I går kväll funderade jag på att annonsera ut matte på det där Blocket.

Skulle gå min sista kvällsrunda. Då står hon i hallen med två koppel och ropar på Basse!!! Att han och Nisse åkt hem, det hade hon alldeles förträngt.

Nån som vill köpa henne? Kan inte lämnas utan uppsikt tyvärr.

Så blev det idag.

Som vanligt trist smaklös frukost och lika trist morgonrunda.

Passade dörren i veckor.

Det både snöade och regnade i går, så lite minusgrader på det. alltså snorhaltt.

Men Liftaren stod troget och väntade på skjuts.

Så nu får han åka alla ett par hundra meter hem. Mycket nöjd.

Samtidigbt kom Louie. Han berättade att han hade väntat i många veckor innan han äntligen fått sin människa att inse att han behövde komma och träffa oss. Inte bara jag som drabbas av långsamma människor. Vi diskuterade hur vi skulle råda bot på deras snedvridna tidsuppfattning och långsamheten. De borde lyssna så mycket mer på oss som har koll på saker.

Så kom både Fido och Inez hade äntligen blivit släppt ur Hormonhäxefängelset.

Strax efter kom både Berner Poppie som också suttit i eländiga fängelset och Alice.

Vi tikar behöver förena oss så vi slipper dessa hemska fängelsevistelser.

Gunhild dök också upp, ännu är hon så ung att hon sluppit fängelset, men tydligen lever hon under hot om det.

Louie insåg helt plötsligt att Poppie det var minsann den allra vackratse tik han nånsin sett. Han blev störtförälskad, inte alldeles enkelt att vara ung hane med en massa hormoner som stormar runt i kroppen.

Där Poppie var där var Louie också. Poppie som precis genomlevt sin allra första fängelsevistelse fattade inte heller riktigt vad han var ute efter. Men ansåg att de kunde leka.

Syns dåligt på bilden men Basse var faktiskt polis en stund och försökte förklara för Louie att man inte alls jagar tikar. Fast Basse vet inte så mycket om sånt, han skanar väsentliga kroppsdelar.

Fördelen med hans polisinsatser var att jag minsann kom över bollen och fick ha den ifred.

Hm Sigge har en boll med sej, den ser skoj ut undrar om jag sk ta och "låna" den en stund? Tror Basse hade samma plan han.

Nej det är inte Romeo och Julia och inte sjuger Louie Love is in the air heller. Han är bara så oändligt kär.

Blev en del mingel och ett trevligt godisregn också. Men Louie lämnade inte Poppies sida,

Tror Poppie försökte få honom att använda vattnet för att svalka ner känslorna men se det gick inte alls.

Så skulle Poppie åka hem. Katastrof i Louies värld. Han försökte rymma och springa efter hennes bil. Blev koppelfånge och fick gå hem till sej stackarn.

Vi andra vi pratade med Siggehusse som vänligt delade ut gott godis till oss.

Kollade om Inezmatte hade nåt. När hon kom hade hon väldig gott godis med sej men det var visst slut. Hade varit bra med storförpackningar.

Va?? Åka hem redan?? Jag kom nyss!! Men alla andra hade åkte hem och Basse hade gått in i sitt hus med sin husse. Bara att åka hem då.

Käkade lite och somnade.

Gick på eftermiddagsrunda, fortfarande snorhalt på många ställen. Jag provade min kod vid Vivecas magiska fönster. Fungerade idag också att vifta massor på svansen, låta några drägeltrådar rinna för fönstret öppnades. Behöver inte alls ta till Basses panikgrejer, han brukar försöka fasadklättra. Måste visa honom vid tillfälle att min kod är lika framgångsrik.

Nu tänker jag vila mej i form för i morgon väntar det kompisar och mingel igen.

Perekt igen. Hund och katthotellet hade öppet i natt också.

När jag och Basse var ute på sista rundan så började det storma. Inne så bäddade jag och vi la oss och sov gott. Ute var det ett väldigt oväsen.

Kattvalparna lekte hela sängen stormar, tror de blev inspirerade av stormen ute.

Blåste fortfarande i morse.

Serverades frukost och sura kattvalpar. den förvirrade människan hade glömt att köpa mer blötmat till dom så det var snå tilldelning. Jag och Basse vi käkade vår vanliga torrfoderfrukost.

Gick på morgonrunda.

Hem en stund och sen skulle vi iväg.

