Ordning i min tillvaro igen. I morse fick jag åka och hämta Basse. Vi tog ett långt morgonspring, hade mycket at ta igen eftersom vi missade det igår.

Hem till mej, käkade frukost och brottades alltså en perfekt morgon. Sen skulle vi till skogen, matte pratade om nåt vi skulle fixa på Sörmlandsleden.

Det här blir perfekt. Vi ska gå vägen där den där benskatten, alltså döda älgen finns. Jag hade genast massor med planer.

Kollade en massa intressanta dofter. Man ska alltid vara minst två hundar, gärna flera för att kunna prata om alla viktiga saker vi hittar. Sånt begriper inte människor.

Kom Basse, den långsamma struntar vi i. För jag har något viktigt att visa dej.

Benskatten i skogen, den där döda Hälge som jag såg för en vecka sen. Nu hade det varait många och haft fest på Hälges ben. De smarriga revbenen var borta, men Basse var mycket imponerad av allt som fanns kvar.

Mitt, bara mitt. Alltså det här Hälgebenet kan räcka hur länge som helst. Vad ska man ha tuggben till när det finns sånt här?

När jag var klar och vi skulle fortsätta så tog Basse och provade stora Hälgebenet. Han var mycket nöjd med det han också.

Vi fortsatte, hade fullt upp med att kolla en massa viktiga hundsaker. Var länge sen vi var i den här delen av skogen och vi måste ha stenkoll på allt.

Mycket viktigt enligt Basse. Så mycket vatten att han kunde bada i det, alltså alldeles perfekt.

Jag nöjde mej med att dricka, var ganska törstig efter allt utsökt bengnag tidigare.

Så framme vid min Sörmlandsledsetapp och tillfälligt fångar ifall det skulle komma vandrare.

Perfekt gränröset för de fyra socknarna hade som vanligt en massa sotblommor. Tror det begriper att det fyrbenta etappledaren med assistent behöver en massa energi.

Ja du Basse, det blev inget jobb på leden idag. Den där extremt förvirrade hade lagt sekatören i en jacka och tagit på sej en annan. Klippa grenar och sly utan sekatör funkar inte.

Motion kan man aldrig få för mycket av så vi sprang mycket och fort balnd blåbärsris och stenar. Vi måste hålla våra kroppar i trim. Roligt hade vi också.

Blev nästan samma väg tillbaka. Perfekt enligt oss eftersom vi skulle passera benskatten igen.

Matte hittade små svampar som heter Kotteskivling, de växer på begravda kottar av Tall och Gran. Hon har svår abstinens efter att få lära hundar mer om svamp. Alltså fick Basse bekanat sej med dom. De är faktiskt matsvamp men så små att det behövs enorma mängder för att räcka till nåt.

Perfekt eftersom svamp alltid ger ost. Jag kan de där Kotteskivlingarna med delade självklart med Basse.

Tillbaka till benskatten. Ännu bättre att matte blev upptagen med ett telefonsamtal så vi kunde gnaga mycket och länge. I nästa vecka ska vi eller om det är matte träffa ett filmteam och bli intervjuade om Sörmlandsleden. Var en massa planering runt det. Vad då planera jag och Basse har en del vana från sånt och matte har tappat räkningen på allt som filmats till TV och sånt om svamp och svamphundar. Matte kan skjutsa oss till mötesplatsen så kan vi fixa både intervju och berätta allt om hur vi som hundar jobbar på leden.

Dumheter varför blev vi fångar?  Om den där människan hade nåt begrepp om viktiga hundsaker så hade hon låtit oss vara på fria tassar och försöka ta med Hälgebenet.

Även som fånge går det faktiskt att försöka bada i vattensamlingar. Basse sa att det är väldigt viktigt att prova all för tänk om Vattentjuven hittar dom?

Sen var det bara att åka hem igen. Hemma så somnade vi gott ett tag.

Trist eftermiddagsrunda inga vi känner ute.

I morgon är det äntligen lördag och jag får hålla ordning på hundträffen utan Basses hjälp. Han är visst hundnappad av sin husse då. Går säkert bra och jag hoppas att det kommer många som vill mingla och leka.

