Klarade av mina urtrista morgonrutiner.

Passade dörren i flera veckor, känns väldigt bra att kunna göra det igen och veta att det lönar sej efter den långa tiden i Hormonhäxefängelset.

Gick ut, tänk jag fick åka taxi med Inez och hennes matte idag också. Nu hade gårdagens storm försvunnit. Känns lite konstigt att åka taxi med nån annan hund. Är van vid att det är min bil som är taxi.

Framme så träffade vi en ny hund. En liten Rottisvalp som heter Kajsa bara 3 månader ung. Hon kom på sitt allra första besök.

Vi presenterade oss för henne och berättade om vad vi brukar pyssla med. Små valpar har alltid mycket att lära sej.

Basse visade henne ännu mer och berättade en massa om sina ägor. Nya hundar och allra helt små valpar måset vi ta väl om tass.

Molly kom så hon och Basse jagade samma boll. Tror att Basse förlorade kampen flera gånger.

Skulle prata om en massa viktigt med Bassehusse. Men titta på lilla Rottis Kajsa, hon körde samma stil som Basse när han var valp. Använda mej som stöd för att komma upp ordentligt. Gjorde inget, jag gillar valpar och det är helt okej att de klättrar på mej.

Så kom Fido också, lika bra att ta emot honom också. Vi är noga med att alla ska hälsas välkomna ordentligt.

Men Basse vad gör du?? Egentligen borde han inte få nåt godis. För sekunden innan hade han snott godispåsen från Inezmattes ficka och ägnat sej åt självservering. Fast han fick mer godis eftersom han inte hunnit käka upp hela stöldgodset. Människorna hade bara roligt åt hans påhitt. Kanske ska lära mej att stjäla jag också.

Lärde lilla Kajsa att med tur kan det finnas godis på marken. Just då fanns det, så hon lärde sej snabbt att leta och äta.

Basse hade nån kurs i hur man spanar ifall det kommer fler trevliga kompisar. Nu var det inte så många idag, men bra för lilla Kajsa att veta till kommande träffar, Poppie var lite fundersam, hon har inte träffat just några valapr och var bara obetydligt störrre när hon började komma och hänga med oss.

Nu fanns det visst godisbitar igen. Lika bra att passa på, för vem vet när vi får nåt att äta nästa gång.

Nästan alla hundar får prova att åka fyrhjuling med Bassehusse. Kajsa åkte aldrig men satt på den medan den gick. Bta att få prova på nya erfarenheter.

Jag har åkt, men nä det är inte min grej.

Fast sen gick det bra att sitta i Bassehusses knä en stund också. Den där lilla valpisen charmade alla.

Sen var det korkade mänskliga påhittet om dags att sluta. Vadå? Jag har misst massor under fängelsetiden, borde vara minst dubbelt så långa hundträffar nu så jag kan ta igen allt förlorat.

Hem käkade och somnade. Antar att Kajsa var väldigt trött efter umgänget med oss andra.

Skulle på eftermiddagsrunda. Hade tur passerade Vivecas magiska fönster, som vanligt räckte det med att jag satte mej viftade på svansen och dräglade lite så öppnades det. För det hade väl inget att göra med att matte skulle prata tråk med Viveca?

Prata tråk fick en ny innebörd, av nån anledning diskuterade de snöstormar. Ja, ni fattar varför människor bara pratar tråk och vi hundar viktiga saker. De ska inte prata snöstormar för då utbröt det en, innan jag var hemma så var jag alldeles vit av all snö.

Just nu kommer det en massa mera.

I morgon är det veckans bästa dag, alltså måndag och Basse kommer. Väntar visst en överraskning för oss, men den berättar jag om i morgon.

Vanliga urtrista lördagsrutinerna. Alltså smaklös tråkfrukost, lika trist ensam morgonrunda. Gick hem och funderade på vad som säkert skulle bli en dötrist dag.

Dessutom stormade det ute, iskalla vindar där det yrde runt djupfrysta huggormar, pingviner, isbjörnar och en och annan eskimå.

Skulle ut, var lagom intresserad, lika bra att sova bort en tråkdag.

Märkligt kom upp till stora gatan och där skulle jag åka bil med Inez och hennes matte. Bra jag skulle inte bli helt ensam i alla fall.

Sover jag? Drömmer jag? är detta verkligen sant?? Hemma hos Basse, det är lördag och hundträff.

