Vaknade i morse, insåg att det var lördag. Alltså inget hämta Basse och en ensam trist morgonrunda.

Gick hem, funderade på att passa dörren men insåg att nä tänk om hon ångrat sej och jag fortfarande var fängelsekund i Hormonhäxefängelset.

Men så hamnade jag i bilen. Skulle jag till Basse eller  var det så illa att jag skulle dra runt ensam nånstans?

Jo jag är nog befriad från tillvaron i fängelset för jag är utsläpt ur bilen. Har dåliga erfarneheter sen förra lördagen när Basse sov kvar och jag bara skjutsade hem honom och fick inte alls träffa kompisar.

Jo jag är utsläppt!! Dessutom ser jag en hund som jag inte träffat.

Lilla Daisy var på sitt allra första besök och Rottis Ville kom samtidigt.

Vi presenterade oss och berättade om vad som brukar hända. Daisy behöver träffa andra hundar och gillade både mitt och Villes sällskap.

Precis som jag är hon alldeles nyutysläppt ur fängeslet och ansåg att Ville det var minsann en mycket snygg hane som hon skulle smöra för.

Kom på att nåt väldigt viktigt saknades. Bäst att gå och åtgärda det.

Släppa ut Basse så han inte missar en massa trevligt umgänge med alla kompisar. Visst till skillnad från mej har han fått träffa dom varenda helg.

Basse hittade också lilla Daisy och hälsade henne välkommen och berättade en massa viktigt. Vi hundar är artiga och tar alltid väl hand om alla nykomlingar.

Fido kom och uppskattade att hitta en kompis i samma storlek.

Alice kom också och var precis som vanligt igen pigg och glad till skillnad mot sist vi träffades. Vi kollade om Siggehusse hade nåt gott att bjuda på. Det hade han.

Blev massor med mingel och en massa trevliga samtal oss hundar emellan. Jag hade massor att ta igen efter min långa frånvaro.

Jo förstår du Fidomatte båda jag och Fido har varit utan mat i många dagar. Har du nåt innan svälten tar död på oss??

Vi fick varsin bit så vid överlevde en stund till.

Men hej Dvärgschnauzer Charlie. Honom har jag inte träffat på många evigheter, alltid trevligt att få återse gamla bekanta.

Mer mingel och umgänge blev det. Hade så trevligt med alla mina vänner, precis som det ska vara.

Basse han tordde han skulle tigga godis av Charliehusse, men lipar man så vete sjutton om det blir nåt. Måste nog ta ett snack med honom om hur man uppför sej.

Sigge, Charlie och Fido hade nåt viktigt samtal och ungefär nu fattade människorna sånt där urbota korkat beslut.

Dasg att sluta för idag. Dumheter vi hade nyss börjat,kunde faktiskt ha umgåtts i många timmar till.

Men det var bara att släppa in Basse i hans hus igen och hem till ensamhet och elände.

Fast jag sov väldigt gott, tog på krafterna att äntligen få träffa alla mina trevliga kompisar igen.

Gick på dötrist eftermiddagsrunda, försökte regna och ute var det alldeles dött och övergivet.

Men i morgon är det söndag och då får jag minsann träffa kompisar igen.

Vanliga bra inledningen på dagen med hämta Basse.

Käkade frukost och funderade på om vi skulle ha sån tur att vi skulle få beslöka nån längesen skog idag också.

Men matte sa att det var andra planer och ännu är de flesta alldeles för isiga.

Såg vad hon pysslade med och vi förstod att det skulle bli bra.

Sen upprepade sej historien från igår, hamnade i bilen och fick passa den hos Rottis Helga.

Detta är en suddig bild (har visst att göra med mattes skrattande) på Malmköpings suraste rottis som INTE tänker gå upp och ännu mindre följa med ut. Helga vägrade komma ner för trappan så matte fick hämta henne, bara det att hon skulle sova och matte är den elakaste människa Helga känner. Helga fick inte sin vilja fram hon blev utsläpad helt mot sin vilja med en skrattande matte.

