Ännu en bra dag i mitt hundliv.

Hade hört talas om att jag skulle få visa Atli ett ställe där han aldrig har varit. Bäst att passa på innan han åker hem till det där Skåne igen.

Så där nu ska jag minsann visa en del av min Sörmlandsledsetapp. Skulle ta vägen över fornborgen och där har inte Micco heller varit. Alltså hade jag massor att visa.

Nu börjar blåbären att mogna, men kommer det inte massor med svampvatten så lär det torka bort.

Jag berättade en massa för Atli om hur hårt jag sliter som fyrbent etappledare. Så spanade vi en massa från borgen också.

Men stackars björken håller på och dör av törst och bladen är gula.

Micco som inte gått här hade tassarna fulla med att kolla allt. Massor med nytt att titta på och mängder med dofter.

Kom ner till sjön och Atli provade att gyttjebada. Han är en smart hund som begriper hur man allra bäst vårdar pälsen. Faktiskt så gjorde vi alla samma sak.

Fast jag berättade för Atlihusse att jag är en mycket ensam hund som sällan eller aldrig har sällskap eller blir klappad. Bra människa för han trodde på mej.

Matte grävde bland löven och jodå, nu har det fötts kantareller här också. Mer svampvatten så kommer det att bli bra.

Jag markerade de där små sakerna som är bara några millimeter. Fick självklart beröm.

Satte Atlimatte på prov och hon lyckades upptäcka dom. Bra jobbat eftersom människor aldrig använder sina usla nosar.

Jag berättade för Atli om ån mellan sjöarna. Tyvärr så härjar Vattentjuven alldeles våldsamt i den, men lite vatten finns kvar.

Visade en massa mer viktiga saker. Så kollade jag självklart att allt var som det skulle med etappen.

Skulle kolla andra sjön men där fick vi vara koppelfångar eftersom det var människor vid skärmskyddet.. Sjön var okej men för lite vatten.

Fast Atli tyckte att den var helt okej. Bra att han var nöjd.

Vi lekte lite där men det var så eländigt kvavt att det blev bara en liten stund. Människorna hade gått så det var lugnt igen.

Kolla dassen är ju egentligen Sigrids jobb. Men nu blev det konstigt för Atlihusse var där inne. Är inte va att det är människor där.

Helt plötsligt började Sigridmatte prata om en stor konstig blomma. Alltså människor!!!!! Det var inte alls nån blomma utan Kungschampinjoner! En mycket god svamp som vaknat av nån lokal regnskur.

Jag kan dom här, champinjoner var bland de första svampar som jag lärde mej.

Atli fick prova och han var jätteduktig. Samma sak med Micco och Sigrid, men hon kan dom.

Sigrids matte provade att få henne att markera. Egentligen borde Sigrid lära sin matte fler svampar. För Sigrid kan många fler arter än sin matte. Vi måste nog ha ordentliga kurser med henne så hon vet vad Sigrid hittar.

Många var de vid stubben och vi försökte samlas runt dom. Tyvärr var det bara två som var fina, de andra var fulla med larver. Men de fina fick följa med hem.

Skulle gå till bilen, men i bland behöver vi stanna och diskutera saker. Kom på att det fanns mer att visa Atli.

Sigrid åtog sej jobbet att visa honom ett annat bra ställe att använda ån. Fast som sagt den behöver en massa mer vatten.

Matte jagade en fjäril med kameran. Till slut så blev det en bild fast den egentligen inte alls ville vara med.

Jaha, slut på det roliga dags att åka hem igen. Pelle Peugeot rymmer en hel del. Fyra människor och fyra hundar, men då var det fullt.

När jag varit hemma en stund så började det falla svampvatten.

Var ute i det på eftermiddagsrundan, kändes så konstigt med sånt att jag inte riktigt fattade att det kom.