Jag är släppt ur det hemska Hormonhäxefängelset!! Livet blir normalt igen.

Hej Poppie. Länge sen sist, hade mycket att prata om.

Så kom Corgie Benito, det var flera hundliv sen vi träffade honom senast. Mycket trevligt.

Han har minsann en liten människovalp. Sist var hon så liten att vi inte kunde hälsa för hon bara sov i en vagn, men nu så.

Fler och fler kompisar kom. Så underbart att äntligen få mingla runt och prata med alla kompisar igen. Så här ska hundlivet alltid vara.

Alice kom också. Trots den eländiga iskalla stormen blev vi ett gäng.

Om vi beundrar Benitos människvalp? Nä vi kollar godistillgången, går som bekant åt mycket energi att mingla och ha trevligt.

Benito och Fido hade en massa att prata om. Ja, det hade vi allihopa. Jag tog igen mycket av det jag förlorat under fängelsetiden.

Äsch! När det är som allra bäst, då står inte människorna ut med iskalla stormen längre. Alltså skulle jag lämna in Basse i hans hus igen.

Poppie hon hade inga som helst planer på att åka hem. Hon ville vara kvar och ha skoj.

Tyvärr blev hon överlistad genom godis från sin husse och mattes viftande med osttuben, blev hon fånge.

Jag hade tur och fick åka med Inezhundtaxi igen. Det är inte så långt att gå men idag var det väldigt långbt med den där hemska vinden.

Blev avsläppt vid torget.

Suck idag igen! Passa förläggarens butik. Matte försvann i många månader.

Detta var matte och gjorde. Skrev under sitt livs andra avtal om bokutgivning. Nu är manuset omarbetat korrekturläst och klart för översättning

Nu är det allvar igen. Enligt matte är detta lika stort som det första avtalet på den svenska versionen. Under sen vår så kommer den engelska ut. Tänk jag, Basse, Moha och Troy kommer att hamna i utlandet. Eller inte vi personligen men boken innehåller massor med bilder på oss.

Matte kommer troligen snart att vandra runt med en medalj med texten världsrekord i odräglighet.

Hemma så käkade jag lite och somnade.

Skulle på eftermiddagsrunda. Började märkligt, hamnade i min bil, åkte med den flera meter, sen ställdes den hemma hos allra bästa bilveterinären. Den ska opereras men det lär ta nån vecka till och på gatan kan den få böter alltså står den bättre där.

Gick på eftermiddagsrunda, träffade en människa jag känner. Planerade att passera magiska fönstret. Nä sa matte det blåser fortfarande runt invånare från Norra ishavet, det får vänta. Klena människa!!

I morgon då ska jag minsann mingla igen, hoppas stormen försvunnit och att det kommer många kompisar då.

Basse kom som han skulle i morse. 

Klarade av våra bra morgonrutiner, pratade om vad vi skulle hitta på idag.

Detta är Malmköpings mest välpinkade sten. Ett tag ansåg jag att den var extremt spännande. Men nu skulle minsann Basse bidra till alla dofter på den.

Kollade av nyheter på Heden. Jodå hundar vi känner hade minsann passerat, men vi såg inga då. Blåste kallt och var inget skönt ute.

Men nu ser vi nåt, detta blir bra.

Vi träffade Frasse igen. Väldigt trevligt, hade massor att prata om medan människorna pratade tråk.

Så kom Anna vars mamma ägde den där trevliga butiken Pryl 7an för länge sen. Skönt med någon som begriper att jag behöver lite mänsklig kontakt Jodå hennes mama kom också så jag och Basse fick mer mänskligt umgänge, precis vad vi behövde.

Matte hade kommit på att vi kunde gå en runda vi inte gått på väldigt länge.

Spännade is under snön. Tjat från den tvåbensdrivna om att vi skulle gå försiktigt.

Där uppe i skogen hade jag nåt brta ekorrspan för länge sen. Men nu var det alldeles ödsligt, ekorrar verkar vara en bristvara just nu.

Så var det dags för isgata igen. De borde ta och dö nu, vissa av våra skogar är oframkomliga antingen är vägarna dit skridskobanor eller så är stigarna hala. För övrigt vägrar desutom matte köra med bilen innan bästa bilveterinären tittat på den.

Den här låsta grinden är irriterande, Vi är övertygade om att det kan finnas en massa skoj där inne, enligt matte är det inget som intresserar hundar. Bara nåt som har med vatten att göra.