Hamnade vid sjön. Trevligt för Mikko kom också. Nu skulle vi visa honom en av våra bra lekplatser.

Spårvägen var fortfarande så där trevligt befriad från all is. Mycket skönare med grus under tassarna.

Så framme och på fria tassar. Nu ska vi leka en massa och visa Mikko en massa viktigt.

Jag och Basse hade en trevlig pinnkamp. Såna är alltid skoj.

Vet inte hur detta gick till för helt plötsligt hade Mikko våran pinne, alltså blev det oavgjort.

Vi sprang, lekte och visade bra hundsaker.

Som detta Hare hade varit mycket givmild med utdelandet av godis alltså städade vi noga. Bäst att passa på ifall han drar in godisutdelningen.

Basse stackarn har en mycket svår abstinens efter sorkar, men ännu är marken frusen och stenhård så han hittar inga.

Fast det gick utmärkt att tigga tröstgodis av Mikkomatte. Precis vad vi behövde.

Nu kommer det att bli bra. Vi passar Mikkomatte och förklarade för Mikko att nu var det riktigt skoj saker på gång.

Matte gick och skvätte blod och tänk idag slarvde hon inte bort oss som sist.

Nu så har följt blodet och nu har vi hittat slutet. Massor med bitar av utsökta köttbullar med kyckling.

Städade självklart extremt noga. Inget ska lämnas kvar och inga spår ska finnas heller.

Basse han frångår inte sina vanor utan städade bort alla bloddroppar.

Jaha och människorna ägnar sej åt årets första skogsfika. Vi då? Vi är också fikasugna. Fick utsökt god kaka.

Borde vara skogsfika varje dag i skogen. Hörde hur människorna pratade om att fika är mycket godare i skogen. Bra, då kan de se till att det är skogsfika varje dag.

Gick över vår andra äng tillbaka. Där levde minsann isen var halt överallt för den döljer sej under gräset också.

Men titta! I söndags var den här vägen en vidrig snorhal skridskobana. Nu var det trevligt grus i stället och bara en liten kort bit där det var is. Det finns alltså hopp om att vi kommer att kunna åka till alla bra skogar framöver.

Gick till våra bilar, sa hej då till Mikko med matte.

Åkte hem och sov. Vi blir så skönt trötta efter en massa hålligång och lite spår på det.

Matte försvann igen för Rottis Helga skulle ut igen. Tydligen hade samma som i morse upprepat sej. Helga vägrade komma ner för trappan utan matte fick hämta henne för ut behövde hon inte alls. Tror Helga planerar för att anmäla matte för gravt hundplågeri av oskyldig rottis.

Gick ut på eftermiddagsrunda. Trist sån, inga vi känner nånstans.

I morgon, då är det lördag och tänk jag får träffa kompisar!! Fängelsetiden är över!! Gissa om jag tänker ha trevligt.

Vanliga bra morgonrutinen med att hämta Basse. Hem och käka frukost. Matte påstod att idag skulle vi få göra nåt vi inte gjort på länge. Lät väldigt bra.

Hamnade i bilen så blev det konstigt. Matte körde runt hörnet och parkerade hos Rottis Helga, dessutom på den platsen där hennes husse bilveterinären brukar vilja ha den när den ska opereras. Kände oss rejält lurade, kommer snart sa matte och försvann.

Detta är den mest förolämpade rottis världens nånsin har skådat. Den hemska hundplågaren till matte gick in, väckte Helga och påstod att hon skulle ut. Detta var ett enligt Helga extremt onödigt påfund. Hon tänkte sova och gå ut var helt onödigt. Var visst diverse diskussioner om nödvändigheten av att gå ut och kissa. Sen kunde det bli tal om frukost och torkat kaninöra. Eftersom matte är elak hade hon hysteriskt roligt åt stackars Helga.

