptom från sett de svarta trumpetsvampar som vi hittade.

Nånstan i den där rishögen är Basse. Han rotade runt länge efter nåt som han påstod var viktigt. Fick inte veta vad det var.

Han kom så vi kunde fortsätta med allt annat vi behövde hinna med.

Äsch, den här veden är ingen idé att kolla, den är inte engelsk alltså blommar den aldrig med ost.

Basse passade på att bada och sen rotade han runt efter nåt i vassen. Hörde hur han utsattes för olaga hot av matte. Kommer du med en vithaj får du gå hem.

Nä jag har det bar under bordet. Basse kan stå på det och käka ost. Jag fick i alla fall.

Bäcken däremot den hade inget vatten bara massor med löv. Har nog inte sett vatten i den sen i våras.

Om inte veden blommar med ost så kan en gammal gran göra det. Vi städade noga. Inga spår ska finnas kvar.

Jaha vad ska vi hitta på nu då? Var väldigt stillsamt i skogen. Skönt enligt matte,

En gång var det en ekorre här, tänk om? Men inte det inte, fanns inte ett spår av nån.

Basse han kan han. Hittade faktiskt vatten i bäcken på ett ställe, det finns hopp.

Men nu hade vi dragit runt så länge att det var dags att gå till bilen.

Lupin och snöpinne det var en ny kombination. Tycker att snön kan hålla sej borta ett tag till.

Åkte hem.

Nu är jag med i en tidning igen. Veckans nummer av Hemmets journal har en liten artikel om mej. De hade uppmärksammat mej i Aftonbladet.

I morgon då väntar enligt matte en överraskning som vi kommer att gilla, men hon vägrar berätta vad det är.

Berättar i morgon vad det var.

Alltså jag måste skärpa mej. I morse kunde det ha slutat hur som helst. Jag som alltid vet när Basse är på gång och ska ut visade ingenting. Så sa matte att nu kommer Basse, då hade hon sett hans bil. Jag fick väldigt bråttom, tänk om jag skulle missa honom? Ingen fara han blev avsläpt och kom springade till mej. Alltså jag måste vara skärpt på morgonen. Tänk om matte inte sett nåt och Basse inte hade blivit avsläppt? Hade varit katastrof.

Kändes väldigt bra med gemensam frukost och trevlig morgonrunda.

Funderade på vad vi skulle göra idag. Matte hade en plan men den är flyttad till en annan dag.

Belv en av våra hemmaskogar för vi hade visst mer att göra sen. Kollade men det hade inte hänt nåt av värde sen sist.

Jag jobbar, nu gäller det om matte möjligen hittar det jag hittat.

Hitta svart trumpetsvamp bland alla lövmassor är tydligen en utmaning nu för människor med deras usla nosar.

Så blev det ännu värre,. En stubbe begravd i löv och jag markerar.

Fanns massor med föränderlig tofsskivling. Fick självklart både ost och beröm.

GIck vidare, lekte en del.

Hade en trevlig pinnkamp bakom ett träd. Tyvärr förlorade jag.

Ha ha jag snodde stenen först och Basse får inte plats. Fast vi delade faktiskt på osten sen.

Jag avvek för att kolla ett bra spanträd. Förstår inte  varför matte påstod att jag varit nära en myrstack när jag kom tillbaka. Myran fick inte lifta med mej, den fick stanna i skogen.

Så skulle vi åka och göra nåt.

Så perfekt shopping.

Så här är det idag har Basse hängt med mej på dagarna i tre år. Eftersom vi är experter på att fira saker så var vi tvugna att fira människornas perfekta beslut. Det allra bästa de kunde komma på att Basse skulle få hänga med mej när hans husse jobbar. Tänk vad mycket skoj vi har varje dag.

Jag gjorde en Basse och kollade om det kommit nya bra saker.

Lika bra att plocka ut ett par bitar lösgodis till oss.

Basse var nöjd med mitt val. Mycket gott sa han.

