I går skulle Basse sovakvar, emn det blevändrade planer så han åkte hem. Ja, ja han får sova kvar nån annan gång. Bara trist att sova ensam.

Var vanliga rutinen med att åka och väcka honom.

Matte sa igår att hon hade en plan, men såna brukar sällan fungera.

Otroligt vi har hamnat på rätt ställe!

Här har jag inte varit på många hundliv, sist var när jag och matte hade kurs för blivande svamphundar. För Basse var det ännu längre sen.

Basse han såanade för vargarna gillar den här vägen. Fast det syntes inga spår av dom. bara nåt hästmonster hade passerat.

Skrisksobanor finns det fortfarande i skogen, fast det var bara en kort bit.

Så blev det vinter, men samma där bara enkort bit. Basse hittade spännade dofter men inga spår syntes.

Vi delade på Basses frukost, Mycket gott med sån i skogen, gäller att passa på.

Ingen snö men vatten till någons stora glädje. Dåre det  är iskallt!

Skogen är alldeles snöfri, bara en massa lera. Tyst och stilla men vi visste att vi inte var ensamma.

Den store skogsägaren han har minsann koll på allt. Stenar är bra att spana från.

En tall hade tröttnat på livet och lagt sej rakt över stigen som vi skulle gå. Fast den var lätt att runda.

Enligt matte så skulle vi fortsätta en bit till, trodde hon.

Vi hör nåt och det gillar vi inte. Matte hörde hon också.

Vi skulle ha fortsatt här, men långt bort så ylade vargarna. Skog och berg  i vägen så svårt att avgöra varifrån ljudet kom.

Nä vi ville vända och matte höll med oss. Vargarna kunde yla utam vår närvaro. De är många och vi vill inte alls träffa dom.

Vände och gick tillbaka mot bilen.

Nära den så insåg Basse att han hade missat ett dike med vatten. Sånt får inte hända i hans värld. Allt vatten måste provas noga och länge.

Åkte hem, käkade och sov. Trist eftermiddagsrunda.

Får se vad vi ska hitta på i morgon. Enligt matte ska det regna.

Samma tråkväder som igår.

Åkte och väckte Basse Nisse ville bli insläppt. Förstår honom för det försökte regna. Antar att katter blir lika skadade som oss hundar av nedfallet.

Så skulle vi hitta på nåt. Inte alldeles enkelt när det försöker falla kallt januariregn.

Basse behövde vakna och det gör han bäst genom att rulla sej i snödrivorna. Inte många såna kvar nu.

Hamnade i Sparreholm och skulle gå en runda vid hamnen eller egentligen i hagen som just nu är kobefriad.

Många spännande dofter fanns det.

Provade en del stenar, Bra såna för de gav godis. Provade många för säkerhets skull. Nåt skulle vi göra.

Basse käkade sin frukost. Jag var inte sugen så han fick äta ensam.

Så är det lika bra att  meddela att området tillhör honom.

Fortsatte att kolla, Hittade spår av många hundar som vi inte känner. men det var bara vi ute i tråkvädret.

Båtarna ligger på land och väntar på våren. Kan lika bra bli vår nu.

Tillbaka vid hamnen. Båven var grå och tråkig, dimma och duggregn.

Där sitter den här skylten. Förbjudet att bada. 

Förbud är till för att brytas enligt Basse och ska man tolka skylten rätt gäller det människor inte hundar.Öppet vatten alltså ska han bada. Dåre, jag drack inte ens vatten det var säkert för kallt för att vara gott.

Åkte hem, käkade lite och somnade. 

Tråkrunda på eftermiddagen, matte skulle hämta böcker på biblioteket och vi missade Magiska fönsrtret dessutom försökte det fortfarande regna.

Fast vi får en bra  kväll, för nyss pratade matte i telefonen och sa att Basse ska sova kvar i natt.  Sånt gillar vi. Ska strax käka gemensam middag.

Matte påstår att hopn har en paln för i morgon. Undrar hur det blir med den. Sällan de fungerar.

Dimman hade stulit typ hela världen idag.

Åkte för att väcka Basse, tog sin lilla tid att få honom att vakna.