Hon återkom efter att Helga släpats runt och fått frukost och kaninöra.

Nu skulle vi åka och det fanns som vanligt flera planer.

Åkte och hörde hur både plan B och C ställdes in på grund av skridskobanor till vägar.

Men så alldeles perfekt. Det blev plan A som var Engelska skogen. Här har vi inte varit på evigheter och ingen is synlig. Hade tassarna överfulla med att kolla allt som hänt.

Fast sen återkom isen. Basse hittade intressanta spår men vi var fångar eftersom risken finns att vi skadar oss om vi börjar tokspringa på isen..

Bäcken den porlade som den värsta vårbäck och enligt matte var det badförbud i den. Strömt vatten och då kan det sluta illa typ spolas vidare ut i sjön under isen.

Detta är Mördarbacken. En lång och seg backe som aldrig tar slut, därav namnet. I början var den skridskobana men bara en liten bit längre fram så var det trevlig barmark ett tag igen.

Här inne brukar jag kunna jobba. Nä sa matte du får vänta flera månader innan det blir jobbardags precis här. Jag brukar hitta mycket Svart trumpetsvamp inne i skogen.

Skönt detta med barmark och kunna gå normalt utan att matte tjatar om gå försiktigt. Hittade massor med spännade dofter överallt. Vi kan inte lämna alla våra skogar obevakade så här länge, blir så mycket att göra sen.

Tack! Vad trevligt med en liten bäck med kallt gott vatten. Vägen hade återgott till skridskobana igen.

Så var det han som tror att det är badsäsong året runt. Lika bra att stå i vattnet medan man dricker. Han är inte klok!!

  Skridskobana var det och det går tydligen ypperligt att ligga och rulla på isen. Tror Basse missuppfattade när hon sa åt oss att gå försiktigt.

Nästan framme vid huset långt bort i skogen och tänk det finns kantareller. Fast de är kvar i skogen. Enligt matte har de torkat, frusit och tinat många gånger och ingenting att äta.

Vi kollade tomten noga, Inga spåt efter Vilda grisar och inga korkade inbrottstjuvar heller. Allt var precis som det skulle och alla träd hade klarat stormen, fast det låg många i skogen efter vägen.

Ja du Basse undrar när våra engelska kompisar kommer egentligen. Matte påstår att i år kommer de äntligen att kunna åka hit och bo här. Vi spanade en inte kom de, fortfarande det mänskliga tjatet om att det dröjer några månader.

Lekte en del och kollade mer viktiga hundsaker.

Som detta den fantastiska engelska veden är perfekt. Den hade ostblommor även idag. Allt är självklart noga bortstädat. Ska inte finnas några spår av hur bra den är.

Bra den lilla bäcken hade gott kallt vatten till mej. Basse var upptagen med nåt annat så han missade alldeles vad jag gjorde.

Frukost och ostblommor? Nä det har jag inget minne av, Jag är hungrig och har hittat en bit utsökt bark. Matte hotade med att börja baka barkbröd till mej.

Gå tillbaka till bilen redan?? Kom vi inte alldeles nyss? Men det var enligt matte dags, eftersom det bitvis är så halt tar det typ dubbelt så lång tid att gå.

Detta är en väg eller egentligen en lömsk skridskobana. Under växligheten i mitten är det glansis och samma ute i vägkantaerna. Gäller att ha ordning på benen. Matte hade problem ibland trots kängorna med extra klor.

Basses åsikt om det där med att gå försiktigt. Då går man i diket med vatten. Visst ingen halka där men iskallt vatten är nästan lika illa. Jag höll mej på vägen istället.

Gick till bilen och åkte hem igen.

Käkade och sen sov vi väldigt gott länge. Tog på våra hundliga krafter att kolla allt viktigt och så var det väldigt trevligt att besöka en annan skog. Nu kan halkan försvinna så vi kan besöka alla andra viktiga skogar som vi inte varit i på evigheter.