Ja dom här blir perfekta att fira med. Några skruvar med kycklingsmak.

Shoppinggodis det är viktigt det och lika gott som alltid.

Åkte hem.

Kleptoman Leya fick en ny leksaksmus. Den skulle hon inte ha just då. Men sen när hon trodde att ingen såg var den superskoj, hon trodde väl att hon stal sin present förstås.

Gick på eftermiddagsrunda. Passade biblioteket som är perfekt beläget nära Vivecas magiska fönster. När matte återkom så använde Basse koden som gör att det öppnas. Perfekt för vi fick gott godis.

I morgon ska jag minsann se till att ha mer koll så jag inte missar Basses ankomst.

Klarade av de trista morgonrutinerna, passade dörren i flera veckor innan matte kom på idén att vi skulle åka.

Var är Basse? Inte väntade han på lift när jag passerade och inte syntes han till vid sitt hemma.

Men nu kommer det i alla fall en bil så nån kompis är på gång.

Både Velvet, Berner Poppie och Labrador Alice. Bakom dom kom Basse som påstod att han varit inne och gjort nåt viktigt vid Ossys gamla dagis. Alltså hade han missat liften med mej.

Titta där kommer Raska också, vi blir ett bra gäng idag också och flera av dom har jag inte träffat på länge.

Raska och Velvet fann varandra och hade superskoj tillsammans.

Lille Mio kom och han och dvägschanuzer Mezzo hade tydliogen massor att diskutera.

Berner Alice har jag inte heller träffat på länge. Hon och Poppie umgicks en del.

Mio han blev dödsförälskad i Labrador Alice. Påstod att hon var den vackraste labbe han nånsin sett.

Där kom dalmatiner Tilly och hennes husse brukar alltid förstå att vi svälter. Flera som höll sej framme för att få nåt i sina tomma magar.

Basse och lilla Gunhild provade att vara knähundar. Hörde att Basse delade med sej av en massa olika tips och råd.

Självklart en massa mingel också med viktiga hunddiskussioner. Vi ses bara på helgerna och för en del går det lång tid emellan så det gäller att passa på att avhandla alla viktiga saker.

Tack Labrador Alice husse för att du förstår hur eländigt ensam jag är. Behöver verkligen lite umgänge och kel.

Minns faktiskt inte när det var nån som umgicks med mej senast.

Men allt skoj har ett slut. Alla har åkt bara jag, Basse och Velvet kvar. Lyssnade på en massa tråkprat där det viktigaste var att Basse anländer som vanligt i morgon. Perfekt kommer att bli bra..

Åkte hem käkade lite och somnade.

Så började matte prata om flygplan som lär konstigt. Det var inget flygplan hon behöver hörapparater!! Det var minsann Åskar som kom på besök. Han hade massor att berätta så matte hängde på balkongen. Svampvattnet öste ner ett tag också.

Så försvann Åskar och tog svampvattnet n´med sej.

Jag gick på eftermiddagsrunda. Hade sån tur att matte skulle prata med Viveca om nåt, alltså öppnade sej det magiska fönstret. Ut kom gott godis till behövande hund. Så träffade jag Zoya också, mycket trevligt.

Men Åskar började höra av sej igen.

Kolla himlen, den var ännu kolsvartare i verkligheten, det blixtrade och mullrade hela tiden.

Blev bråttom hem. Nästan hemma så kom haglet. Ärtstora hagel gör ont!! Särskilt när det blåser massor samtidigt. Tur att jag bara hade några meter kvar till porten.

Svampvattnet vräkte ner och Åskar han hade massor med högljudda åsikter. Matte ansåg att detta var en alldeles perfekt eftermiddag. Enligt henne är Åskarbesök favoritväder.

Han drog vidare.

I morgon är det äntligen måndag och ordning i min ensamma tillvaro igen.

Jag och Basse ska hitta på nåt för se vad det blir, så pratar matte om att vi har visst nåt att fira också.

Berättar i morgon vad det är. Fira saker är alltid trevligt.