Matte stod och topade att han skulle missa shoppingen om han inte klev upp. Hjälpte tydligen för han vaknade.

Så åkte vi, passade bilen medan matte handlade en massa tråk. Vanliga oron att hon skulle shoppa upp alla pengar.

När hon var klar skulle vi gå en sväng. Hamnade på kungens marker. Längse sen vi var här så tassarna fulla med att undersöka allt.

Matte stod och tittade på kungens slott och sa att det var stulet av dimman, men ett mer eller mindre märkaer han nog inte. Tydligen har  han många.

Basse upptäckte att kungliga sjön minsann var befriad från isen, alltså var  det badsäsong. Dåre man badar inte i januari.

Hade han fått bestämma så skulle vi ha fortsatt efter sjön. Men matte hade åsikter om att där skulle vi inte alls gå eftersom Basse planerade för fler bad.

Tog en annan väg istället.

Delade på Basses frukost och kollade en massa viktiga hundsaker.

Nära vatten där också, men det låg is så Basse kunde inte bada, trodde hon.

Finns faktiskt isfria ställen och då ska man bada. Jag vägrade titta på hans påhitt och matte hotade emd att om han inte omgående klev upp ur vattnet så skulle han inte få shoppa. Hjälpte för han kom upp om än motvilligt.

Äntligen! Öppna dörren och släpp in oss!! Vi har inte shoppat sen förra året och det var  minsann många hundliv sen.

Kollade runt mycket. Gäller att ha stenkoll på om det kommit in ny bra saker att shoppa.

Drack mycket av det där supergoda vattnet. Är inte säkert att det finns nåt hemma, så lika bra att passa på.

Den nya disken är sänkt på ett ställe. väldigt bra för små hundar som behöver få shoppinggodis och har svårt att nå. Där klättrade Bassse runt och hittade spännande lådor med alldeles nyinkommet  tugg.

Han bestämde att såna skulle vi minsann köpa. Kohud med päls kvar, vi fick shoppa såna.

Åkte hem.

Hemma så skulle matte ta bild på det vi köpt. Läs vi shoppar och matte betalar. Bara det att Alice Cooper som identifierar sej som hund ansåg att de var minsann till honom.

Han fick dom inte.

Kan meddela att dessa var supergoda. Räcker längeoch finns i mindre bitar till små hundar. Finns tuggrullar också. Såna ska vi köpa nästa gång.

Gick ut på eftermiddagsrunda, fortfarande dimma och försökte regna, Alltså en tråkrunda när vi inte träffade nån vi känner.

Får se vad vi hittar på i morgon, nåt blir det.

Jag gillar helger. Innebär alltid kompisar och trevligt.

Idag var det dags igen.

Samtidigt som jag kom så dök Fido upp och Basse hade behagat släpa sej ur sängen. Han såg ganska yrvaken ut.

Sen kom det många, inte lika många som igår men om matte nu lyckades räkna så var vi i alla fall åtta hundar idag.

Jag berättade för Lucys husse om hur ensam jag är. Blev självklart trodd och fick en massa umgänge.

Vi lekte den vilda jakten på bollen. Mycket skoj lek som vi höll på med länge och mycket. Skoj med flockspring.

Hm Lucy har MIN boll och den ska jag ha tillbaka. Hon genomskådade mej flera gånger så det blev en riktig utmaning.

Jag vann självklart till slut. Bollen är min, bara min. Alldeles lerig var jag också efter den hårda kampen.

Cotton och Lycy fann varandra. Tror hon skulle trösta sej efter bollförlusten.

Fortsatte med mera trevligt mingel, godistiggande och andra viktiga hundsaker.

Dumheter, nu ska alla hem igen. Jag funderade på att smita med Basse in i hans hus. Fick jag inte, skulle åka hem till tråkhemma.

Hemma så somnade jag och matte anklagade mej för att snarka.

Gick på eftermiddagsrunda. Hade tur Magiska fönstret öppnade sej så jag fick välbehövligt godis. Alltså en bra runda.

I morgon är det vanlig Bassedag och vi ska göra nåt trevligt säjer matte.

Dags för mingel och lek igen.

Fick som vanligt vänta i många  evigheter innan den långsamma matte ansåg att det var dags att åka.