I går kunde jag inte blogga eftersom den vägrade att fungera.

Hände inte så mycket eftersom det regnade massor hela dagen.

Detta var höjdpunkten i går, efter att ha vandrat runt kungens slott så fick vi åka till vår allra bästa Grisöronaffär. Har inte shoppat på evigheter.

Basse han vet precis var de allra godaste benen finns. Sånt är en väldigt viktig kunskap.

Som vanligt fick vi inte shoppa allt vi ansåg att vi behövde, eländiga snålmänniska!! Men shoppinggodiset var som vanligt utsökt.

Så blev det idag, matte pratade i telefonen alldeles för tidigt i morse. Elände! Basse var hundnappad av sin husse, inte skulle jag hämta Alice heller. En ensam dag utan kompisar väntade, jag behöver ha mina kompisar varje dag jag.

Har blivit skjutsad till skogen, här har jag inte varit på många, många år. Enligt matte var jag här i höstas, men hon har som vanligt ingen tidsuppfattning. Hade varit trevligt att haft en eller flera kompisar med så vi hade kunnat diskutera alla viktiga hundsaker.

Ja jag tänker inte gå runt med gammal vinterpäls så jag håller på att göra mej av med den. Tycker faktiskt att pälsklätt koppel är fint. Fast den här pälsen och en massa mer hamnade i skogen, fåglar gillar begagnad päls.

Om jag nu haft kompisar hade vi haft massor att prata om. Fanns så mycket spännade dofter överallt och matte fatar inte sånt.

Tröståt en massa smarrigt gräs. Det här grova som kommer nu är så gott. Blev kallad för kossa igen.

Allt var sej likt i skogen, jag hade tassarna fulla med att kolla en massa. 

Här har jag faktiskt haft Ekorrkontakt några gånger. Var så ensam och övergiven att jag hoppades på en social sådan. Men det fanns ingen Ekorre nånstans.

Allt regn igår har gjort nytta. Det är sällan det är vatten i den här lilla bäcken men nu fanns det. Jag drack en del mycket gott var det.

Till och med små vattenfall i den. Bara Vattentjuven låter bli att hitta hit och stjäla vattnet.

Den där Granbarkborren dödar massor med granar. Nån gång när det blåste mycket så blev det rena grankyrkogården här. Enligt matte är detta en av anledningarna till att inte vara i skogen när det blåser hårt. De döda granarna faller väldigt lätt.

Jag har jobbat. Det fanns Stenmurklor så jag markerade dom, vet att det är lönade fats de inte plockas.

Tack det var vänligt att jag i alla fall får ost för väl utfört arbete denna bedrövliga dag. Upprepade Stenmurklesöket på några fler ställen. Blev alltså mer ost till behövande hund.

Skogen är väldigt vacker här. Det händer att jag och matte är här med våra svamphundselever. Matte sa att hon börjar längta efter kurserna men ännu dröjer det innan det är dags. Men sen blir det fullt upp för alla tillgängliga är fullbokade så jag lär få tassarna överfulla.

Kollade en massa mer viktiga saker. Lång frånvaro då har det hänt massor, många olika djur hade rört sej men inga spår av hundar.

Suck! Nu har jag legat här i minst ett par veckor, undrar om hon är färdig snart?

Att det ska ta sån tid att ta bilder på blåbärsriset som snart börjar blomma. Visst blåbär är gott men blommorna är ointressanta i min värld.

Om jag överdriver? Inte alls, måste kolla om det fötts några kantareller här. Hade det inte och matte påstår att här är de mycket senare än de jag hittade i tisdags.

Jag kommer. Om den där människan kunde begripa att jag bara var tvungen att kolla ytterligare ett spanställe. Så eländigt ensam som jag var så hade det varit trevligt att få prata med en Ekorre. Men fanns ingen där.

Jaha skogstimmarna drar mot slutet, alltså bara att gå tillbaka till bilen och åka hem då.

Kom hem och då ska jag ha min Dentastix, mycket viktigt. Den förvirrade tog fram TVÅ och ropade på Basse!! Hörde nåt om gammal vana, tro inte att jag fick två. Nädå när hon insåg misstaget så stoppades den andra undan.