Fast Basse bestämde sej för att det var nåt i skogen som han borde ha koll på. Han stirrade och stirrade.

Fanns absolut ingenting där och dessutom försökte det snöa.

Tog en stig genom en skogsdunge, var väldigt länge sen sist så vi hade tassarna fulla med att kolla allt.

Basse hade visst planer på att försöka bada i bäcken. Men så började han spana igen, fanns fortfarande ingenting.

Passerade där spårvgnarna bor. Hittade en bra bänk, alltså en sån som ger godis.

Där framme bor människoveterinärerna. Dit skulle matte för hon skulle hämta nåt. Går visst inte bra att koka en blodsockermätare, de går sönder då.

Vi fick passa det huset i typ två minuter medan matte hämtade en ny.

Lite andra gator, såna är alltid trevliga. Men vi hittade inget av intresse.

Så skulle matte till förläggaren igen och prata tråk, vi fic snällt vänta utanför. Men hade tur och träffade vår bästa granne så mer mänskligt umgännge. Matte behagade återkomma och nu regnade det istället.

Nu ska vi hem innan vi får en massa svåra skador av de droppar som faller.

Kom hem utan att ha ådragit oss allvarliga skador.

Käkade lite och somnade.

Ut på eftermiddagsrunda, hade tur passerade Vivecas magiska fönster som öppnades och ut kom det gott godis.

Träffade ytterligare en människa vi känner. Alltså en perfekt eftermiddagsrunda.

I morgon är det lördag tänker försöka förtränga det och alla kompisar som ska mingla och ha trevligt

Basse kom som vanligt i morse, alltså varken tråkfrukost eller trist morgonrunda.

Funderade på vad vi skulle hitta på idag.

Enligt matte skulle det bli nån sån där oplanerade vandring. Men jag och Basse hade planer nu gällde det att få henne att fatta.

Jag började. I kanten på Heden så började jag rull med halva kroppen på asfalt och resten på värdelös natursnö.

Basse rullade på nån kombination av is och snö. Nu gällde det, hade hon begripit vad vi ville?

Äsch! Vi skulle ha tagit en annan väg. Isen krasade och brast under tassarna. jag utsatttes för ofrivilliga tassbad.

Otroligt!! Hon fattade att vi ville till skidbacken!!

Denna underbara konstsnö. Finns inget som slår rull i den, gjorde många hundra såna helt underbart var det.

Hängde med Basse som skulle kolla vid grillarna. Fanns absolut ingenting för hungriga hundar där.

Äsch! Jag som har skrattat åt Basse som ibland går vilse bakom staketet. Nu var det min turm var lite knepigt att hitta ut.

Hittade ut så vi sprang och lekte i stället.

Bra Basse lär dej nu att natursnö är för amatörer vi proffs rullar endast i konstsnö.

Skulle gå vidare.

Hamnade i kopple i fall vi skulle möta människor som inte uppskattar lösa hundar. Då kom Ricki självklart utan männikor inom synhåll. Basse har bestämt att Ricki inte ska prata med mej och matte sa åt honom att gå till sina människor. Inkallning är en mycket viktigt hundkunskap.

Hoppsan här var det skridskobana. Tur att vi kan gå försiktigt.

Så blev det ännu värre. Knögglig snorhal is, matte kängor med klor hjälpte knappt.

Snälla människor har lyft upp bordet som några idioter slängt ut på isen och haft sönder. Men fortfarande fyller det funktionen som godisbord.

Nej tyvärr Basse isen dör inte fast du rullar på den. Dessutom är den förbjudet område.

Kollade den där omkldningshytten, perfekt det blommade ost där. Finns inga spår kvar.

Solen sken, fåglarna kvittrade och det var varmt. Isen den smällde och smällde ibland lät det som åskknallar.

Vi hundbadet var det lite vatten på isen varvid Basse ansåg att nu är det badsäsong. Är det inte enligt mej.

Men titta vad vilka som hittade oss. Sara med följe. De hade fått korn på oss och haft jättebråttom. Trevligt med vänner som uppskattar oss.. Hade en hel del att prata om.

Sara berättade för matte att trots att hennes hussar ägen vår allra bästa shoppingbutik så hade hon varken fått mat eller godis på många långa evigheter. Hon fick både godis och ost. Tar på krafterna att rasta en människa, vi vet.

Hade sällskap med dom en bit, mycket trevligt att kunna ägna oss åt hundsnack medan människorna pratade tråk. Sen skullle de gå genom Ekorrskogen och vi en annan väg hem.