Fick passa bilen i flera veckor, matte var på möte med förläggaren och planerade en massa runt den där engelska utgåvan av boken. Dessutom hade hon minsann umgått med Förläggar Rudolf! Djupa orättvisa, honom hade vi gärna träffat.

Till slut behagade hon återkomma.

Skogarna gick bort eftersom det blåste så mycket.

Ja men detta blir bra. vägen mot skidbacken och där blir det alltid trevligt röj.

Den där stormen hade förslkt riva staketet i skidbacken.

Vi sprang och lekte massor.

Kan väl hända att jag har bollen och den tänker jag inte alls lämna till den lätt galne Basse.

Tro inte att jag går på den där enkla. Har redan snörullat och tänker göra det igen, men inte just nu. Basse trodde säkert att jag skulle rulla och han skulle komma över bollen.

Var mycket mysigare att ligga och snutta på bollen.

Fast sen fick jag ett enormt behov av att snörulla. Basse snodde bollen, men strunt samma jag hade lekt klart med den

Passade på att leka mer. Vem vet när vi får chansen igen?

Och där kommer Ricki och Tilly på sin vanliga runda. Umgicks med dom en liten stund.

Där solen sken och inte blåsten kändes så var det skönt, nu börjar solen värma en del.

Skulle ta en runda till. Gick genom skogen och hit nådde inte blåsten. Var länge sen sist så vi hade en del att kolla.

Jodå nyheter fanns det både här och där. Vi måste ha stenkoll på vad som rör sej.

Träffade människor vi känner. lyssnade på en massa mänskligt tråkprat i evigheter.

Jaha dags att gå tillbaka till bilen igen. Blåste kallt och vi hade varit ute länge.

Matte stannade vid affären och fixade mer blötmat till kattvalparna.

Så nöjda kattvalpar. Äntligen fick de rejält med den där maten de älskar. Hörde att de påstod att de höll på att dö svälrdöden. Tror vi inte alls på.

Jag och Basse somnade.

Gick på eftermiddagsrunda. Trist sån, fick inte gå till magiska fönstret och inte träffade vi några vi känner heller.

Gick hem och hade fredagsmys med utsökta ben.

Så för en stund sen så skulle både Basse och Nisse åka hem. Korkat, de kunde ha bott kvar hos mej i flera dagar till.

Men i morgon är det lördag äntligen. Alltså dags för mingel och umgänge med kompisar. Blir säkert en mycket bra dag,

Blev väldigt bra igår kväll. Matte öppnade Hund och katthotellet, Basse och Nisse fick alltså sova kvar hos mej. Helt perfekt, vi sover mycket bättre när vi är två.

Vissa kattvalpar hade en massa nattröj, vi märkte inte nåt av det, men de dundrade tydligen fram över matte några vändor.

Efter en god natts sömn var det frukost för oss och jag och Basse gick på morgonrunda. Blåste mycket redan då.

Nattröjarna bestämde sej för att sova frukost. Vet inte om Cooper var rädd för att Nisse skulle försvinna eftersom han försökte hålla fast honom.

Så skulle jag och Basse göra nåt. Matte hade en plan, men den handlade om en skog så den gick bort på grund av blåsten.

Först tänkte vi att det skulle bli slutet på vår etapp. Gnaga mer Hälgehuvud hade varit helt oekj. Inte det, inte och inte skulle vi till vanliga lekplatsen heller.

Ska vi ta den här stigen till lekplatsen? Inte det heller.

Men titta det där ser trevligt ut. Här bor de som äger vår allra bästa butik.

Så där inne på Asta och Saras domäner. Sara gillar Basse och hängde med honom. Tydliegen en massa att kolla.

Jag och Sara hade en del viktiga samtal. Var länge sen vi träffades, så mycket att avhandla. Skönt att prata med henne för människorna pratade tråk och ännu mera tråk.

Basse, Sara och Asta letade godis. Jag hade somnat av leda, hörde för mycket tråkprat.

Så nu ska vi gå och göra det som matte planerat.

Perfekt! Sist vi var här låg vägen under vatten. Nu är det borta och det går att köra här. Bra för då kan vi åka till en skog som vi inte besökt på många evigheter. Fast det får bli en dag när det inte blåser massor.

Fast fortfarande är sjön jättestor och alldeles nära vägen.