Dötrist eftermiddagsrunda, inga hundar eller människor ute.

Hoppas det blir som vanligt i morgon med Bassehämtning och så en skogsrunda med sällskap.

Vanliga bra morgonrutinen med att hämta Basse. Morgonspring är så uppiggande.

Hem till mej för frukost och väntan på att matte skulle bli klar med diverse tråk inna vi skulle till skogen.

Först var det planer på att åka till en vi inte varit i sen i höstas men så blev det ändringar.

Enligt matte så skulle vi kolla en sak. Kanske, möjligen, eventuellt att nåt hänt på ett ställe i den skogen. Eftersom det var länge sen vi sprang så tog vi en runda först.

Fast Basse blev fånge en stund. Han började spåra och det fanns färskt bajs efter Vilda grisar, såna är inte hälsosamm för oss hundar. De kan skada oss rejält.

Nu förstår du Basse ska vi kolla. Det borde finnas nåt här och finns det får vi ost.

Vill du vara vänlig och ta fram osttuben? Självklart hade min ypperliga nos alldeles rätt och Basse har faktiskt hjälp till. Vi fick ost och en massa beröm.

Matte har krälat på marken och krafsat bort löven. Ser ni den vita pricken nästan mitt i bilden? Det är en Blek kantarell, alldeles nyfödd och det finns en massa ännu mindre runt om. Just här brukar de vara extremt tidiga och fast det är kallt har de vaknat.

Detta kommer fasktiskt att bli kantareller. Just nu är de bara några millimeter, men om vädret behagar vara rätt kommer de att vara stora om nån månad.

Bra nu kan vi snart jobba ordentligt.

Fortsatte att kolla runt i skogen. Kollade ett ställe till men där hade de inte vaknat ännu. Gjorde inget för vi hade tassarna fulla med annat.

Hm här fanns det ett smarrigt spårslut i fredags. Undrar om vi verkligen hittade allt? Fanns inmgenting kvar efter att jag, Basse, Moha och Troy städat i fredags. Vi är pedanter när det gäller sånt.

Nä jag badar inte, det är en synvilla. Skulle dricka och råkade hamna i sjön.

Undrar hur det ska gå där ute? Jag vet minsann hur det slutade sist.

Där balanserar Basse på Bävers fällda träd. Hörde hur den ondsinta matte pratade om att hon väntade på stora plasket.

Hur ska nu detta sluta? Matte var övertygad om att han skulle trilla i. Men övning ger färdighet, Basse klarade att vända utan att halka i.

Självklart skulle han bada, men han hoppade i när han var nästan på land.

Så här firar man lyckade vändningar på trädstam ute i vattnet. En massa lek med en pinne.

Tack snälla Hare som lämnat en massa gott till oss. Vi städade bort alla pluttarna mycket noga.

Försökte regna och vi skulle till bilen. Basse belv fånge igen för det var några intressanta spår som han tänkte dra på.

Ha, ha, ha vad det är skoj att retas!! Jag sprang massor och fort bara för att jag var på fria tassar.

Den här gamla tröjan har hängt i buskarna hur länge som helst. Men idag var den enligt Basse fullkomligt livsfarlig.

Jag sa att han var larvig och matte höll med. Till slut kom han på att han kunde ju faktiskt nosa på den och inse att gamla tröjor äter inte fåniga hundar.

Fast enligt Basse var det bäst att svalka ner de upprörda känslorna. Eller så var det en dålig ursäkt för att kunna at ett extra bad i diket.

Åkte hem, somnade nöjda med skogsrundan.

Gick på eftermiddagsrunda. dötrist sån inga vi känner ute och inte fick vi gå förbi Vivecas magiska fönster heller.

Ingen ensam tråkrunda i morse inte. Jag fick åka och hämta Basse, klarade av morgonspringet och lite annat sen åkte vi och hämtade Alice.

Hem till mej för frukost och lite planerande av vad vi skulle hitta på.

Så framme och det blev ett bra val idag. Här har inte jag och Basse gått på väldigt länge och Alice har inte varit här. Vi har fullt upp med att visa henne alla våra bra skogar och såna har vi massor av.

