Dagen började ovanligt bra. Åkte för att hämta Basse, hans husse var hemma. Perfekt för medan människorna pratade tråk och drack kaffe så käkade jag och Basse isglass, mycket gott. Sen fick vi varsin tuggpinne med kyckling också. Perfekt frukost, borde serveras varje dag.

Åkte hem till mej, matte hade lovat oss en bra skogsrunda idag eftersom det inte var så kallt.

Bra vi hamnade i Engelska skogen. Dasg att kolla till huset igen och det var ett tag sen vi vär där. Hörde att det var bäst att passa på nu för kommer det en massa snö kommer vi inte dit.

Fanns spår efter en människa och hund så vi fick vara fångar länge. Det var det där med Karantänfängelset enligt matte. Vi hade stenkoll på en massa andra viktiga nyheter också. Hade hänt en del sen sist, hittade spår efter Hjort bland annat.

Till Basses stora lycka så fanns det vatten utan is efter vägen. Det skulle självklart provas. Visst jag drack lite men sätta tassarna i det nä tack alldeles för kallt.

Så nära huset och vi kan vara på fria tassar. Kollade noga här också, det är minsann vårt viktiga uppdrag att kolla att allt är i bästa skick.

Nån som vill ha väl djupfrysta julkantareller? Dessa satt under en gran där.

Huset var alldeles orört och inte ens Vilda grisarna hade gett sej på gräsmattan heller. Alltså precis som det ska vara.

Passade på att leka en massa. Alldeles för sällan som vi får göra sånt.

Matte tog fram bollen så jag försökte reta Basse med den.

Livet leker, kasta runt med bollen är superskoj och Basse tror att han kan gräva upp sorkar. Går inte för den där tjälen rår han inte på.

Lånade ut bollen till honom som tröst för alla sorkar som lever gott långt ner i marken.

Chris engelska ved får inte missas. Där kan det blomma ost eller annat trevligt.

Wow!! Det blommade inga ostblommor, men det fanns en massa köttbullebitar bland veden. Har jag nånsin sagt att engelsk ved är nåt alldeles extra.

Den lilla, lilla bäcken på tomten hade också isbefriat vatten. Men göra som Basse och stå i det när man dricker är överkurs. Jag stoppade ner en tass, alldeles för kallt.

Om jag planerar nåt? Vad får dej att tro det? Tänkte bara kolla om det möjligen finns nån Ekorre som jag behöver önska God jul.

Lika bra och gå och kolla närmare, har bra spanträd här nere. Lyssnade inte alls på matte som hade åsikter.

Tur jag gick dit. Blev värsta benfesten. I höstas så hittade vi stackrs Hjort som dött en plågsam död när han satt fast i elstängslet. Men tänk, det fanns minsann alldeles utsökta benrester till behövande hundar. Hjortben det är gott det, rekommenderas till alla andra hundar. Jag och Basse hade verkligen fest.

Jag kunde ha stannat länge, länge och gnagt mycket. Men det slutade med att matte gjorde fångar av oss. Men tro inte att vi glömt, vi ska minsann kolla mer och noggrannare nästa gång. Vem vet vi kanske hittar värsta bästa benskatten om vi letar mer.

Matte hittade svamp igen. En liten Grankotteskivling. Det är en matsvamp som växer på gamla kottar men de är så små att det behövs mängder för att det ska bli nåt.

Skulle gå tillbaka, men Basse han stod och spanade ut över sina sorkställen. Tror han drömde om bättre tider med sorkjakter. Men det lär dröja innan det är dags för såna.

Julbad ska man visst ta. Basse var så sugen på att ut och simma i bäcken, men så satte fångenskapen stopp för allt sånt. Hörde att han pratade om att så länge det är isfritt så är det perfekt badtemperatur. Blev inget bad.

Gick till bilen, åkte hem igen. Somnade gott efter allt vi pysslat med under timmarna i skogen.

Gick på eftermiddagsrunda, lika trist som alltid.

