Så här ser det ut på morgonen. Klockan är runt sju och  Basse är på väg. Jag  måste självklart ta emot honom för tänk om hans husse glömmer att släppa av honom.  Vore katastrof.

Basse gick in la sej i mattes säng och fortsatte att sova.

Så ville bästa frysstädaren bli rastad.

Alltså skulle vi rasta henne och matte visade vägen till en  länge sen skog.

Mycket spännande. Här var det  intressanta dofter, Matte tror att nån varg gått här ochpinkat.

Bara  en liten bit bort hade en lämnat en hög också. Tyvärr gillar de att hålla till där.

Fortsatte vi hade noga koll på bästa frysstädaren. Hon  hade ingen aning om var hon  befann sej.

Vi märkte sånt som människorna inte märkte. Mycket span, men vi fortsatte för inga vargar alldeles nära.

Nog för att det är barmark och varmt, men i skogen finns det  små glaciärer.

Skogen är vacker där enligt människorna. Sånt är ointressant enligt oss.

Så kom vi till vår gamla Sörmlandsledsetapp. Där skulle gränsröset som markerar fyra socknar fotograferas.

Bästa frysstädaren såg till att det började blomma ostblommor där.

Enligt en uråldrig hundlig lag ska det alltid finnas såna där. Vi städade mycket noga.

Så kom det fram en frysstädningspåse. Alldeles utsökta köttbitar. Städade noggrant så inga varguslingar skulle kunna hitta minsta lilla spår efter vår fest.

Skulle gå tillbaka. Jag hade stenkoll på frysstädaren som påstod att hon ine skulle hitta tillbaka till bilen. Basse hade koll på skogen Troligen vargar nära där.

På väg tillbaka var Basse sugen på att bada i stinkande diket, han blev förbjuden.

Titta! Där står frysstädaren bil och henne slarvade vi inte bort heller. Är nog lika bra att matte tar med ett extrakoppel så hon inte försvinner och det  där Missing people måste arbeta.

Somnade gott när vi kom  hem.

Trist  eftermiddagsrunda.

När Basse skulle åka hemså fick vi  fredagsmys  av hans nhusse.  Utsökt  gott. Hörde att matte sa att jag får komma och  mingla och leka i morgon OM jag  inte sitter i fängelset. Ska inte  alls sitta  i nåt fängelse!