Så där på fria tassar och Alice har svimmat i diket. Eller det hade hon inte alls, hon hittade nåt att rulla i och utsattes för olaga hot av oskyldig hund. Stinker det får du gå hem!

Basse han hade fullt upp med att springa och kolla en massa som enligt honom var viktigt. Men kom snällt när matte kallade.

Fortsatte och berättade för Alice om allt viktigt i den här skogen. Finns massor om man är hund och Alice behöver lära sej det.

Alice sa att det var en alldeles perfekt skog för överllt så finns det en massa perfekta platser att antingen rulla sej eller utföra hundyoga.

Ja, ja jag kommer, men du vet jag glömmer aldrig ett spanträd. Var bara tvungen att kolla, men den där Ekorre jag träffade en gång för länge sen hade inte återkommit.

Hamnade i koppel för vi närmade oss bekanta trakter och matte ville ha koll så det inte var folk där. Inte alls som uppskattar tre ensamm hundar på jakt efter sällskap.

Basse och Alice hade span på något okänt och matte trodde att det kanske var människor. Det skulle i så fall förstöra väldigt viktiga hundsysselsättningar.

Ingen fara det var övergivet och vi är där jag och Basse var för ett par veckor sen. Kolla brygan är viktigt och vatten blir godare om man krånglar till det lite när det ska drickas.

Skoj lek, jaga Basse på bryggan. Det är en sån där flytbrygga så det låter skoj när man springer, inte lyckades jag knuffa Basse i vattnet heller.

Alice har inte lärt sej det där med bryggkoll så hon badade assor. Sa att hon får minsann aldrig bada mer än nån mycket sällsynt gång.

Badgalningarna kom upp ur vattnet, Basse hade också varit i naturligtvis. Vi lekte en massa, flockspring det är skoj det.

Mer bad för vem vet när det blir tillfälle till sånt igen. Basse som har sjötomt pratade om att han minsann måste bada massor i alla andra sjöar också.

Lekte ännu mera. Kom på att frasmöver då måste vi lära Alice hur man flockbrottas, det är väldigt skoj.

Fortsatte på en annan väg, Jag och Basse har försökt få gå den ett par gånger men då har det enligt tråkmatte inte passat. Nu skulle vi ta den äntligen.

Perfekt en av björkarna är verkligen pålitlig för den hade ostblommor. Vi städade väldigt noga.

Efter att ha kollat en massa viktigt och berättat ännu mer för Alice så blev vi fångar. Hördes nåt motorljud och matte visste inte om det skulle komma nåt fordon i skogen. Gjorde det faktiskt inte.

Hur är det Alice? Har du svimmat? Har vi kört alldeles slut på dej? Hon är inte van vid det liv jag och Basse ägnar oss åt i skogarna så det tar på hennes krafter. Nu var det ingen svimning utan bara skönt att ligga så här.

Så skulle vi kolla en annan väg, kanske skulle den funka.

Jaha grusgropen som vi passerade på väg in i skogen. Högt var det och gå runt där funkade inte.

Blev den andra vägen tillbaka mot bilen. Hittade ett dike med alldeles utsökt gott lervatten, drack en hel del innan vi gick till bilen.

Sov på vägen hem och när Alice skulle lämnas vid sitt hemma sa matte att hon skulle väcka sin matte. Men Alice berättade för oss att hon tänkte minsann gå in och sov för hon var trött efter allt skoj. Nu tar det visst många dagar innan hon ska med igen.

Hem till mej.

Vilken överraskning som väntade när matte öppnade dörren. Det låg fullt med kycklingpinnar i hela hallen. Nu var minsann den långsamma människan väldigt snabb. Jag och Basse hann ta varsin innan matte lyckades sno alla andra.

Detta är våran allra bästa kompis Kleptoman Leya. Under vår frånvaro hade hon gjort inbrott i skafferiet och snott påsen med kycklingpinnarna. Sen hade hon spritt ut dom till oss. Så klart hon vet att vi är hungriga efter våra långa skogsrundor.