När Basse åkte hem så hörde jag nåt bra. Trodde att jag hade tre eländiga ensamma dagar framför mej. Men jag ska en sväng till Basse i morgon. Vi ska visst byta julklappar med varandra. Mycket bra att slippa vara alldeles utan kompisar.

Lika kallt i morse med drygt 10 minus. Hämtade helt enligt rutin Basse, hem till mej för frukost och så var det frågan om vad vi skulle hitta på idag.

Mattes plan gick bort för det var för kallt för den, så var det den där irriternde detaljen med Karantänfängelset.

Gick en bit på spårvägen. Trevligt var länge sen Jag försökte lämna hälsningar till de hanar som passerat men Basse har gett sej den på att dölja alla mina hälsningar.

In i skogen, sprang massor. Var länge sen vi gjord det, eller i alla fall sen igår och det var länge sen i vår tideräkning.

Ut på ängarna vid vår lekplats. Här möter vi sällan eller aldrig andra hundar så perfekt med tanke på fängelset.

Eftersom det blev lite strul igår när vi skulle leka med bollen så kastade matte den åt oss. Nu ska jag ha tag på Basse som snodde den.

Där står han och retas med den usla ursäkten att jag hade bollen i går och han missade den.

Nå tänker du släppa frivilligt eller ska jag behöva jaga dej mera?

Jag struntar helt i Basse och bollen. Tänker minsann käka harpluttar istället.

Lika bra att han roar sej då. Jag fick behålla alla harpluttar själv.

In i skogen igen. Provade en känd godissten. den gav godis, lönar sej att ha stenkoll på såna.

Här var det julbord i måndags. Undrar om det återuppstått?? Men alla grenar var tomma, fanns bara en svag doft kvar av alla läckerheter.

Kollade marken väldigt noga också. Men tre hundar hade jobbat bra för inte minsta smula fanns det och vi fick höra igen att det fortfarande bara är julbord en gång per år.

Fortsatte att ha en massa skoj. Springa fort tillsammans i skogen är väldigt roligt.

Tog en runda som vi inte gått på länge. Basse var väldigt besviken över att den lilla bäcken inte hade nåt vatten, bara en massa is som inte gick att döda heller.

Basse berättade minsann en massa skoj saker för mej. Men vad som var så roligt det stannar mellan honom och mej.

Nära vägen så vi blev fångar, det händer att det kommer bilar som kör alldeles för fort där.

Vi är de allra bästa vänner jag och Basse och gör allt tillsammans. Fast detta fick matte att få hysteriska skrattanfall. Och? Vi kan väl göra nummer två samtidigt också.

Jaha dags att åka hem igen. Tiden går alldeles för fort när vi har roligt.

Hemma så vittjade matte postfacket. Tydligen har hon varit snäll vid något sällsynt tillfälle för det kom lotter med posten från en människa vi känner. Matte började genast planera för att bli rejält rik. Jag och Basse tänkte skriva långa shoppinglistor till vår bästa Grisöronaffär. Men då fick vi höra att den får vi inte alls åka till så länge som Karantänfängelset varar på grund av smittorisken.

Vet att matte vann på den ena, den andra är inte kollad ännu. Hörde nåt om att byta till ny lott så hoppet finns kvar hos oss.

Gick på tråkig eftermiddagsrunda. Tänkte att vi kanske skulle träffa nån vi känner ja alltså nån tvåbening eftersom vi inte får träffa andra hundar. Hade inte den turen tyvärr.

I morgon ska det visst inte vara lika kallt så då ska vi åka till en bra skog och roa oss.

Kallt var det i morse när jag skulle hämta Basse, runt tio minus.

Åkte hem till mej, funderade på vad vi skulle göra idag. Matte ställde in de bra skogsrundorna på grund av kylan.

Dessutom sitter jag och Basse i fängelse. Nej jag har inte börjat lukta gott men vi är i nåt fängelse som heter Karantän.

Basse har fått sån där kennelhosta och vi ska inte träffa andra hundar eftersom den smittar.

Slutade med att vi skulle gå en sväng här hemma.