Tråkrunda på eftermiddagen inga vi känner ute.

Vanliga bra morgonrutinen med Bassehämtning.

Ingen Alice idag så vi åkte hem till mej käkade frukost och pratade om vad vi skulle hitta på.

Hamnade i bilen som vi ganska omgående fick passa för matte skulle till människoveterinären och ta prov. Hon var snabbt tillbaka.

Det var ovanligt nog halt och så blåste det. Blev skidbacken igen i brist på bättre. Matte har avgett nåt löfte om att när halkan försvinner då ska vi inte ens titta åt skidbacken.

Men hon glömde nåt viktigt med det där löftet. Jag är beroende av att få rulla i konstsnön. Alltså ar det lika bra att passa på omgående. Kan aldrig rulla för mycket i den ljuvliga snön.

Funderade på vad vi skulle hitta på för nåt. Inga kompisar synliga heller.

Stanna och lämna bollen till mej!! Blev en massa skoj jaktlekar.

Basse vägrade stanna så jag tog till en bra plan. La mej och snörullade, typ jag struntar i att jaga dej.

Bra plan för allt jag gör, det gör Basse likadant. Alltså började han rulla utan att hålla i bollen.

Jag är världsbäst på att planera. bara att ta bollen och springa.

La mej och snuttade på den en stund bara för att reta Basse.

Hur detta gick till det var jag inte. Men Basse kom över bollen igen. Alltså en massa mer skoj jaktlekar.

Kollade en del stockar som ligger i en backe. Basse visade verkligen framtassarna för han hittade Ostronmussling, rejält djupfrysta, men självklart en massa beröm och ost som jag också snodde åt mej.

Märkligt, inga kompisar. Vi brukar faktiskt bli ett helt gäng hundar här. Skulle vi bli alldeles ensamma?

Men titta där kommer Mikko. Äntigen en kompis.

Sen bara de vällde in. Inez, Ricki, Tilly och Nala. Perfekt vi blev sju hundar, dsto fler desto roligare.

Massor med skoj spring, lek och bus blev det och självklart alla viktiga samtal oss hundar emellan.

Så här borde det alltid vara. Förstår inte varför matte påstår att hon är utled på skidbacken, vi har massor med skoj vi hundar.

Sen skulle de nadra vidare åt olika håll men jag, Basse och Mikko skulle göra nåt viktigt.

Gick genom campingen där skridskobanorna var sandade. Hittade en tallgren med mycket intressant doft som vi diskuterade länge.

Jag och Basse började hoppas på att ett under skulle ha skett.

Äsch!! Inte sjutton hade Moha och Troy lyckats rymma från det där Stockholm!! Fortfarande alldeles övergivet och matte skulle bara kolla så allt var okej. Verkligen på tiden att de kommer nu, det är många hundliv sen vi träffades senast.

Hade kurs med Mikko och lärde honom att det lönar sej att hoppa upp på bänken vid Moha och Troys husvagn. Perfekt för hans matte förstod att vi behövde godis. Mycket bra bänk detta.

Sen var det dags att hem för Dentastix och sova ett tag. Vi sov väldigt gott, var trötta efter allt skoj med kompisarna.

Gick på eftermiddagsrunda, Basse misslyckades med att få Vivecas magiska fönster att öppna sej. Kan bero på att matte påstod att vi inte alls behöver tigga där varje dag.

Med tur så får vi göra nåt i morgon som vi inte har gjort på väldigt länge. Hoppas att mattes plan håller.

I morse när jag vaknade så snöade det. Sen när jag skulle åka med Hundtaxi och samla ihop Flocken så regnade det istället. Var enligt matte "intressant" väglag.

Hämtade uop Basse och sen Alice. Hem till mej för frukost, men Alice nobbade frukosten och gick och la sej istället.

Inte alls likt henne.