Ni ser väl hennes sura min. Inte nog med att matte saboterade hennes verk, för hon hade tänkt sej att käka upp kycklingen från ett gäng. Dessutom kameran som hon verkligen avskyr. Jag och Basse ska ta ett snack  med henne om att nästa gång är det bra om hon gömmer alla och bara visar oss.

Somnade gott sen.

Så var det dags för eftermiddagsrunda. Trodde det skulle bli en tråkig sån. Fick passa biblioteket och tänk när matte kom ut så öppnades Vivecas magiska fönster. Perfekt med godisregn från det. Borde inträffa varje gång vi passerar.

Tråkrunda i morse och sen vanliga rutinen med att passa dörren i evigheter.

Titta! Vi hittade minsann en liftare på väg hundträffen. Basse vandrade på vägen och väntade på mej.

Så klart han fick lift hela långa vägen till parkeringen, det är nog minst hundra meter.

Framme och det är bäst att ta morgonspringet fast det blivit förmiddag. Kolla så snyggt jag ligger ner när jag tar kurvorna. Skoj hade vi.

Satte oss och diskuterade en stund. Jag berättade självklart för Basse om benskatten i skogen och att vi måste tillbaka dit och ha fest.

Titta där kommer Alice, bäst att hälsa ordentligt på henne. Vi har inte setts sen igår.

Kom fler så vi belv ett gäng idag också, fast inte lika många som igår. Gör inget huvudsaken är att vi har skoj.

Alice hon viskade en massa hemligheter i örat på VadHanNuHeter. Den förvirrade matte minns att det är nåt på M och sen tog minnet slut.

När solen visade sej så blev det varmt, alltså lika bra att kolla att det var okej under däcket ifall jag hade behövt skugga. Behövdes ingen sån idag men nu har jag koll på läget.

Basse släpade runt på gröna bollen och hoppades på att jag skulle jaga honom.

Struntade helt i bollen just då för jag var upptagen med en annan skoj leksak. Väldigt bar detta att vi har mycket saker att leka med.

Så har vi minsann ficktjuvar på våra träffar. Gungun som aldrig får mat hemma kom på att det fanns godis i Chesshusses ficka. Självservering det är minsann bra grejor det. Tyvärr är det alldeles för sällan som fickor är så tillgängliga.

Han vars namn börjar på M har bestämt att Alice det är minsann den vackraste tik han sett. Som han smörade, men Alice var alldeles ointresserad.

Jag tog en paus och hade ett viktigt samtal med Molly. Sånt där oss tikar emellen så vad vi pratade om det stannar mellan oss.

Människorna började prata om den där bilden från början av veckan när jag, Basse och Alice nästan knyter ihop tungorna. Perfekt osttuben kom fram, men i dag hade vi ordning på tungorna. De ska inte tro att vi visar allt hur som helst inte.

Fick energi av ostuppvisningen så jag lekte mer med en boll en stund.

Alltså detta är en grillplats. Varför grillar inte människorna så vi kan få nåt att äta. Vi hundar får nog ta ett snack om hur vi ska komma tillrätta med det här problemet.

Nä ni, tro inte att ni ska komma över min leksak inte! Den är min, bara min. Strax efter den här bilden inträffade det mänskliga hittepå. Alltså dags att sluta, synnerligen korkat.

Släppte in Basse i hans hus, men hörde att jag ska hämta honom i morgonbitti precis som vanligt.

Jag hoppade in i min bil och Alice bestämde sej för att hon skulle åka med mej. Mer mänskliga dumheter, Alice var tvungen att gå till sin bil. Men jag och Basse ska hämta henne i morgonbitti så då får hon åka med mej.

Hem och sov ett tag medan det försökte regna ute.

Gick på eftermiddagsrunda. Den slutade bar för nästan hemma så träffade jag Jenna och hennes mormor. Mycet trevligt. Vi hade en del att prata om medan människorna pratade tråk.

I morgon planeras det visst för en bra skog som jag och Basse inte besökt på länge och ny för Alice, Blir säkert en bra dag.

Ensam och trist morgonrunda, föredrar att hämta Basse och morgonspringa.

Väntade i några evigheter innan det var dags att åka enligt matte som aldrig behagar ha bråttom.