Skulle gå en sväng i kanten av Tråkskogen och kanske kunna hitta lite tomtar.

Hann bara dit så såg vi Dlamatiner Tilly. Tänkte självklart leka med henne. Men matte la sej i och sa åt hennes husse att vi får inte träffa andra hundar på grund av den där Karantänen. Insåg snabbt att nog för att hormonhäxefängelset är tråkigt, men då får jag i alla fall träffa mina tikkompisar och hanar som inget kan. Nu är det totalförbud. Korkat men kanske lika bra så vi inte smittar fler kompisar.

Jag hittade en del tomtar. Mycket bra detta för de ger alltid beröm och godis.

Basse han letade på trädstammarna. Hörde nåt om att det kanske var Hundarnas julbord idag också. Men det inträffar bara en gång per år och det var igår.

Gick till skidbacken. Nu håller de på och plattar ut alla snöberg för att människor ska kunna åka skidor där.

Himla tur våra snöberg fanns kvar. Lika bara tt passa på medan de finns.

Åhhhhh, det finns inget bättre än snörull i konstsnö. Natursnö är inget att ha men denna konstsnö är underbar.

Nu ska vi leka och ha en massa skoj.

Jaså där kan du stå och tro att du är kung över allt. Men jag har minsann andra planer jag.

Drömma går ju, men vänta bara.

Jagade ner honom och valde en lämpligare hög.

Jag är Drottningen över alla högar och försök inte ta över den som är min. Hunden på täppan är en mycket skoj lek.

Jag vann självklart.

Basse försökte fuska och påstod att han minsann vúnnit denna.

Lurade ner onom när matte tog fram en ny boll. Hade massor med skoj med den medan jag retade Basse. Kunde ha blivit en massa roliga jkatlekar. Men då blev vi fångar för Tilly och Ricki passerade och det var detaljen med Karantänen så självklart fick vi inte träffa dom.

Fick vara fångar en stund tills de hade hunnit en bra bit bort.

Nu så ska vi ta och leka mer innan det är dags att gå hem.

Mera snörull. Bäst att passa på. Visst det går lika bra när inte snöhögarna finns men jag kan aldrig snörulla för mycket

Hörru när jag snörullar ska vi inte brottas. Ta och lär dej det nån gång.

Basse bad så mycket om utsäkt geom att krama mej. Jag är den allra bästa Wilma han känner fick jag höra.

Dags att gå hem igen, enligt matte kallt. Hade hon röjt som vi gjorde hade hon inte märkt av kylan.

Basse han kan minsann. Han hittade tomtar i en trädstam alldeles på egen tass. Lönar sej att veta att det brukar vara bra att kolla träd.

Fat han fixade att hitta dom på marken också efter att jag hade visat hur man gör. Vi ska nog leta tomtar tillsammans fler gånger.

Bra bänk detta för den ger alltid belöning. Förstår inte varför matte påstår att det ser kallt ut att sitta på den.

Gick hem, käkade och somnade.

Ut på eftermiddagsrunda, ensam sån. Inga människor vi känner ute och hundar får vi inte träffa.

Perfekt morgon, började med att åka och hämta Basse. Sen fick vi hämta Alice också, alltså Flocken samlad.

Åkte hem till mej, käkade frukost och hade massor att prata om.

Så skulle vi ut och hitta på nåt. 

Massor med skoj lek och spring. Detta behövde vi verkligen efter våra trista ensamma dagar.

Massor med lek kräver en massa energi. Tänk Hare hade lämnat ett rejält julbord till oss.  

 Fast Alice svimmade visst ibland eller om det var benen som gav upp.

In i skogen och där fick vi passa träd. Kommer snart sa matte och försvann. Det hann bli både jul, nyår, påsk och nästan midsommar innan hon behagade komma tillbaka. Så länge brukar hon inte vara försvunnen.

I skogen fanns det märkliga saker. Växte köttbullar på en del träd

På grenar fanns det prinskorvar

På vissa buskar fanns det både skinka och köttbullar.

Nu ska vi kolla vad hon egentligen gjort i alla dessa evigheter.

