Fortfarande sambo med Basse. Passar oss utmärkt detta.

När morgonrutinerna var avklarade så skulle vi hitta på nåt. Matte har slarvat bort inspiratioen, hon lär väl hitta den nån gång.

Påbörjade en planlös vandring. Träffade grannen och lyssnade på mänskligt tråkprat i flera veckor, jag somnade av  leda.

Gick vidare. Matte pratade om en länge sen väg, men så kom hon på att det finns en  brant backe som troligen skulle vara extremt lerig så den blev det inte.

Tog en del av spårvägen istället. Just här går vi väldigt sällan. Hade mycket att undersöka.

Kollade av området där spårvagnarna nu sover sin vintersömn. Fanns en del spännande dofter.

Så hände det! På en betongmog slog det ut ostblommor.. Väldigtlänge sen vi hittade såna sist.  

Pedant Basse städade sådet belv alldeles fullt av dräggel efter honom. Men inte ett spår av några ostblommor.

Så hittade han en snödriva. Dagens insekt rulla aldrig högst upp på en snödriva. Då trillar man ner på backen.

Basse var trött i morse så nån frukost skulle han inte alls ha. Men den serverades efter fallet från snödrivan.

Vid spårvagnarnas station hittade vi ett oprövat bord. Mycket bra för det gav godis. Måste komma ihåg detta tills nästa gång vi passerar.

Gick vidare då hörde Basse något.

Där borta var minsann vår kompis dvärgschnauzer Mezzo. Vi ville gå och snacka med honom. Matte totalvägrade. Hon tänkteinte klättra  över vägräcke vidare nerför en lerig sluttning full med sly, över spårvägen och klättra upp för nästa leriga branta sluttning. Och? Hon kunde ha släppt oss på fria tassar så kunde vi ha löst det. Fick inte. Korkade idéer!!

Gick hemåt istället.

Hemma så käkade vi lite och somnade.

Tråkrunda på eftermiddagen, träffade inte nån vi känner.

Gick hem och hade fredagsmys.

I morgon är det lördag alltså mingel, lek och förhoppningsvis många kompisar. Blir säkert en bra dag.