Ingen Basse syntes till så jag funderade på att  leka med bollen., Men leka ensam med den är inget skoj, så jag avstod.

Så kom Basse och min gamla svamphundsleve Hera. Så trevligt att träffa henne igen.

Sen vällde det in hundar. Matte som inte kan det där med räkna pratade om 13 hundar. De som kan räkna sa att vi var 15 hundar. Typ rekord för en lördag i januari.

Massor med trevliga lekar och en massa mingel med viktiga hundsamtal.

Sigge som inget kan trodde att han skulle göra valpar med Alice som inte  kan få såna. Matte skulle genast tinga en valp efter två kasterade hundar. Kan hon fortsätta att drömma om.

När vi är många som roar oss går det åt en massa energi. Siggehusse hade gott godis att bjuda på. Perfekt mer energi.

Vi minglade och snackade en del med människorna också. Eller egentligen  var det  inventering av deras fickor. Många gånger så lönade det sej.

Berner Emma som bjöd på så smarriga köttbullar förra helgen hon stackarn har hamnat bakom lås och bom i Hormonhäxefängelset.

Eftersom de flesta av oss aldrig nånsin får någon form av umgänge så var Heramatte snäll och umgicks med oss. Skönt att för en gångs skull bli ordenligt  klappade och kelade med. Bar deta med våra hundträffar så vi kan få både hundligt och mänskligt umgänge.

Så var det slut för idag.

Fidomatte hadeett förslag som matte gick med på.

Hamnade hemma hos Inez för hon hade haft Inez med sej och hon skulle hem igen.

Vi hundar bjöds på godis, människorna fikade och pratade tråk. Jag somnade av leda.

Åkte hem fortsatte att sova.

Ut på eftermiddagsrunda, passerade Magiska fönstret men hade ingen framgång där, enligt matte ingen hemma.

Träffade Zoya en snabis och snackade en del med henne.

I morgon är det dags igen, får se hur många vi blir då. Hur som helst tänker jag ha en massa skoj.

Vanliga rutinen att åka ochj väcka Basse, Men innan jag gjorde det så såg jag att matte höll på med mycket lovande saker.

Nisse är övertygad om att jag  kan koden till hans dörr och släpper inm honom. Jag  kan inte koden. Matte vägrar lära mej den. Men hon fixade så Nisse kom in.

Basse behagade vakna och så skulle vi vänta på överraskningen.

Basse drog till skoghen för att gå på toa,. Bollen hade tinat fram, så jag lekte med den medan han gjorde vad han skulle.

Så kom Fido! Mycket trevligt, för vi gillar sällskap av andra hundar.

Snackade en del med honom. Kollade att hans matte hade gott godis och andra viktiga saker.

Jag lekte en del med bollen.

Lät Basse låna den en stund också.

Nu blir det bra, väldigt bra. Vi är koppelfångar hos Fidomatte och matte försvann. Jag och Basse visste precis  vad den där överraskningen var.

Äntligen släppta nu är det  bråttom.

Fido är smart. Han har bara provat detta en gång, men hittade bloddropparna utan problem.

Underbart spårslut. Massor med blodpuddingbitar. VBi jobbade hårt för att hitta alla i det vissna gräset.  Området är extremt noga städat inte minsta lilla mikroskopiska bit finns kvar.

Pedant Basse städade bort bloddroppar också. Inga andra ska hitta våra gamla spår. Tänk om det skulle bildas ett nytt spårslut som nån annan hittar?

När allt var klart så lekte vi en del.

Så var det dags att åka hem igen.

Hemma så somnade vi gott. Spår tar på krafterna. Var så trevligt att göra nåt skoj efter alla halkiga tråkrundor under veckan.

Eftermiddagsrunda.

Försökte få matte att förstå att vi behövde besöka vår bästa frysstädare. Hade  ingen som helst framgång, Hörde att vi hade käkat massor med blodpudding och nån frysstädninge hade säkert inte skett.

Gick en tråkrunda istället.

Hemma så hade vi enligt tradition fredagsmys.

I morgon är det lördag med lek och mingel igen. Hoppas det kommer många. Enligt matte är det helg typ varannan dag. Hon är ingen tidsuppfattning, vi vet att det går månader mellan  varje helg.