Alice hittade en björk med köttbullar.

Basse rensade en buske med skinka och köttbullar.

Trevligt en gran med skinka. Vi insåg att vi hade minsann hittat hundarnas julbord i skogen. Massor med smarrigt överallt. Vi kommer inte att vara Flocken förrens det varit jul så matte fixade ett julbord till oss. Vi borde få käka sånt ofta.

Städade väldigt noga överallt. Upptäckte att vi missat en del för det fanns sån där julbord över ett stor område. Inte konstigt att matte var borta så länge. Men efter vår mycket noggranna städning finns det inga spår kvar. I bland var det svårt  för en del var mer eller mindre gömt också.

Klara med det alldeles utsökta julbordet så bestämde vi oss för att vi hade så mycket energi att vi skulle leka en stund.

Blev mer lek på de stora fälten. Plus att där hade Hare lämnat utsäkt efterrätt i form av frysta pluttar också. Hundlivet kändes väldigt bra.

Har jag sagt att Basse är smart? Av julbord blir man törstig. Hna trävde och lyckades hitta vatten som inte frusit.

Kollade, mycket gott lervatten hade han hittat. Perfekt efter julbordet och all lek.

Äsch då, slut på allt skoj och dags att lämna hem Alice igen. Som vanligt gick tiden alldeles för fort.

Önskade Alice en god jul .

Hem till mej, fick ingen lunch, behövdes inte efter julbordet.

Somnade tog på krafterna att ha en massa skoj.

Gick på eftermiddagsrunda, träffade Rottis Helgas matte. Lyssnade på en massa mänskligt tråkprat. Undrar när människor ska lära sej av oss hundar och bara diskutera viktiga saker.

I morgon är det bara jag och Basse, men nåt ska vi säkert kunna hitta på

Livet är pest. Ensam tråkrunda i morse och ingen hundträff idag heller.

Gick hem och funderade på hur jag skulle fördriva ännu en eländig ensam dag.

Så påstod matte att vi skulle ut och åka, hon hade kommit på ett jägarbefriat ställe.

Den här vägen var länge sen jag gick till en bra lekplats. Kollade men inga snygga hanar hade gått den.

Bäver hade varit väldigt aktiv vid ån mellan ett par stora sjöar. Massor med träd hade han fällt, men han visade sej inte.

Här brukar det vara väldigt skoj. Ja alltså om man är två, tre eller flera hundar. Som ensam var det inte alls lika roligt.

Kollade men inte ens Hare hade behagat lämna några godishögar till mej och inte en endaste hund hade rört sej här heller. Livet var bedrövligt.

Men det gick utmärkt att jobba som svamphund. Tur att jag kunde sysselsätta mej med nåt i alla fall.

Fanns ganska mycket såna här Ostronmusslingar. Små ännu men de kan växa hela vintern så det kanske finns chans att de hinner bli stora.

Tack det var vänligt att jag fick tröstost eftersom jag hittade svamparna.

Fortsatte, fanns ingenting av värde och dessutom blåste det massor och kallt.

Kollade sjön, där låg isen. Inte för att jag planerade att bada, men kunde ha varit gott att dricka en del sjövatten.

Men längre bort där var det öppet vatten. Det brakade och klirrade när vinden bröt sönder isen bakom de stora fåglarna som matte tror är Havsörnar. Bor visst såna där.

Provade att leka med en pinne. Nä det är inget skoj när jag inte har nån kompis att ha pinnkamp med.

Matte hälsade på de där Trollhänderna som mådde utmärkt.

Eftersom jag till skillnad från Basse inte klättrar i träd så hittade jag några Vinterskivlingar på marken. Fick självklart beröm och ost för dom.

Undrar om hon är klar snart. Nu har jag legat här och väntat i flera veckor.

Människor har som bekant märkliga intressen. Kolla på islossning i december är tydligen väldigt spännande. Om ni bara visste vilket liv det var på sjön när isen bröts sönder. I bland var det stora flak som nästa stod rakt upp också.

Fort gick det så matte har nog rätt i det där att vi ska hålla oss långt från isarna.