Basse var väldigt besviken över att det var fruset så hans planerade bad uteblev. För övrigt blåste det runt både isbjörnar och pingviner så det var absolut inget badväder.

Dessutom försökte det komma ett och annat regnstänk. Alltså lika bra att vända. Men nu vet vi att vi kommer till den där bra skogen framöver.

Basse vägrar glömma sorken han var nära att fånga här för länge sen. Men inte fanns den där i dag heller.

Men titta här då! Hemma i min trappa och där mötte vi minsann Alice eed matte. De hade hälsat på Alicemattes bror som bor ovanpå mej. Trevligt med mer umgänge ett tag.

Gick in, käkade lite och somnade. Ute blåste det ännu värre.

Så ar det dags för eftermiddagsrunda.

Snälla Viveca öppna ditt magiska fönster!!

Basses lyckades, det öppnades och ut kom det välbehövligt godis till oss. Äntligen ordning i tillvaron.

Gick hem igen, var fortfarande isande kallt ute.

Insåg att nu kan minsann atgtvalparna hoppa högt för de befann sej höst uppe på bokyllan. Där brukar Kleptomanen hålla till när hon anser att de är för jobbiga. Slut på lugnet för henne.

Nyss försvann matte. Kom in med en säck med käk till katterna. Tydligen hemleverans av sånt från vår bästa shoppingbutik. Fast vi vill inte ha hemleverans, vi ska  åka och shoppa det vi behöver. Men katter ägnar sej inte t så trevliga sysselsättningar.

I morgon ska vi hitta på nåt annat. Får se vad det blir, enligt matte beror det på hur mycket det blåser.

Vanliga bra morgonrutinerna.

Frukost för alla oss fyrbenta och morgonrunda för mej och Basse.

Så skulle vi hitta på nåt. Enligt matte hade vi inte all tid i världen eftersom hon skulle nåt tråk sen.

Perfekt skidbacken. Jag inledde med att rulla massor, denna underbara konstsnö.. Råkade visst tappa bort huvudet också.

Nä jag ser inte alls korkad ut, jag njuter!! När huvudet kom tillbaka försvann visst svansen istället. Sånt som händer.

Basse ägnade sej åt att inventera vid grillen., Men ingen hade glönt nåt till svältande hund som totalt förträngt frukosten.

Jag lekte en massa med bollen medan Basse fortfarande letade ätbara saker.

Han gav upp och nu begriper han hur underbart det  är med konstsnö.

Så fick han låna bollen en stund.

Jag var lite upptagen, lika bra att rulla mer. Ingen vet hur länge denna ljuvliga snö finns kvar.

Alla de bra Hunden på täppan högarna de gjorde sist var utplattade utom allra högst upp och dit skulle vi inte.

Titta vi hittade Ricki! Mycket trevligt.

Vi hade en massa skoj. Nånstans borde hans människa finnas men det tog lång tid innan de kom.

Så där kom de och Tilly. Vi förklarade att vi var godissugna och hade framgång. Fick mycket välbehövligt sånt.

Som vanligt skulle de gå samma runda som varje dag. Vi hamnade i koppel ifall vi skulle träffa människor som inte vill träffa oss.

Basse, det var bryggan vi skulle kolla inte förbjudna isen!!

Ja du inget isrejs i år inte och nu börjar det vara en massa vatten på den igen. Fast bryggan var i bästa skick.

De där bordsmarodörerna hade varit i farten igen sen sist. Nu hade de släpat ut ett till på isen, fast detta var helt. Korkade människor!!

Ny erfarenhet igen. Kolla bord som står på isen. Bra bord gav godis, fast de ska vara på land.

Lär ta tid innan det går att kolla de här bryggorna. Massor med hal och blöt is ivägen.

Hittade ett annat bord som gav ost. Detta stod precis där det ska vara.

Ännu bättre, det blommade ost i omklädningshytten. Kändes som om det verkligen gick precis som vi ville. Finns inga spår kvar av ostblommor.

Sen var det dags att ta oss hem igen. Enligt matte var det dåligt med tid.

Vi käkade våra Dentastix, kattvalparna fick lunch. Matte åt och vi tänkte sova middag. Men då skulle hon iväg. Tro inte att vi släpper henne utan vår övervakning inte. Vi skulle med.

