Lördagar brukar vara så bra men.................

I morse var det vanliga smaklösa tråkfrukosten och ensam morgonrunda.

Försökte enligt rutin passa dörren, fick bara höra att det hade jag inget för. Du sitter i Hormonhäxefängelset, det blir ingen hundträff.

Ja men titta! Bilen den förvirrade tänker säkret skjutsa mej, kanske har hon glömt allt om fängelset? Men inte det inte. Bara några siffror som står på däcken som skulle skrivas upp. Fick höra att så länge bilen inte fått annat hjul så går den inte att åka med.

Tänkte på stackars Liftaren, han satt söäkert troget och vntade på taxin som inte skulle komma. Tillvaron är bedrövlig.

Skulle gå nånstans, blåste dessutom massor. Här har det gått snygga hanar. Såg ingen just då.

Provade, jo den gav tröstgodis.

Detta är vägen till skidbacken. Tänkte att vi kunde gå här och med tur skulle matte tappa mitt koppel eller släppa loss mej för rull i konstsnön. Då hade jag kunnat rymma hem till Basse och alla kompisar. Fick inte gå där heller.

Passerade Tråkskogen, ur den kom Mezzo, han är snygg och trevlig.

Om sen bara skitmatte kunnat hålla tyst!! Men nädå, självklart skulle hon skvallra om fängelset så vi fick inte ens nosa på varandra.

Detta ser soligt och vackert ut. Men här blåste det minst sagt isakalla vindar, matte påstod att hon såg både pingviner och isbjörnar fladdra förbi.

Provade ett bord. Fick tröstost, behöver mycket tröst nu.

Där bakom hopptornet, där är Basses hemma och jag hörde hur en massa kompisar hade trevligt. Livet är väldigt orättvist!!

Passerade hundbadet. Där har minsann isen dött. Drack kallt gott sjövatten. Hade Basse varit med hade han säkert kastat sej i och badat.

Gick över campingen. Hittade en märklig liten gris, den ville inte umgås.

Hallå!! Moha och Troy var är ni?? Nä inte idag heller. Nu har det gått oräkneliga hundliv sen de var här senast.

Bestämde mej för att sittstrejka. Här tänker jag sitta tills de kommer, vi behöver vara skogsröjar gänget. Hade ingen framgång.

Gick flera steg innan jag inledde nästa sittstrejk på bänken. Denna är bra för den ger godis och här kan jag sitta tills de slipper ur fångenskapen i Stockholm.

Fick inte sitta kvar här heller. Det är synd om mej.

Fortsatte efter spårvägen, mötte en snygg hane som jag inte alls skulle träffa.

Nu händer det nåt och glöm att jag tänker ta ett steg till. Jag väger hundra ton och är orubblig.

Frasse kom. Han är kär i mej,, jag är den vackraste tik han vet. Fast han kan så brydde han sej inte om hur gott jag doftar. Han kolade sen ville han bara pussas och umgås. Väldigt trevligt att få prata med en annan hund en stund.

Så var det dags igen. Vid den här skylten M.M där har Förläggar Rudolf sin butik eller om det nu är hans matte.

Tro inte att jag fick hänga med. Nä jag fick sitta utanför medan matte diskuterade manus med hans matte i flera veckor. Nu har matte en massa att fixa igen.

Gick hem, käkade lite och somnade. Lika bra att sova bort såna här tråkdagar.

Matte såg en kommentar på Facebook om att självklart hade Basse suttit och väntat på lift innan han till slut gick till kompisarna. Tror vi ska inför att jag åker och skjutsar honom fängelse eller ej.

Lyssnade på nåt telefonsamtal med bästa bilveterinären om backspegel och nytt hjul. Backspegel ska beställas och matte ska ringa nånstans på måndag och kolla efter däck och fälg.

Gick på eftermiddagsrunda.

Vivecas magiska fönster och tänk Zoya hittar också dit. Vi delade på supersmarrigt godis, hon stackarn sitter också i fängelse.

Gick hem, pratade en del med Cooper som tycker att livet utan Nisse är trist. Enligt matte ska varken jag eller han gnälla. Det är få hundar och katter som har bästisar som vi får träffa ofta och dessutom får de sova kvar. Har inte med saken att göra, vi ska alltid umgås.

I morgon är det nästa eländesdag. Får se hur jag ska fördriva den. Vet att den kommer att bli tråkig.