Kunde ha börjat bättre.

Ingen Basse kom i morse. Jag väntade och väntade. Hörde att matte pratade i telefonen brydde mej inte säkert tråk som vanligt.

Jaha dömd till ensamhet och elände, det  var synd om mej.

Ännu värre passa Apoteket, matte mådde inte riktigt bra utan skulle ha tråksaker där.

När hon kom ut igen så träffade jag corgie Majken. Mycket trevligt eftersom det var länge sen sist. Vi hade en hel del att prata om.

Så pratade matte i telefonen och bara ett par minuter senare kom Basses bil.

Perfekt han skulle visst hänga med mej. Matte ansåg att vi skulle gå en väg.

Kunde hon glömma, vi bestämde att Inez människor behövde hundligt umgänge eftersom de intehar nån hund längre. Matte försökte slöpa med oss, men se vi var redan upptäckta och välkomna.

Inventerade kylskåpet fick  gott kött och så godis på det. Alldeles perfekt och visst ville människorna umgås med oss.

Tur att vi kom på den smarta  idén.

Lämnade människorna och vi vet att vi är välkomna tillbaka.. Det tänker vi absolut inte glömma.

Gick en sväng i skogen nära där Inez bodde.

Fanns inga nyheter och inte träffade vi några  hundar vi känner heller.

Skulle gå hem igen. Matte skulle medicinera sej påstod hon. Typiskt mänskligt tråk.

Vi käkade lite och somnade.

Tråkrunda på eftermiddagen var typ bara jag, Basse och matte ute.

Matte påstår att hon tror att hon mår bättre nu efter att ha hållit på med märkliga saker.

Får se vad vi hittar på i morgon. En sak är säker, vi ska ha fredagsmys för det missade vi förra veckan när det var nån onödig helg.