Så skulle vi hitta på nånting, Inte det enklaste när det är halt och skridskobanor nätan överallt.

Blev skidbacken, brukar vara ett säkert kort om vi vill ha skoj ett tag. Jodå, det första vi såg var att Mikko kom. Alltid trevligt att vara flera.

Fördelen med det intressanta väglaget, vi blev släppta tidigare så vi kunde kolla av en massa viktiga hundsaker.

Åh denna ljuvliga konstsnö, finns inget som är så skönt som att rulla i den. Jo jag tappade bort huvudet men hittade det igen som tur var.

Alice hon hamnar ju ständigt på rygg oavsett konstsnö eller annat underlag. Basse trodde att de skulle brottas, men det tycket inte Alice som inte var på humör.

Sprang runt ett tag och hade det trevligt.

Tyvärr vanlig syn, Alice går iväg och vill inte alls hänga med oss. Våra flockmedlemmar ska vara pigga och må bra, stackars Alice hade nog med sjukdomar i höstas.

Trevligt det kom fram ett par bollar så jag och Mikko hade en massa skoj med dom.

Oj! Jag håller på och missar nån godisutdelning som Mikkomatte ägnar sej åt, bästa att vara snabb.

Snodde Mikkos boll, mycket bra boll med ett snuttvänligt snöre.

Mikko coh Alice brukar ha rejäla brottningsmatcher, men idag fick han inte igång henne. Hörde hur människorna började vara bekymrade över Alice mående. Så här var hon i höstas när hon var sjuk, bara att hoppas att det inte är nåt nytt elände på gång.

Bra! Ricki och Tilly kom förbi, trevligt med fler kompisar. Har alltid mycket att prata om.

Ricki och Tilly hittade ena bollen och hade dragkamp om den. Funderade på om jag skulle vara domare.

Han aldrig för Ricki vann och sprang en massa ärevarv med sin vinst.

Bara det att Basse han såg sin chans och snodde bollen för Ricki.

Sen la sej Mikko i och tog båda bollarna. Slutade med att egentligen var det ingen som vann dom.

Tilly och Ricki skulle vidare och vi umgicks ett tag till med Mikko.

Bästa att ta ett sista ryck och springa för nu har människorna kommit på den usal idén att det är dags att sluta och gå hem. Korkade påfund.

Hem med Alice som skulle väcka sin matte 

Vidare hem till mej, käkade och somnade. Matte påstod att Basse låg under köksbordet och snarkade. Dumheter han snarkar aldrig!

Gick ut på eftermiddagsrunda. Passerade Vivicas magiska fönster. Matte påstod att hon var inte hemma. Basse han visste minsann för han hypnotiserade fönstret medan han slickade sej kring munnen. Smart drag, för det öppnade sej och ut kom godis.

Så blev det äntligen måndag och slut på min eländiga ensamhet.

Började med att åka och hämta Basse, verkligen på tiden att ses igen.

Sen fortsatte Hundtaxi och hämtade upp Alice också, perfekt Flocken samlad.

Hem till mej för gemensam frukost, mycket godare att vara flera som äter. Så dikuterade vi vad vi skulle hitta på idag. Möjligheterna är tyvärr synnerligen begränsade med tanke på alla isgator överallt.

Men så såg vi att matte grejade med nåt som verkade lovande.

När vi skulle ut så såg vi Påsen och förstod precis. Utbröt nåt smärre kaos när vi hade lika bråttom alla tre. Slutade med att vi var tvugna att lugna ner oss en stund.

Så nu ska vi gå till en av våra lekplatser. Jag hittade en isfri väg dit igår vilket enligt matte var perfekt.

Detta är den där påsen som orsakade en massa kaos hemma hos mej. Den innehåller väldigt bra saker.

Spårvägen var lika is och halkfri idag. Väldigt skönt med grus under tassarna.

Så framme och nu ska vi ha skoj. Jag hittade en väldigt skoj pinne, bäst att roa mej när chansen finns.

