Regnade i morde, men det skulle avta sa matte.

Hämtade upp Basse och sen skulle vi göra nåt.

Hamnade i Engelska skogen. Åka bil till huset skulle vi inte. Det är smal krokig och backig grusväg. Ingen et om det fallit träd över den och det finns nästan inga ställen att vända på heller. Bcka långt med troligen vattenfyllda diken så roligt tänkte inte matte ha det. Alltså skulle vi ta en promenad.

Soptunnan hade blåst omkull, men den var enkel att fixa.

Bara att gå och kolla vad som hänt sen sist då.

Den lilla bäcken mellan sjöarna är blivit en älv nu.

Där den rinner under vägen var det full fart på vattnet. Det är väldfigt gott om vatten överallt nu och hade Basse ens tänkt tanken att bada så hade han blivit förbjuden.

Basse hade inga såna planer. Han skulle ha stenkoll på omgivningarna När svansen hänger då är det något han inte gillar.

Men skogen var alldeles tyst och ödslig. Matte med sin urusla nos hon märkte inte vad Basse kände och jag också uppfattade.

Leta godis. Jo jag letade Basse hade inte tid. Typ nu insåg matte att gå till huset det kunde vi glömma. Basse var alldeles för orolig och på spänn.

Med viss övertalning så följde han med till ena änden av Bäversjön. Matte lyckades i alla fall se att flotten låg på sin plats. Även om vi kommit till huset så hade vi inte nått sjön den vägen. Finns ett ställe som alltid blir rejält översvämmat.

Det är nåt längre fram. Ett par gånger stod Basse på bakbenen och spanade fast här använder han det fallna trädet.

Fanns ingenting att se. Vi stod tyst och stilla ganska länge men ingenting. Fast jag kände doften jag också.

Matte bestämde att nu räckte det för idag och dessutom började det regna.

Basse var helt fixerad vid skogen till vänster. Syntes ingenting

Var lika bra att hjälpa honom att hålla koll. Skogen var inte trevlig och vi hade ganska bråttom mot bilen.

Matte tittade efter skithögar men det enda som fanns var en flaska med nötter och russin som nån tappat.

Svamp hade vi inte tid med så årets första och enda frostvaxskivling hittade matte helt utan vår inblandning.

Äntligen bilen, kändes tryggt och bra att vara tillbaka i den.

Åkte hem, somnade gott, tar på krafterna att vara på helspänn.

Skulle på eftermiddagsrunda, hade slutat regna som tur var.

Fick inte passaera magiska fönstret idag heller. Vanliga hittepået om att vi inte ska hålla på och tigga varje dag.

Fast vi träffade de som äger campingen här, trevligt med umgänge en stund och de förstår minsann hur otroligt ensamma vi är.

När Basse skulle åka hem till sej så träffade vi Labrador Alice en stund också. Trevligt med lite hundsnack med henne.

I morgon ska vi göra nåt annat vad det nu blir och om  det fungerar. Som det är nu med planer vägrar matte ha såna.