Somnade gott efter att ha insett att det går att få matte att lyda genom att vara övertydlig och sen haft en massa trevligt.

Gick på eftermiddagsrunda, träffade inte nån vi känner tyvärr.

I morgon ska vi hitta på nåt annat.

I morse var det ordning i tillvaron igen.

Basse blev levererad precis som han ska och jag tog självklart emot i porten.

Tänk vad det var gott med gemensam frukost, istället för en ensam smaklös.

Gick på en trevlig morgonrunda tillsammans också. Alltså precis som livet ska vara.

Så skulle vi hitta på nånting.

Vi skulle gå till våran vanliga bra lekplats. Först var vägen så här fin, befriad från is och väldigt trevligt med grus under tassarna.

Sen blev det såna här skridskobanor. Inte trevligt fast vi är fyrbensdrivna. Matte var glad för attt hon hade kängorna med extraklor i sulorna.

På ängen var det fortfarande vinter. Eftersom det var kallt i natt så var det nåt som heter skare på snön. Först tyckte jag att det kändes som konstsnö. Gjorde ett provrull, kände mej grundlurad. Som det snörullsproffs jag är så insåg jag att det var värdelös natursnö. Blev bara detta rull jag ska hädanefter endast rulla i konstsnö.

Matte hade tagit med sej bollen som vi fick av Fido. Länge sen jag lekte med den. Den är superskoj.

Om jag varit Hormonhäxa och inte lekt med bollar? Nä inte jag inte, måste har förväxlats med någon annan hund. Det är superskoj att leka med boll.

Basse som varit på en av alla sina misslyckade sorkjakter upptäckte att jag hade bollen. 

Va? Ska jag låta Basse låna bollen? Han får väl egentligen skylla sej själv som envisas med misslyckade sorkjakter.

Jag är en snäll kompis så visst fick han låna den. Vi delar på allt. Han hade också en massa skoj med den.

Bestämde att vi skulle kolla viktiga saker i skogen. Kom på att om vi hade tur skulle vi hitta det vi gömde för länge sen.

Turen var med oss Räv som bor nära hade inte hittat våra vintermarinerade revben. Var alldeles utsökt att ligga och gnaga på dom. Solen sken och fåglarna kvittrade, matte satt på ett gammalt fallet träd och pratade om att nu blir det nog vår.

Gnagade länge och bytte med varandra också.

Behöver faktiskt åka och shoppa mer revben, men då måste bilveterinären fixa min bil innan vi kommer dit.

Gick en sväng sen. Matte skulle leta vårtecken, gick inget bra myrorna sov, hasseln har inte börjat blomma och inte gick det att se blåsippsknoppar heller.

Fast videkissarna hade blivit större sen sist. Blir säkert vår.

Så var det dags att gå hem igen.

Jag ser faktiskt ett vårtecken. De gör nånting med spårvägen, alltså blir det vår och spårvagnarna vaknar.

Gick hem, käkade lite och somnade.

Matte höll på med mail.

Ni vet i går hade jag bild på att den där boken säljs uppe i Värmland.

Nu är det klart att under sensommaren eller tidig höst så ska jag åka till nåt sen heter Kil tillsammans med matte.

Vi ska till det där som heter Wermlands skogsförråd och matte ska föreläsa om svamphundar. Dessuton har jag hört att de minsann har en sån där bra butik full med trevliga hundprylar. Började genast planera för shopping under mitt besök. Kanske finns det sånt som inte finns här att shoppa. Känns bra med en shoppingresa för mej så kan matte prata bäst hon vill. Men det dröjer länge innan det är dags så jag har gott om tid att planera och kolla med Basse om det är nåt speciellt jag ska leta efter.

Blev en sån där morgon igen, alltså en sån som innebar att Basse inte levererades utan smaklös tråkfrukost och ensam morgonrunda.

Men sen skulle jag gå och hämta honom.

Gick en bit, sen träffade jag en människa som jag träffade ofta i mitt gamla hem. Han känner min förra famlij och blev så glad när vi träffades. Lyssnade på en massa mänksligt tråkprat.

Skidbacken alltså rull i den ljuvliga konstsnön typ varannan meter. Bäst att passa på så länge som den finns. Alla borde testa att rulla i konstsnö, det är underbart. Vet att matte provade en gång för flera år sen, hon sa en massa konstiga saker och uppskattade det inte.