Hade Pinnkamp med Basse, väldigt skoj för det var ett tag sen sist.

Lät Basse vinna eftersom vi inte setts sen i lördags morse.

Blev massor med lek och spring. Vi får sällan eller aldrig leka och springa så det var verkligen dags att passa på.

Tack snälla Hare. Den där frukosten har jag inget minne av så detta var väldigt gott och välbehövligt.

Men titta här! Jag kan inte ens avnjuta lite harpluttar utan att det blir oordning. Alice försökte minsann bita benet av Basse som fick panik. Han behöver alla fyra benen. Det löste sej så han har alla i behåll.

Inte ens på vår lekplats var de isbefriat. Går en lien "väg" i kanten av ängen och där var det skridskobana, alltså förbjudet område för oss.

Lekte en massa mer och hade massor med skoj.

Sen gick vi in i skogen. Blev fångar vid ett träd och matte försvann i flera veckor.

Nu inträdffade det vi alltid är oroliga för. Vi var fångar och hörde matte som funderade på var hon egentligen hade bundit oss!! Denna opålitliga människa ska inte släppas ut utan hundlig tillsyn.

Hon hittade oss!! Vi kom fram till att nästa gång är det nog bäst att nån av oss följer med och håller reda på henne.

Så äntligen har vi följt alla trevliga bloddroppar och hittat slutet. Perfekt slut med en massa utsökta köttbullebitar.

Vi städade väldigt noga, ska inte finnas minsta lilla smula kvar.

Jaha nu är de där två igång igen med sin nya märkliga hobby. Jag tror jag ligger här och njuter av solen istället.

Alice och Basses nya hittepå. Gå runt och slicka bort alla bloddroppar. De påstår att nån annan hund kan passera och hitta vårt spår och tänk om det uppenbarat sej ett nytt spårslut. Ja, ja de får väl roa sej med det då.

Av spår får man energi så vi gick ut på ängen och lekte mera.

Kan väl hända att vi käkade en massa köttbullebitar men nu behöver vi harpluttar till efterrätt.  Bäst att städa bort alla.

Jaha slut på allt skoj, dags att gå hem igen. Sama isbefriade väg nu också.

Alice glömde att hon var fånge och tänkte slänga sej i bäcken. Hon misslyckades.

Basse han funderade på att hoppa i från bron. Men ingen av dom lyckades med badplanerna, det är inte badsäsong i februari.

Åkte hem till mej som samlad flock, Åt våra Dentastix och sen sov vi väldigt gott.

Så var det dags för eftermiddagsrunda och Alice skulle hem till sej och väcka sin matte.

Jag och Basse fick prova nåt vi inte gjort. 

Hamnade på baksidan av huset med Vivecas magiska fönster för nu skulle matte titta på nåt.

Det är svampsäsong. frö där växte såna här, Kragjordstjärnor.

Visst de är ganska gamla men det fanns många av dom.

Jag och Basse provade om det möjligen var svampar som lönar sej att markera.

De lönar sej för vi fick ost. Måste komma ihåg dom.

Tillbaka runt hörnet och Basse såg till att Vivecas magiska fönster öppnade sej. Vi var tvugna att berätta att nu hade vi tittat på svamparna som hon hittade igår. Bra för det kom ut gott godis till behövande hundar.

Alltså en perfekt eftermiddagsrunda.

Inte hade det blivit måndag när jag vakjnade. Nädå tråksöndag väntade.

Men när jag gick ut för morgontoalett så inträffade ett under, isen på trottoarer och gator var borta så matte tog sej fram utan kängorna med extra klor.

Detta fick henne att bestämma sej för att vi skulle testa plan A eller möjligen plan B idag.

Käkade min ensamma tråkfrukost och sen skulle vi prova.

Jodå än håller planen, vägen över campingen vara bara lite hal på vissat ställen.