Sov middag i bilen medan mattte var på nån besiktning hos människoveterinären. Hon blev tydligen godkänd. Fick fortsätta passa bil medan hon var på biblioteket. Utsläppta och gick en runda, Basse siktaede in sej på Vivecas magiska fönster. Ingen framgång. Enligt matte var Viveca kvar på sitt tråkjobb. Vore ju bra om hon tänkte på oss och såg till att vi passerar när fönstret kan öppnas.

Hem igen brottades lite och studerade kattvalparnas rejs. Snabba som attan är de.

Vi är lovade att få göra nåt mer i morgon, får se vad det blir.

Klarade av den vanliga morgonrutinen med att ta emot Basse och Nisse. Den där Nisse han har skaffat sej vanor. När han kommer in rusar han iväg, kollar marsvinen, Tydligen tror han att de är hans privata ägodelar. Vidare ut i köket för att sätta sej på bordet och skrika om frukost.

Vi serverades allihopa och jag och Basse gick på morgonrunda. Hade tur och träffade Rocky. Trevligt för det var ett tag sen sist.

Så skulle vi hitta på nåt.

Tråkväder, mulet, blåst och försökte komma nåt blött från ovan.

Slutade med att matte bestämde att vi kunde kolla lite i slutet på vår Sörmlandsledsetapp. Typ att alla träd fortfarande står upp så vandrande hundar kommer fram.

Basse han drömde om bad men blev förbjuden av den hemska människan.

Ner i detta iskalla forsande vatten skulle han inte.

Sen fick vi bråttom, jag skymtar bakom ett träd. Nu ska vi kolla om vår skatt finns kvar.

Jodå de där delarna från Hälgeskallen fanns kvar. Alldeles utsökt gott att gnaga på. Hälge borde tappa huvudet mycket oftare i våra skogar.

Eftersom världen ibland är rättvis så finns det lämpligt nog två delar. Alltså kunde Basse också gnaga och njuta.

Sen gjorde jag FYNDET. Jag hittade retsen av Hälgesaklen. Stor och väldigt gnagvänlig. Helt perfekt.

Jag njöt så mycket av skallen att jag inte ens märkte att Basse kom smygande.

Sekunden senare hade han snott MIN Hälgeskalle. Som tur var hade jag en benbit kvar som lossnat. Vi gnagade vidre ett bra tag och matte med en ängels tålamod väntade tills vi var klara.

Nu ska vi göra nästa viktiga sak. På vår etapp har vi en massa viktiga saker som alltid behöver kollas.

Jodå visst blommade det ost till de fyrbenta etappansvariga. Vi städade väldigt noga.

Så vore det bra om matte tog med sej sågen och tog bort det lilla trädet. Enligt henne blir det till våren när det ska klippas sly och målas. Typ vänta på bättre väder att jobba i. Just nu måste vandrande hundar krypa under detta.

Så träffade vi ett par vandrare, de första för i år. Trevliga människor som förstod att vi behövde lite mänskligt umgånge.

Basse han visade att han minsann är expert på att ha kolla på allt vatten till vandrande hundar.. Påstod envist att det inte alls är kallt att bada i februari. Han blev inte trodd.

Lämnade leden och tog vägen över ängen. Tack Hare så oerhört vänligt att lämna pluttar till två hungriga hundar.

Detta kallas hitta Basse den som kan. Han finns mitt i bilden.

Han hade hittat en gammla gömd benbit. Lät honom ha dem, sist provade jag och den var inte så gnagvänlig.

Jaha bara att gå hem igen då. Kallt och så det där nedfallet.

Hemma käkade vi lite, somnade. Kattvalparna hade nåt av sina tokryck och flög över oss ett par vändor.

Gick på eftermiddagsrunda. Som vanligt en trist sådan, träffade inga vi känner och fick inte passera Vivecas magiska fönster idag heller

I morgon ska vi hitta på nåt annat vad det nu blir. Matte ska visst till nån människoveterinär på besiktning också

Underbara måndag, helt enligt rutin anlände Basse och Nisse i morse. Självjklart såg jag till att stå i porten för att möta dom. Mycket viktigt att de känner sej välkomna.

In och det delades ut frukost till både mej, Basse och kattvalparna.

Sen skulle det kattvalpsröjas, då är det bäst att hålla sej undan för de låter som en flock elefanter och dunrar fram. alltså gick vi på morgonrunda.

