Vanliga morgonrutinen med att hämta Basse.

Hem till mej för frukost och planering av dagen, ute försökte det falla svampvatten.

Så skulle vi till skogen, enligt matte var det inget nedafall just då.

Framme och bäst att kolla vad som hänt sen sist. Hittade spår efter hundar vi inte känner som vi undersökte noga.

Hoppsan! Ett träd hade tröttnat på livet. Vanligt precis här, för ett par år sedan satt jag och Moha i min bil och tittade på människorna som sågade bort ett som trillat här. Fast det var mycket mindre. Detta går att ta sej under som tur var.

Så äntligen på fria tassar så vi kan springa en massa. Får springa alldeles för sällan.

Nu är det den där tiden när Basse borde vara självlysande eller nåt. Han försvinner bland alla vissna ormbunkar och matte slarvar bort honom hela tiden.

Äsch, det är bara att använda nosen så är det inga problem alls att hitta honom.

Här brukar det gå bra att jobba, bäst att kolla så vi inte missar en massa.

Jodå vi hittade men Svarta trumpetsvampar förvandlade till slem var inget att ha. Matte pratade om att det gör inget för vi har hittat såna mängder i år. Vi vill faktiskt inte bli arbetslösa ännu.

Fortsatte med en massa skoj jaktlekar. Matte var upptagen med nåt mänskligt tråk och planering.

Fast hon hittade några få levande Svarta trumpetsvampar alldeles utan våran inblandning. Men det var bara ett par stycken så de är kvar i skogen.

Hade sån tur att det blommade ett ostträd. Självklart så städade vi väldigt noga, inga spår ska få finnas kvar.

Trädkramar Basse, undrar om han tror att det ska slå ut nya blommor om han kramar trädet? Men den turen hade han inte alls.

Kollade en massa mer viktiga hundsaker. Så hittade jag faktiskt några kantareller. Fick självklart beröm för väl utfört jobb.

Såg fina ut men enligt matte så var de alldeles för våta och nästan slemmiga så de är kvar i skogen. Det var nu matte började prata om att det nog snart är dags att ställa undan svampkorgarna till nästa år. Visst vi har massor med annat att göra i skogen, men jobbar gärna som svamphundar mycket längre.

Tillbaka ute på vägen så lekte vi mer. Kan aldrig leka för mycket, vem vet när vi får chansen nästa gång? Det är skoj att jaga varandra.

Jag ska ha tag på den där lilla bruna saken, han ska inte tro att han kommer undan inte.

Bara det att ungefär nu började det falla mer svampvatten så vi avbröt, vill inte ha en massa hemska skador.

Där inne är det en Ekorre. Om jag inte vore fånge så skulle jag gå och spana, var länge sen jag pratade med nån. Men kom aldrig tillräckligt nära tyvärr.

Åkte hem, käkade och sov ett tag.

Gick på eftermiddagsrunda, lika trist som alltid. Fick inte passera magiska fönstret och inte var det nån ute som vi känner.

Enligt matte ska vi få göra nåt i morgon som vi längtat efter.

Låter som det blir en bra dag.