Detta är en backe med en skarp kurva. Här var det lika ahlt som alltid. Blev att gp nästan i diket.

Det där ljusa inne i skogen är varken snö eller en frusen bäck, Det är slutet på min Sörmlandsledsetapp som är skridskobana. Tur att matte inte valde den idag.

Ovanför backen var det ännu värre, Ren blankis, men optimistmatte hade idéer om att det kanske var bättre längre fram.

Blev inte ett dugg bättre. Fick gå i kanten på diket för att ha koll på mina fyra ben och matte kunde en hel del ord som inte ska upprepas.

Jodå flera meter med grus i mitten av vägen. Sen var det skridskobana utan grus igen. Nu gav matte upp. Plan A var att vi skulle ha gått och kollat hur en liten väg ser ut. Den brukar jag åka bil på och sen är det nära till mitten på min etapp. Plan B var att vi skulle ha fortsatt och gått runt en av sjöarna. Blev varken det ena eller det andra.

Vände och tillbaka så gick både jag och matte i diket för att slippa iseländet.

Så skulle vi gå genom skogen. Först var det inga problem alls.

Stigarna delar sej och denna var länge sen jag gick. Men idag var den bara att glömma, skridskobana överallt och dessutom halt ute i gräset också.

Den här var bättre och det var ett tag sen jag gick denna också.

Fast sen var det skridskobana även här. Men det gick gå sakta och försiktigt, matte har lärt mej att ta det lugnt när hon säjer till mej att gå försiktigt.

Så där ja, bra skog detta för jag kan jobba som svamphund.

Sånt jobb kräver rejäl lön så jag fick ost. Mycket gott.

Jag hittade faktiskt en vinterskivling. ast den är kvar i skogen för en räcker ingenstans.

Iseländet upphörde, skönt att kunna gå normalt och kolla viktiga hundsaker.

Ja där ute där är minsann en bra lekplats. Tänk om jag hade kompisar vad skoj vi skulle kunna ha. För övrigt hade skridskobanan återkommit men i en lömsk variant som knappt syntes.

Titta så eländigt ödsligt. Om jag haft kompisar kunde vi ha haft världens röj där.

Kom ut på en annan väg. Fortfarande isgata men här hade de i alla fall spritt ut en massa grus.

Människor är ett sällsynt korkat släkte. Varför kör man på en liten hal väg och kastar gamla möbler i skogen? Sånt skulle vi hundar aldrig komma på idén att göra. Inte matte heller för hon säjer att hon minsann hittar vägen till soptippen där sånt ska kastas.

Underbart! Spårvägen var alldeles fri från is. Gick att gå alldeles som vanligt och jag uppskattar grus under tassarna istället för snorhal is.

Men nu är det slut på isrejs för isen börjar släppa från kanten.

Gick geom den lilla skogsdungen, där går nästan ingen så där fanns ingen is. Perfekt.

Provade ett bord vid hundbadet. Bar bord, gav godis.

Däe det var öppet vatten förut hade det frusit igen. Nu stod det varning om svag is. Men jag hade tur och hittade lite vatten att dricka.

Matte insåg att vår runda hade tagit nästan lika lång tid som om vi gått den långa runt ena sjön. Tar tid att ta sej fram när det är snorhalt överallt.

Hem, käkade och somnade gott medan matte höll på med tråk.

Trist eftermiddagsrunda, inga jag känner ute.

Men i morgon är det måndag och Flocken ska vara samlad. Vi ska få göra nåt skoj säjer matte.

Blev väldigt bra igår kväll. Det bestämdes att Basse skulle sova kvar hos mej. Sånt uppskattar vi alltid. Sover mycket bättre med sällskap.

Efter en god natts sömn så vaknade vi, gick ut på morgonrunda. Hem och käkade frukost, mycket godare med sällskap.

Så hamnade vi i bilen.

Hm, detta är vägen hem till Basse och det är lördag? Har vi sovit i en vecka så jag är släppt ur fängelset? Började självklart hoppas på hundträff med en massa trevliga kompisar.