Till slut fick jag med mej matte. Passerade vid den märkliga stenen.

Tillbaka ute på vägen och jag är fånge. Här måste det ha varit kallare för det fanns små, små snöklumpar kvar på en del ställen. Inte hade det rört sej några hanar här heller.

På väg hem och matte tog vägen på andra sidan sjön, där fanns det ingen is alls, bara en massa vågor av blåsten.

Åkte hem till tråkhemma, käkade lite och somnade.

Gick på eftermiddagsrunda. Tänkte att med tur så skulle jag träffa nån jag känner. Gjorde jag inte var alldeles övergivet ute.

Men i morgon är det måndag och då är vi Flocken ÄNTLIGEN!!! Då ska vi minsann leka, hitta på en massa skoj och umgås. Matte påstår att hon har en plan som vi kommer att gilla.

Inbte hade saker förändrats till det bättre under natten inte. Nädå jag fick gå en ensam tråkrunda på morgonen.

Hundträffen hade inte återuppstått på nåt magiskt sätt heller. 

Jag skulle göra nåt men lördag innebär en massa jägare i mina bra skogar så de gick bort.

Hamnade i Flen för matte skulle göra nåt viktigt. Alltså skulle jag ta en runda på de kunliga markerna. Här rö det sej massor med hanar. Jag lämnade massor med hälsningar. Nu när jag inte hade Basse med mej så blir de inte dolda heller. Men så börjad ematte prata om det det kanskedröjer länge innan det är dags för hundträff för mej och så tjatet om fängelse. Ska fortfarande inte sitta i fängelse, träffar mina kompisar när jag vill.

Isen håller på och dör igen på kungliga sjön. Fanns inte ens änder där som ville umgås med ensam hund.

Provade bänken, gav som vanligt godis. Fortsatte att lämna en massa hälsningar till alla hanar.

Nu ser jag nåt. Det går en annan hund långt där borta.

Bara ett fel, ån var i vägen så vi träffades aldrig. Kunde säkert ha haft en massa trevliga hundsamtal.

Nu är det ännu besvärligare. Jag har hittat nåt, men når inte att markera. Undrar om matte fattar?

Tänk hon fattade och såg. Högt upp i trädet så växte det Ostronmusslingar, en av de första svamparna som jag lärde mej. De var så få att de är kvar.

Skulle jag möjligen kunna få nån godis för mitt fynd? Fick både en godis och beröm.

Några meter bort var det enklare. Titta mellan mina tassar, jag har hittat nåt.

Satt några små Vinterskivlingar där. Fick en massa beröm igen.

Gick till bilen och skulle åka. Trodde att jag skulle hem till tråkhemma.

Är detta verkligen möjligt? Ska jag få shoppa igen? Började genast planera för en omfattande tröstshopping.

Självklart så testade jag lösgodiset. Men så släpade matte iväg mej till kattavdelningen. Jag fick välja EN tuggpinne bara. Hörde nåt om att jag minsann shoppade i veckan och behövde inget. Behöver, godis, leksaker, käk och en massa annat.

Men matte hade nästan glömt att Kleptoman Leya fyller 6 år i dag nu nu var det present till henne. Matte som anklagar mej för att snatta godis. Undrar vad som skulle hända om Kleptomanen släpptes loss i butiken? Då skulle vi nog prata stölder av allra värsta slag.

Nä jag är inte varken kanin eller marsvin men kolla deras käk var intressant. Tog en smakbit och det var helt okej. Blev idiotförklarad av matte.

Åkte hem.

Leya fick en ny leksaksmus. Enligt henne fullkomligt ointressant eftersom hon fick den.

Stickisar var däremot mycket uppskattat.

Så trodde hon att hon skulle ha min noga utvalda tuggpinne också. Men den blev hn blåst på. Kan tala om att den var utsökt. Måste nog köpa fer såna vid tillfälle.

Den där musen hon fick den var superrolig nån timme senare. Då trodde hon nämligen att hon stal sin egen present och försvann med den. Märklig katt det där.