Tillbaka hemma hade de lugnat ner sej. Men Gooper hade hittat en mus som Nisse ville ha. Eftersom Cooper inte alls tänkte lämna den till brorsan så placerade han den i matskålen medan han år frukost nummer två. Smart kattvalp. Fast detta med att de kan käka frukost flera gånger känns orättvist. Vi få minsann bara en gång, men ursökten är att de växer och behöver massor med käk för att bli stora katter,

Jag och Basse skulle hitta på nåt, lite okänt vad.

Hamnade vid vår vanliga lekplats. Tänk vad det är skoj att tokspringa. Får vi göra alldeles för sällan.

Detta är livet springa mycket och fort.

Blev jaktlekar också. Nej, Basse planerar inte att bita av mej svansen, egentligen var det brottning på gång.

Matte stod och tittade på nån trist rimfrost och påstod att den var vacker. Vet vi inget om ointressant i vår värld.

Jaha dags att passa träd. Vi diskuterade vilket spårslut vi skulle hitta idag. Matte var bort länge, väldigt länge. Trodde att hon gått rejält vilse utan vår övervakning.

Men så återkom hon och påstod att vi skulle prova nåt nytt. Vi fick lukta på hennes hand som doftade alldeles ljuvligt av köttbullar.

Fanns inget blod, inget godis, bara mattes spår. Nu skulle vi leta. Tont på träden just då,

Inga köttbullar på marken heller. Som vi slet, nånstans måste de finnas.

Men så hittade vi. De fanns på gamla avbrutna grenar, inne i hasselbuskar.

Eller som här på en gren som tröttnat på livet.

Basse hittade en björk med köttbulleblommor.

Flera buskar blommade också. Alltså vi letade och letade, hittade nya ställen hela tiden.

Som här en satt så högt att Basse hade svårt att nå den. Alltså använde han mej som stöd för att nå. Smart kompis jag har.Jag hade hittat en som satt lägre.

Sen när vi letat och letat överallt och började inse att de npg var slut då letade Basse på högre höjder så han inte skulle missa nån. Som här jag var inte tillgänglig då hoppade han upp på en sten för att kolla. Men tyvärr det var alldeles slut.

Superskoj var det att prova nåt nytt. Detta gör vi väldigt gärna om igen. Vi gillar att använda både nos och hjärna så det var perfekt.

På väg hemåt. Men Basse hade gärna slukat en efterättsork om han fått tag på nån alltså. Vanliga oturen fanns inga.

Åkte hem, käkade lite och tvärsomnade. Den där köttbullejakten gjorde oss rejält trötta.

Vissa kattvalpsbrorsor hade tydligen röjt under vår frånvaro, För när de käkat  lunch så somnade de också.

Vi skulle på eftermiddagsrunda. Jag hade planer opå att via Basse att jag numer har en egen kod till Vivecas magiska fönster. Men se där fick vi inte alls passera idag, nåt om inget besök på biblioteket.

Fast utanför affären träffade vi i alla fall Fidomatte, fast tyvärr hade hon inte Fido med sej.

Får se vad vi ska hitta på i morgon, nåt blir det.

Vanliga tråkrutinerna i morse. Gillar vardagar mycket bättre när det är gemensam frukost och morgonrunda.

Passade dörren i de sedvanliga evigheterma.

Där står Liftaren och väntar troget.

Bortskämd? Nädå, väluppfostrad matte som faktiskt ser till Basses bästa, så klart han ska ha lift.

Började snöa, eller det försökte i alla fall. Kom inga mängder.

Alice kom och berner sennerna Sid och Hanna, De är trevliga.

Basse sprang runt och retades med bollen.

Jag hittade en annan gamnmal boll. Min, bara min.

Så kom Fido också. Lika bra att ta emot honom så han känner sej välkommen.

Hörru Basse jag SKA ha den där bollen!! Jädra kompis att retas.

Aha Sid och Hannas människor hade väldigt gott godis. Lika bra att hålla sej framme.

Den här bollen orsakade nåt vi aldrig sett tidigare. En flygande berner sennen och matte missade med kameran också. Kul att våra leksaker kan roa nån.

Lekte en massa med Sid och Hannas människor också. Hade väldigt mycket skoj, mer sånt till oss hundar.

Nu börjar det tyvärr dra mot slutet igen, men efter som ingen av oss får nåt att äta hemma .

Så lämande alla kompisar. Nu tar det en hel vecka till nästa gång enligt  människornas tideräkning. Enligt oss hundar som har koll på tiden så tar det flera månader.

