Vanliga tråkrutinen i morse, sen var det bara att vänta på att matte skulle begripa att det varit dags att hämta Basse i flera dagar. Egentligen skulle vi ha varit Flocken men Jenna blev hundnappad av sin matte.

Tänkte att vi skulle greja med de framtinade leksakerna så jag tog hand om apporten. Men enligt matte så skulle vi inte alls göra det. Vi skulle åka nånstans.

Vi kan alla bra vägar så när matte svängde här så började Basse berätta att 70+70 blir 140 och det är minsann så fort man ska köra på den här vägen enligt honom. Matte hade helt andra åsikter och bad honom lugna ner sej.

Detta kommer att bli väldigt bra. Vi funderade på om våra hang arounds Moha och Troy möjligen skulle dyka upp. Vi träffas här i bland och nu har vi inte setts på massa med år. Enligt matte så är de kvar i det där Stockholm och det dröjer lite till innan de kommer till våra trakter.

Nu efter många års frånvaro så ska vi äntligen få besöka en av våra bra lekplatser. Matte pratade om att hon hoppades att det skulle gå att vara där nu.

Han med det stora vattenintresset fasnade på bron. Hörde en massa om att det var väldigt länge sen han simmade sist. 

Den lilla ån hade förvandlats till en mindre älv med väldigt strömt vatten. Alltså inte alls badvänlig så Basse släpades med utan att fått chansen att nå vattnet.

Titta så alldeles jättebra. Inte en massa snö och is utan vi kunde minsann röra oss precis som vi ville.

Vi sprang och lekte massor så kollade vi vad som hänt under vår långa frånvaro. Perfekt med plusgraderna för nu är alla trevliga dofter lätta att hitta igen. Så mycket spännande.

Tack snälla Rådjur som haft den stora vänligheten att lämna en massa godis till oss.. Vi behövde mycket energi för att orka kolla alla viktiga saker.

Fast Basse blev fånge en stund, han var alldeles för intresserad av den där ån/älven som finns alldeles när och den är strängt förbjuden just nu.

Sjön den har minsann växt massor under vår frånvaro. Sist då gick det nästan att gå ut till de där träden. Nu går det inte. Basse tjatade om att kolla badsäsongen men han var fortsatt fånge för isen är förbjudet område.

Inne i det här snåret växer det massor med såna där Trollhänder. Matte hade kängorna med inbyggda klor och funderade på att kolla. Men isen gungade så de där Trollhänderna fick inget besök.

Basse erbjöd sej att gå och kolla dom. Men det fick han inte alls för matte, dessutom var isen så hal så han hade svårt att hålla koll på sina fyra ben.

Fast några gick att hitta, de växer så nära land att isen inte behövde besökas. Denna hade just inte växt nånting under vår frånvaro.

Hm här ska det inte alls vara sjö, jag vet att det var fast mark här sist. Men nu är det sjö. fast det är bra att den är stor eftersom vi behöver massor med vatten.

På säkerhetsavstånd från opålitliga isen så återfick Basse friheten. Han hade fullt upp med att kolla massor med viktiga saker. Hade faktiskt jag också.

Har ett minne av att detta var en bra stubbe. Jo den var bra för den gav godis när jag stod på den.

Ser ni den skrikande varelsen bakom stenen? Ingen fara den var vänlig så vi kunde passera den utan problem.

Naturligtvis var det besök hos den där mystiska kraftstenen också. Där är det mycket krafter i omlopp som vi hundar också känner av.

Jo sist vi var här då serverades det minsann hundfika vid den här stenen. Är det möjligen så att du har med dej eller att Labrador Alice och hennes matte kommer med sånt? Sist hade nämligen Alicematte med sej. Men enligt tråkmatte fanns det inget fika alls  idag men det kan vi få framöver.

Kollade en massa mer viktiga saker och såg att allt var precis som det ska vara.

Ute på vägen och det är dags att gå till bilen igen.

Den store Sorkjägaren han glömmer aldrig var han letat efter såna. Men det var visst inga hemma idag hur mycket han än tittade och lyssnade.

Nästan vid bilen, men Basse han tänker minsann inte gå nånstans. Nånting sprang över vägen bakom våra svansar och Basse han tänkte stå kvar och morra hotfullt länge och mycket. Matte tittade och tittade för att kanske få en skymt av vad det nu var som gjorde Basse så upprörd. Men det syntes ingenting.

Hamnade i bilen och matte körde en annan väg hem.

Mycket bra val för nu har vi koll på att alla våra bra ställen i de trakterna går att besöka. Känns som om vi kommer att vara mycket upptagna hundar framöver. Massor med ställen att kolla och lekplatser att roa oss på.

Hemma så firade vi att alla ställen är åtkomliga igen med varsitt utsökt torkat kaninöra.

Gick på eftermiddagsrunda. Träffade Rottis Helgas matte och lyssnade på tråkprat i flera evigheter.

När Basse blev hämtad hörde jag otrevligheter, har jag otur så blir jag ensam i morgon. Men det får jag visst veta i morgonbitti.