Jag försökte rädda de stackars marsvinen undan ondsinta matte som tog fram en bultsax anpassad för marsvin och amputerade deras tassar. Märkliga djur, de brydde sej inte alls om mattes våldsamma angrepp och jag blev ombedd att hålla nosen borta. Vadå jag vet minsann hur hemskt det är att bara ha blodiga benstumpar kvar. Men de var helt oberörda.

Gick på dötrist eftermiddagsrunda, spanade efter sällskap men hittade inget varken på två eller fyra ben.

I morgon väntar nästa eländes dag i ensamhet, tänk om det vore måndag istället.

Vanliga bra rutinen med att hämta Basse i morse.

Hem och käkade frukost medan matte pratade om att vi hade skaer att göra idag. Sånt är alltid trevlig. Vi gillar att ha tassarna fulla.

Men vad sjutton pysslar den förvirrade med? Här brukar vi åka bil när vi ska till min Sörmlandsledsetapp. Nu ställde hon bilen utanför grindarna och påstod att vi skulle gå. Nåt om att vägen genom skogen skulle kunna vara skridskobana och lägga bilen i diket flera kilometer in i skogen bakom låsta grindar är en usel idé.

 Lagom läskigt att passer här eftersom det finns en massa hästmonster, fast just då syntes inga.

Massor att titta och lukta på. Jag har inte gått hela vägen på flera år och Basse har aldrig gjort det så han hade tassarna fulla.

Detta var enligt Basse mindre bra. En massa is där det enligt honom borde ha funnits trevligt vatten.

Finns det inte vatten går det att kolla tillgången på sork. Den var usel, eller i alla fall så fick inte Basse tag på några.

Nu så efter en lång vandring efter vägen så har vi kommit till Sörmlandsleden. Nu ska vi kolla nyheter. För övrigt fanns det inga skridskobanor på vägen den har hur fin som helst. Stora riksvägen var mycket halare.

Jaha där kom Basse tillbaka. Han hade nåt viktigt att kolla påstod han och försvann en stund.

Detta är mycket viktigt. Bordet vid skärmskyddet brukar ge ost och det kan vi verkligen inte missa.

Vi fick ost. Minsta vi kan begära efter vårt hårda slit som fyrbenta etappansvariga.

Dagens uppdrag. Hämta papperna i gästboken. Detta brukar vi göra när det är jul, men de pratas om snö i kommande vecka och blir det mycket så kommer vi inte dit. Alltså var det lika bra att ta det idag.

Jodå matte lyckades ta bort alla papper. Sen ska hon räkna vandrare och skicka alla uppgifter till Sörmlandsledens kansli. Märklig mänsklig sysselsättning.

Den vackra hårisen är tillbaka igen. Matte hann ta ett par bilder sen snodde jag pinnen.

Kan meddela alla hundar att hittar ni pinnar med håris så ta dom. Supergott som värsta bästa isglassen. Jag letade upp ett par till och käkade upp isen. Basse fattade inte vad han gick miste om.

Men..........inga pannkakor idag heller. Undrar om vi ska fixa lappar i skärmskyddet om att vandrare bör lämna pannkakor till de fyrbenta etappansvariga som uppskattning för vårt hårda slit.

En gång hade jag Ekorrkontakt här. Men idag var det ingen närvarande, hade tänkt vara en artig hund och önska God jul.

Vad pratar du om? Ska vi inte gå här? Vi har viktiga saker att kolla och Basse säjer att han behöver bada i ån mellan sjöarna. Nä sa den oförstående tvåbenta, den vägen får vi ta en annan gång. Dumheter, vi missade säkert massor med viktigt.

Bara att följa med henne då för utan oss skulle hon troligen virra bort sej så mycket att hon kanske aldrig skulle återfinnas.

Körde en Pinnkamp med Basse, mycket roligt.

Eller det var roligt tills jag förlorade och han började retas. Jagade honom en bra stund men han gömde pinnen. Den ska jag minsann leta reda på nästa gång, jag glömmer aldrig.