Hade varit minusgrader i natt så det var riktiga skridskobanor ibland.

Hittade Basse och skulle gå tillbaka till skidbacken, Kollade med gårdagens rådjur var inte där idag.

Basse kollade noga vid en grill, men inte minsta lilla matrest var lämnad åt honom.

Sprang och lekte istället, hade mycket skoj. Tror jag ska lägga ner det där med ragga hanar, är mycket roligare att ha en massa skoj istället för att ragga utan framgång.

Jagade Basse mycket. Väldigt skoj lek.

Provade att brottas också. Sekunden efter denna bild åkte Basse i backen, fast han påstod att han snörullade, kallas dålig förlorare.

Blev fångar för vi skulle vidare. Träffade ett par människor vi känner.

Dåre! Ligga och rulla i natursnö när det finns konstsnö. Trodde att Basse visste bättre nu.

Så var det dags för skridskobana igen i  skuggan. Tillsagda att gå försiktigt för även vi fyrbensdrivna kan halka och göra oss riktigt illa om det är halt.

Nån människa hade gått på isen. Vågar att ge sej ut på den nu, vi får inte sätta tassarna där.

Hur gick detta till? Helt plötsligt så skulle vi leta godis, vi letade och letade typ rena spåret.

Provade ett bord också och var visst lite ouppmärksamma när matte kleta ost på det.

Gick några meter och tänk där hittade vi varsitt alldeles utsökt revben!! Var underbart at ligga och njuta av dom i solen.

Isen förde ett förskräckligt oväsen. I bland lät det som nån sköt. Kanske tänker den dö nu. Synd att den var så dålig att det inte blev några trevliga isrejs denna vinter.

Titta nu börjar marken tina fram igen, det finns hopp om vår och bättre tider.

Passerade en bänk som jag var tvungen att prova. Bra var den för den gav godis.

Gick hem.

Möttes av en mycket besviken Cooper som trodde att brorsan Nisse skulle vara med. Men han är hemma idag.

Vi käkade lite och somnade.

Gick på eftermiddagsrunda. Träffade en människa vi känner och lyssnade på mer mänskligt tråkprat.

Har ni sett en så snygg bild som matte hittade på Facebook. I Värmland finns ett företag som heter Wermlands skogsförråd. De handlar bland annat med svamp, har en butik som säljer hundprylar och en massa annat.

Nu säljer de minsann boken där också. Den dyker upp på fler och fler ställen hela tiden. Superskoj detta.

I morgon ska jag och Basse hitta på måt igen, får se vad det blir.

Lite annorlunda morgon, Basse kom inte som vanligt utan han skulle hämtas sen. Alltså tråkfrukost och ensam morgonrunda.

Vägen mot skidbacken, hoppas verkligen att jag ska hämta Basse.

Ljuvligt äntligen rull i konstsnö. Var många år sen sist.

Gick några meter.

Måste bara rulla mer, tänk om den försvinner. Kan aldrig rulla för mycket.

Där sitter Basse och väntar nu blir det bra.

Där sitter han och väntar på vad han trodde var lift. Men bilen stod hemma.

Vi pratade massor. Jag berättade massor om lördagen och att jag minsann åkt tåg och träffat Moha och Troy. Berättade för Basse att han ska få åka tåg framöver. Vi började prata om att vi kanske ska ta och åka till Stockholm och göra ett fritagningsförsök av Stockholmsfångarna. På tiden att de slipper i från den tillvaron nu.

Kom till skidbacken. Hm, det där måste jag kolla noga.

Basse var  lika intresserad han. Ny typ av spaning.

Titta där stod de, två rådjur som studerade oss noga och länge. Vi var lika intresserade vi. Men sen gick de in i skogen.

Så på fria tassar. Nu ska vi leka och jag snörullade några tusen gånger till. Bäst att passa på.

Lekte en del med bollen också. Hade väldigt skoj och vi hade faktiskt två dagar att ta igen.

Hm vi är visst iakttagna igen.

Rådjuren var tillbaka och studerade oss. De hade kunnat komma och leka med oss. Tror vi skulle ha haft trevligt tillsammans.

Blev fångar istället, men då kom Beagel Mimmi. Trevligt för henne har vi inte sett på evigheter. Hade en hel del att prata om.

Alltså ursäkta Basse, men jag lämnar hur mycket hälsningar jag vill!! Inte det inte, sekunden senare var min fläck noga överkissad.