Så framme och långt där borta kommer Basse. Nu ska vi ha en massa skoj, för igår var väldigt länge sen så en del att ta igen.

Hann leka en liten stund innan både Chess och Labrador Alice kom. Nu äntligen är Alice släppt ur det där korkade Hormonhäxefängelset. Hon hade längtat efter oss och så berättade hon att i morse när hennes matte kom från jobbet hade hon börjat vänta på att jag skulle hämta henne. Kunde jag väl ha gjort men det var ju fel dag.

Vackert väder så det kom ett helt gäng med kompisar. Mycket trevligt. I mitten på bilden är det en ny hund som var med för första gången idag. Hon heter Flisa och är en MAS (Miniature American Shepherd) alltså samma ras som Basse. Först gången det kommer en sån på våra träffar. Fast om en månad då kommer det visst många såna till Basse.

Aussien som den förvirrade matte glömt namnet på igen försökte smöra för Alice. Han hade ingen som helst framgång. Hon talade om att leka var okej men hennes bak skulle han inte bry sej om.

Berner Alice som inte varit med på ett tag kom äntligen tillbaka. Om vi hundar fick bestämma så skulle vi alltid vara alla vid alla hundträffar. Människor kan ställa in allt mänskligt tråk när vi ska roa oss.

Så var det den eviga diskussionen om den gröna bollen. Försår inte varför alla ska ha den när jag tänker leka med den.

Fast okej det finns andra skoj saker att leka med. Gäller att roa sej när jag har chansen.

Flisa hon fick lära sej att det lönar sej att hoppa upp på stora däcket. Hon hade aldrig smakat på mjukost, men den blev väldigt uppskattad.

Finns det något att äta? Vi är hungriga och behöver energi? Hade tur så vi fick och kunde fortsätta ha en massa skoj.

Varmt blev det men ännu är det inte vatten i vår Plaskdamm. Dröjer ett tag enligt människorna.

Äsch!! Redan dags att sluta? Vi hade ju nyss börjat ha skoj. Men de där utan tidsuppftanning påstod att vi minsann hade roat oss länge. Hade vi inte alls.

Åkte hem, sov et tag och sen skulle jag ut och åka igen.

Helt plötsligt körde matte på en väg där jag går i bland, stannade vid ett hus och pratade med människor. Mycket trevliga människor för de trodde på mej när jag berättade om hur otroligt ensam jag är.

Så skulle jag gå och kolla nånting. Tydligen hade matte och människorna i huset diskuterat nåt i en Facebookgrupp igår. Detta nåt skulle studeras nu.

Här hade det hänt mycket spännande sen jag var här sist. Var faktiskt länge sen jag gick här.

WOW!! Vilket fynd!! Hälge hade minsann tappat hela sitt ben. Ett så här stort Hälgeben har jag aldrig hittat.

Är detta verkligen på riktigt? Här har Hälge lagt sej och vandrat över regnbågsbron. Vilken benskatt, kan man verkligen hitta sånt här i skogen?

Revbenen hemma i frysen är väl ingenting. Hälges revben däremot det är grejer det. Hade jag fått bestämma hade jag stannat här i flera dagar och bara njutit av alla underbara ben.

Enligt tråkmatte skulle vi gå tillbaka. Tänkte faktiskt ta med mej Hälges ben. Men Hälge har tunga ben så jag orkade inte släpa i väg det som planerat. Måste nog ta med mej Basse och Alice till den här skatten vid tillfälle. Vilket party vi kan ha.

Var törstig efter allt bengnag men hade sån tur att jag hittade vatten i skogen. Gott var det.

Jobbade lite som svamphund också. Växer massor med Stenmurklor efter vägen. Fick självklart beröm och ost, fast det hade varit ännu bättre med nåt av Hälges ben.

Tillbaka till huset i skogen. Nu skulle människorna dricka kaffe och prata en massa mäsnkligt tråk. Jag somnade faktiskt på gräsmatten, var skönt att sova ute.

Sen var det dags att åka hem igen. Nu ska jag vila mej i form för i morgon väntar det ett gäng kompiosar med lek och mingel.