Så skulle Cooper med hem. Han hade hållit sej undan i gårt och kommit fram sent i går kväll. Men när matte kom så kom han och ville med hem.

Så där ordningenåtersttälld. Jag fick lyssna på Coopeers sång medan vi åkte hem. Matte bad att eftersom han faktiskt heter Alice Cooper så borde han kunna sjunga några av sina bra gamla hits. Hörde hur matte rabblade en massa som hon ville höra. Men inte det inte, vara bara en massa mjau från honom.

Hemma så bad han om lunch. Nu vet både jag och matte att han knappats svält hemma hos Basse och Nisse. Men han fick käk.

Sen somnade han. Tydligen tog det rejält på krafterna att bo en natt hemma hos Basse och Nisse. För han har sovit och sovit. Var vaken en stund och umgicks med matte innan han somnade igen.

Inte bara Cooper som var trött. Den här bilden kom från Basse/Nissehusse. verkar som om de två också haft ett hårt liv.

Jag gick på eftermiddagsrunda. Kom på att jag var väldigt godissugen satte mej vid Vivecas magiska fönster, tittade bedjande på det, viftade mycket på svansen och lät ett par dräggeltrådar hänga. Tänk det hjälpte!! Fönstret öppnades och ut kom gott godis. Ha,ha jag har numer en egen kod för att få fönstret att öppna sej. Känner mej väldigt stolt.

I morgon är det äntligen måndag igen. Alltså kommer Basse och Nisse. Får se vad vi ska hitta på för nåt då.

Vanliga trista lördagsrutinerna, smaklös ensam tråkfrukost följt av lika trist morgonrunda.

Hem passade dörren i evigheter.

Sen skulle vi äntligen åka och då blev det rejält konstigt.

Alltå vad håller du på med? Jag ska på hundträff och Cooper är katt!! Är du virrigare än nånsin?

Basse Liftare han tar saker till nya nivåer. För att vara alldeles säker på att inte bli missad så hade han placerat sej mitt på vägen.

S¨nöjd Basse som helt enligt rutin fick lift hela långa vägen. Fast han hade också bekymmer om vad Cooper gjorde i bilen.

Hem till Basse och matte tog Cooper och försvann.Människorna hade bestämt att han skulle få vara hos Nisse och röja loss. Tydligen blev det väldigt glada när de träffades.

Medan matte lämnade in Cooper så hade Fido  kommit.

Jag och Basse berättade för honom att vi visst hade planer på att träffa honom igår, men att vi inte blev utsläpta ur bilen. Lika bra att förklara så han förstår att vi fortfarande vill vara hans kompisar.

Så kom Louie också. Trevligt för det var ett par veckor sen sist.

Alice dök också upp. Fler blev vi inte idag, tror att många människor tycket att det var för kallt.

Jag och Basse spelade fotboll med Bassehusse, fast här har nåt gått fel eftersom Basse har bollen.

Alice som aldrig bryr sej om bollar försökte lägga sej i. Men Basse vägrade släppa och hon kan inte tackla Basse så där bra som jag kan.

Här tappar Basse greppet. Perfekt!

Fido och Louie fann varandra och kom på att de två kunde ha en massa skoj ihop.

Jag har vunnit bollen!! Nu är den min, bara min.

Blev torstig och eftersom Basse smög runt och försökte komma över den var det lika bra att inte släppa den ur sikte.

Ja, ja påstå du att den är din, men just nu är den min bara så du vet. Du kan leka med den sen eller när jag är hemma i ensamhet och elände.

Blev en del mingel och några trevliga godisregn också.

Korkade påfund. Människorna frös och det var dags att sluta. Tänk om de kunde göra som oss springa runt och leka, då skulle de inte frysa. Basse hade tydligen en massa hemligheter att berätta för Louie.

 Cooper blev kvar hos Basse han får hänga med hem i morgon. Är bra om han vänjer sej vid att vara där om vi skulle behöva kattvakt enigt matte.

Jag åkte hem till ensamhet och elände. Käkade lite och somnade.

Skulle på eftermiddagsrunda. Träffade fört en människa jag känner, trevligt med umgänge en stund, sen träffade jag mattes förläggare som tyvärr inte hade Förläggar Rudolf med sej, hade varit trevligt med lite mer hundumgänge.

I morgon är det dags igen. Hoppas det är lite varmare då och kommer fler kompisar. Hur som helst så kommer vi att roa oss.