Vanliga rutinen med att åka och väcka Basse.

Så skulle vi hitta på nåt, alltså hitta en isfri väg.

Nu skulle vi kolla en av de som var skridskobana sist.

Hade tur, det var isfritt, alltså skulle vi kunna gå här.

Basse försökte leta efter de där opstronmusslingarna som har växt där. Antingen är de döda eller begravda under snön och enligt matte så är de i alla fall för gamla nu.

Fortsatte, kollade en massa men inget av värde.

Delade på Basses frukost. Godare med sån ute än hemma i matskålen..

Basse ska alltid spna vid det gamla grustaget. Finns absolut ingenting att se där.

Sen började han nosa på något. Hörde att matte sa att han skulle låta bli.

En döda råtta. Men  döda såna vill han inte ha. Jag tittade, vila i frid råttan. Den ligger kvar.

EFtersom det inte blev nån råttfrukost så stirrade Basse mot den lilla ån som rinner långt ner där håller isen på och dör. Men ta sej ner dit för bad det kunde han glömma.

Matte hade idéer om att vi kanske skulle kunna gå mycket längre idag.

Glöm det, vägen blev skridskobana. Bara att vbända.

Kollade en annan liten väg, oanvändbar, ledde bara till ett hus.

Basse tog i alla fall sina snörull.

Jaha sa matte nu tänker du bli rugguggla. Detta råkade lossna från mej. Vadå, rugguggla, jag behöver förnya pälsen och det där med kommande Hormonhäxefängelse det vet jag absolut ingenting om.

Åkte hem. sov.

Eftermiddagsrunda. Hade tänkt gå på ett ställe där vi inte gått på länge. Glöm det, var skridskobana. Gick en sväng i skogen istället.

I morgon är vi lovade att få göra nåt vi inte har  gjort på väldigt länge. Hoppas det är nåt roligt.

Fick som vanligt hämta Basse som har sina ständiga sovmornar.

Nisse blev så glad när jag kom han tror att det är  jag  som släpper in honom. Bara det att  han stackarn behöver säja åt sin husse att sandra trappräcket. Var minusgrader och halt på träet. Trillade ner men upp lika fort igen.

Väckte Basse och gav Nisse och Bosse frukost.

Så skulle vi göra nåt.

Matte trodde att en av gårdagens skridskobanor nog var isfri idag.

Hade tur eländiga isen  hade försvunnit så där kunde vi gå. Skönt med grus under tassarna.

På en del ställen  var det snö kvar. Sån som töat och sen frusit påminner om konstsnö så jag rullade en del, var skönt.

Kollade en massa mot skogen. I den har vi en bra runda, men så  var det den där detaljen med vargarna. Har  inte varit där på länge för vargarna älskar att vara där. Vi uppskattar inte alls deras närvaro.

Titta! Alldeles snöfritt eftersom det är söderläge. Höre att matte pratade om att framöver ska vi gå en sväng där under förutsättning att det fortsätter vara snöfritt och inte en massa is.

Vilda grisarna de jobbar hårt. Hade bökat sönder massor efter vägen. De förstör rejält de där.

Så blev det riktig vinter en bit på vägen, men som tur var ingen is.

Här har troligen vargen gått. Men eftersom spåren töat och sen frusit var det svårt att se.  

De fortsatte i skogen och Basse trodde att han skulle spåra. Fickl han inte alls göra för matte. Hon skulle till andra sidan vägen.

I hennes värld var detta väldig intressant. Frusna vattenfall på en stor sten. Ointressant enligt oss, men lika bra att låta henne hållas.

Första svamparna för i år. Två små grankotteskivlingar. De växer på begravda grankottar och är ätliga. Fast de är så små hattarna ca en centimeter i diameter så det går åt massor för att ens räcka till en macka. Alltså är de kvar i skogen.

Gick tillbaka och åkte hem igen.

Somnade gott, tar på krafterna att kolla längesen ställen.

Trist eftermiddagsrunda, träffade inga vi känner.

I morgon ska vi kolla om den där vägen vi missade i går möjligen går att använda igen.