Is är besvärligt när man är törstig hund. Med möda lyckades Basse döda så mycket att han hittade några slickar med vatten.

Gick tillbaka, koppelfångar ifall det skulle komma nån bil. Kom ingen bil.

Basse fortsatte att leta vatten men det fanns inget här heller.

Så skulle vi passera de läskiga hagarna. Nu var det minsann ett hästmonster där. Ruskitgt var det säkert på jakt efter hundar till lunch. Jag förvandlade mej till tax och smög, Basse fattade inte hur farliga de är utan var mer intressad. Inte lyssnade han på mina varningar heller.

Vi överlevde och där står bilen.

Vi är trötta, så många nya intryck. Kan du skjutsa hem oss så vi får sova? Vi somande gott redan medan vi åkte hem.

Fortsatte att sova när vi kom hem igen.

Trist eftermiddagsrunda som vanligt. Inga vi känner ute.

Så när Basse belv hämtade hörde jag otrevliga saker. Nu väntar en ensam och övergiven helg. Ingen hundträff på grund av den sjuka hunden. Ses på måndag. Det är många år till det blir måndag, jag kommer att ha dötrist.

Vanliga rutinen med att hämta Basse i morse.

Hem till mej för frukost och lite diskussioner om vad vi skulle hitta på idag. Enligt matte var det dåligt med tid för hon skulle till människoveterinären och lämna blod. Är visst nåt fel som är trasigt.

Men ut skulle vi.

Perfekt Vinterlekplatsen och alla våra snöberg finns kvar. Nu ska vi ha skoj.

Tror vi tar och inleder med en omgång av Hunden på täppan. Mycket skoj lek.

Snöhögen är min! Försök inte!!

Det går ganska vilt till när nån ska ner, men roligt har vi.

Så där här ser ni drottningen av snöhögen. Basse han åkte ner.

Nästa snöhög och han försöker utmana mej igen. Jag äger alla snöhögar.

Hej då Basse, jag är drottningen av alla snöhögar!! Mycket skoj lek detta. Tänk om de här högarna fanns året runt och ännu bättre på sommaren när det är oväders hetta. Skulle vara en perfekt sval lekplats.

För övrigt är det väldigt skoj att springa på dom också.

Jaha bollen har kommit fram och den har Basse kommit över. Men jag vet att den är min.

Inga problem att befria Basse från mina tillhörigheter.

Väldigt skoj att springa och kasta runt med den med hjälp av snöret.

Hoppsan, det var en gång en bra snörboll men den höll inte. Enligt matte inte alls konstigt med tanke på vad den utsätts för. Vet att det finns fler i vår allra bästa Grisöronaffär så vi borde få shoppa upp hela lagret.

Jag skulle ta en del sköna snörull i konstsnön. Basse trodde att vi skulle brottas.

Alla som tur att jag är så lugn och snäll. Titta vad som händer när jag blir störd i mitt rullande i konssnön. Fast egentligen så lekte vi.

Vet inte vad Basse tror att han ska hitta i snön. Sorkarna bor garanterat inte här och det finns nog inget annat spännande heller.

Men så hittade han trasiga bollen. Mycket stolt så ansåg han att nu var den hans, bara hans.

Ha! Han tappade den så jag tog hand om den. Insåg att den fungerar lika bra utan snöre.

Så var det dags för matte att ta sej till den där människoveterinären.

Går alldeles utmärkt att jobba som svamphund fast det är vinter. Här har jag gjort ett fynd.

Hittade några Vinterskivlingar. En god matsvamp som växer nu. Men det var bara ett par stycken så de sitter kvar.

Titta! Vi träffade Tilly och Ricki också. Mycket trevligt med mer hundsällskap en stund. Hann leka lite. Men så skulle de vidare och matte till människovetten.

Passade bilen ett par minuter medan hon blev av med en massa blod.

Hem, käkade lite och somnade. Vi var trötta efter allt röj.

Trist eftermiddagsrunda, inga vi känner ute och enligt matte var det ingen idé att stirra på Vivicas magiska fönster för där var det mörkt.