Fortsatte och till Basses besvikelse så var vattensamlingen frusen.

Bakom det här staketet bor Inez. Undrar om vi ska hälsa på?

Nu gäller det att få dörren att öppna sej.

Inga problem den öppnades och Inez har ett perfekt kylskåp. Det fanns utsökt korv i det till sugna hundar.

Lekte en del med Inez på hennes tomt också. Trevligt att träffa henne igen, hon hade minsann varit och minglat i helgen så jag fick lite mer skvaller från hundträffarna.

Nu ska vi gå hem till mej.

Matte hittade minsann våren. En massa snödroppar vid ett hus. Ointressant enligt oss.

Hem, käkade lite och somnade. Nöjda med förmiddagen.

Matte fick nåt mail som visst innebär att jag ska ut och resa igen under sensommar eller tidig höst. Hon går mest runt och flinar fånigt.

Gick på eftermiddagsrunda, en massa plusgrader så nu tinar både snö och iselände, verkligen på tiden.

Fick passa biblioteket, men missade magiska fönstret. Hörde nåt om att vi ätit så det räckte.

Nu har både Basse och Nisse åkt hem, men de kommer i morgon igen och då hittar vi på nåt vad det nu blir.

I går var jag trött, väldigt trött. Råkade somna i hallen och skulle nu matte fram fick hon kliva över mej. Lagd hund ligger, det är en gammalt.

Väcktes och släpades ut för nattkiss. Gick in och somnade om.

Katthotellet var öppet så Nisse sov kvar. Tydligen hade Kleptomanen nån kurs för matte vaknade i en knölig säng full med leksaksmöss i morse.

När jag hade varit ute på morgonrunda så hade kattvalparna hittat till Kleptomanens favoritplats ovanpå bokhyllan. Fast det hade de nog gjort utan henns inblandning.

Jag skulle ut och röra på mej ett tag.

Ödsligt var det. Såg en hund på håll, men det var en sån där förbjuden. Alltså en snygg hane och just nu doftar jag extra utsökt.

Här har de minsann gått och lämnat en massa spår. Många snygga hanar. Jag lämnade hälsningar genom höga benlyft så mina dofter verkligen sprids. Enda fördelen med att Basse inte var med, han kan inte dölja mina hälsningar.

Passerade Ekorrskogen. Tänkte att det kanske fanns nån social där för ekorrar är visst tillåtna nu.

Fanns inga alls.

Nära sjön och jag hör minsann hur mina kompisar roar sej hemma hos Basse. Må tiden i fängelset ta slut snabbt som attan nu. Jag vill också mingla och ha skoj med alla andra hundar.

Fortsatte min oplanerade vandring på spårvägen, Fanns spår av hundar, men jag såg inte nån.

Faktiskt var det väldigt skönt i solen. Satte mej och funderade över mitt eländiga liv ett tag. Tittade mot skogen där min Sörmlandsledsetapp går. Vote skönt med lite fyrbent etappledarjobb nu. Men enligt matte så får det vänta tills det blir mer barmark.

Andra änden av Ekorrskogen. Inte en endaste synlig där heller, ville bara ha lite sällskap.

Fast sen träffade jag ett par människor jag känner, trevligt för en av dom bjöd mej på godis. Mycket välbehövligt.

Lika bra att fortsätta med de höga benlyften, men inte sjutton kom det några snygga hanar för det inte.

Vid spårvägens fik finns det bra bord. Provade ett, gav godis

Men nu då?? Detta är förläggarens butik och här brukar Förläggar Rudolf vara. Planerade att gå in och hälsa på honom. Korkat stängt idag och ingen Förläggar Rudolf där. Hade hoppats på att matte behövt prata en massa tråk.

Gick hem till tråkhemma, käkade lite och somnade.

Matte lånade min dator för nu skulle hon kolla  ändringar som förläggaren gjort i den nya versionen av manuset.

Nu är visst allt sånt klart också, det dröjer inte innan den kommer att bli helt klar för översättning.

Gick på eftermiddagsrunda.

Hade tur, min kod till Vivecas magiska fönster fungerade så jag fick smarrigt godis.

I morgon är det äntligen måndag igen. Då kommer Basse och vi ska hitta på nåt. Så tänker jag berätta mer om allt jag gjorde i lördags för honom. Var så trött när jag träffade honom igår att jag orkade inte med allt som hände. Blir säkert en toppendag.