Vilken blåsning!! Jag är fånge i min bil och sitter fortfarande i fängelse!

Utanför står Basse och är måttligt intresserad av att gå in till sin husse. Fast matte såg minsann till att han kom in.

Sen åkte vi. Jag skulle ut och röra på mej nånstans.

Här har jag inte varit på massor med månader. Matte trodde att det kanske skulle vara isfritt. Jag planerade jag. Här brukar jag kunna jobba som tryffelhund. Alltså försökte jag leta. Men det tar flera månader till innan det är dags i februari finns det ingen tryffel att jobba med.

Kände mej grundlurad för andra gången idag.

Titta så trevligt. Grusväg alldeles utan is. Solen sken och det var plusgrader, kanske att den behagar dö nu så våra skogar blir åtkomliga igen.

Nån gång för länge sen så har nån människa satt järnband runt trädet för att rädda det från att dela på sej. Men det måste ha varit väldigt länge sen för nu har det vuxit fast i trädet.

Hade inte gått här heller på väldigt länge så jag var upptagen ed att kolla viktiga hundsaker. Saknade faktiskt nån kompis att diskutera alla viktiga saker med.

Jaha, så var isen tillbaka på vägen igen. Fast det gick att gå i vägkanten.

Usch var så länge sedan jag gick här att jag förträngt farorna,

Ett par hästmonster, jag var övertygad om att de tänkte käka upp mej som mellanmål. Försökte smyga för att undgå upptäckt.

Nä nu är det riktigt otrevligt tänkte ta andra sidan av vägen.

Ännu ett hästmonster, okej obetydligt större än vad jag är men säkert livsfarligt. Hade tur det upptäckte mej aldrig

Där borta på andra sidan sjön brukar jag vara ibland. Har faktiskt bra lekplatser där. Hade varit betydligt lugnare att vara där. Men enligt matte så kan det vara en massa hundar där och så var det detaljen med mitt begränsade umgänge. Får bli nån annan gång.

Bra här var det isfritt och enkelt att gå. Hästmonstren på avstånd så jag kunde kolla alla viktiga händelser.

Där framme hade stormen byggt ett hinder genom att kasta ett träd över vägen. Men det var enkelt att passera.

Rinner en liten å där. Ingen is så jag drack kallt gott vatten. Hade Basse varit med hade han säkert kastat sej i och simmat. Men han roade sej med alla våra kompisar.

Tröståt en massa god bark från en blöt pinne jag plockade upp från ån. Mycket gott och näringsrikt.

Underbart en gammal ek som har ostblommor. Precis vad jag behövde i min ensamma tillvaro.

Hoppsan! Matte som sa att det gått bra att gå hela vägen, men här blev det halt och besvärligt. Men vi klarade det genom att gå i dikeskanten.

Så där, trevlig grusväg utan is igen. Sånt uppskattas efter all eländig halka överallt.

Gick till bilen och åkte hem.

Somnade, var ganska trött efter alla nya intryck.

Gick på eftermiddagsrunda. Hade sån tur att Vivecas magiska fönster öppnade sej och jag fick välbehövligt godis.

Nästan all is var borta så jag hörde att matte pratade om att nu skulle det gå att vistas ut utan de där kängorna med extraklor.

Gick hem, hann vara hemma en stund så knackade det på min dörr. Tänk utanför stod minsann Alice!! Alice mattes brorsa bor ovanpå mej och Alice var ute och rastade honom, men se gå en trappa till det hade hon inga som helst planer på. Hon vet minsann var jag bor. Vi hade ett mycket trevligt hundsamtal medan människorna pratade tråk Fick höra en del skvaller från hundträffen om hur trevligt de hade haft det. Så hörde jag att på måndag är vi Flocken igen och matte har en plan. Lät som en lysande plan.

Är det möjligen måndag i morgon??