Vanliga morgonrutinen, tråkrunda och sen passa dörren i många evigheter innan den långsamma ansåg att det var dags.

Jaha framme nu ska jag bara hitta Basse.

Hittade inte Basse just då men där emot den blå frisbeen som jag inte sett sen snön begravde den. Hade mycket skoj med den och den var precis lika bra som vanligt.

Eftersom jag inte hittat Basse var jag lite ouppmärksam. Han kom från ingenstans och jag blev av med frisbeen. Tror han pratar alldeles för mycket med Kleptoman Leya, katten som stjäl allt, här hemma. Måste börja övervaka deras samtal.

Gjorde inte så mycket för jag hittade den röda frisbeen, den har varit lika borta under snön så det var skoj att leka med den också.

Kollade runt och provade de andra leksakerna, måste vara toppskick tills våra kompisar kommer.

Basse glömde allt om leksaker när han helt plötsligt hittade ett gammalt märgben. Utan snö då kan man göra hur mycket skoj fynd som helst.

Fast försöka gömma det i före detta Hunden på täppanhögen var nog inget smart drag. Det är så varmt att den där högen kanske är borta i morgon.

Så nu börjar det komma andra. Först kom lille Fido och Basse ansåg att de skulle träna  fotboll. Blev just ingen träning.

Nästan samtidigt kom Labrador Alice och Berner Alice. Vi kollade om Fidomatte möjligen skulle begripa att ingen av oss fått nån frukost. Hörde hur människorna stod och ljög om att vi minsann visst hade ätit frukost allihopa. Lögn vi var hungriga och lyckades komma över lite i alla fall.

Så kom Molly också. Gillar när vi blir en så här stor och bra flock för desto fler vi är desto roligare blir det.

Detta var skoj. Jag tog den blå frisbenn och sen fick Basse och Labrador Alice jaga mej. Jag vann självklart.

Vi vet att du har godis i fickan. Vi svälter och vi behöver energi så vi orkar ha mer skoj. Tänkte att hon skulle begripa när Ricki, Berner Alice, Basse, jag och Labrador Alice stirrade på fickan. Jo hon kan vara lydigt korta stunder vid mycket sällsynta tillfällen.

Det är inte så länge sen det var massor med snö här och plogade vägar. Då var några hundar hela tiden tvugna att hålla koll på människorna så det inte skulle gå vilse. Mycket bättre nu, vi kan släppa dom hur som helst. Bara ha koll på var närmaste och bästa godisficka befinner sej.

Ägnade mycket tid åt en massa skoj lekar. Vi vet av erfarenhet att rätt som det är påstår människorna att det är dags att sluta.

Lika bra att ta några varv runt dom och lyssna en del på tråkpratet. Just då hörde vi inget om att några hundar skulle släpas hem så det var lugnt.

Bra vi tar och fortsätter med alla våra viktiga saker.

Basse och Molly hade en brottningsmatch. Eftersom jag var upptagen med annat så vet jag inte vem som vann.

Bästa att tigga tröstgodis för nu har det börjat. Människorna började släpa hundar till bilarna, fullkomligt onödigt vi var inte alls klara.

Basse skulle åka med sin husse och jag släpades till min bil.

Hem till ensamhet och elände. Tur att jag har katterna att unmgås med i alla fall.

Gnälliga människor. Matte pratade om väldigt skitiga byxor orsakat av leriga hundtassar. Tror jag inte ett ögonblick på hon har säkert krälat i leran när ingen såg.

Sov ett tag och sen gick jag på trist eftermiddagsrunda, alldeles ödligt ute.

Men i morgon ska jag leka, mingla och ha trevligt igen.