Jag klarade av i går kväll och natt utan problem. Bara jag slipper gå ut så. Mina kvällskissningar har jag klarat av genom att gå till närmaste gräsmatta, kissa och sen vilja in igen. Men nu är det tyst så jag kan börja med vanliga kvällsrundor.

Så blev det idag. Inga kompisar skulle hämtas nånstans. Dessutom var hela Malmköping helt öde. Inga hundar, inga människor ingenting. Funderade på om alla flög i väg i hop med nattens fullkomligt onödiga fyrverkerier.

Matte trodde att jag kanske skulle vilja leka med bollen. Jo den var skoj.

Eller nä, jag ångrade mej. Räckte med en gång sen struntade jag i den.

Passerade campingen och då fattade jag ett beslut. Nu visste jag precis hur jag skulle fördriva tiden.

Nu så, jag ska minsann kolla delar av min Sörmlandsledsetapp. Var länge sen jag gjorde det och matte var väluppfostrad och hängde på mej.

Allt verkar okej. Det är ett väldigt ansvar att se till så att allt är som det ska för vandrande hundar. De ska komma fram utan problem och allt ska vara i bästa skick för dom.

Kollade en stubbe som vid sällsynta tillfällen kan ha godis. I dag vet det ett sånt där sällsynt tillfälle. Jag länsade den på allt.

Trevligt nu fanns det minsann gott lervatten här, bar eftersom jag var törstig och perfekt för andra vandrande hundar.

Tänker du komma eller?? Matte ägnade sej åt mänskligt tråk, hörde prat om ställen som ska klippas, andra som ska målas så människor hittar. Ganska bra arbetsfördelning jag har koll på alla hundsaker och hon de mänskliga. Fast måla och klippa det blir när det blir mer vår.

När jag poserar vid den här markeringsstolpen så brukar det bli godis. Nu fick matte för sej att det skulle bli en ny bild till min Facebooksida. Blev väldigt många bilder, antingen gäspade jag, blundade, eller nåt annat. Blev faktiskt en godtagbar till slut, fast inte denna.

Längre bort i skogen hittade jag en del päls som Hälge gått och tappat. Trevligt att han vandrar på min etapp.

Kollade av skogen, allt såg ut att vara i sin ordning. Kändes mycket bra.

Äsch, här borde det vara en trevlig liten nästansjö. Sån där som är bra att dricka ur, svalka tassarna eller till och med bada. Men tyvärr verkar Vattentjuven ha vaknat igen.

Som den ansvarsfulla fyrbenta etappledare jag är så kollade jag spängerna. Inga problem med dom heller. Hade en plan att fortsätta längre på leden men det var inte aktuellt idag.

Här brukar det finnas såna där sällsynta Bombmurklor. Eftersom de fanns i en annan skog i söndags så kollade jag om de vaknat här. Hade de inte gjort.

Gick i väg och kollade ett par andra ställen också, men de var lika tomma. De vaknar nog när det har blivit vår.

Som sagt det var otroligt ödsligt, i och för sej så är våra skogar alltid trevligt ödsliga. Men inga ljud av nånting. Fast den här varelsen försökte smyga iväf utan att bli upptäckt.

Så där ja. Årets första svamphundsjobb för mej. Hittade lite Vinterskivlingar. Naturligtvis en massa beröm och slick från osttuben.

Så här ser de ut. Men de var så få att de är kvar i skogen.

Kom ut ur skogen och blev koppelfånge. Mattes eländiga idéer om att jag inte alls skulle göra som sist när jag stack i väg och bjöd in mej hos mina människovänner.

Fortfarande var det alldeles öde vid Heden. Varken djur eller människor.

Men så råkade jag titta åt ett annat håll. Vilken tur för jag fick syn på Sigrid. Lycka äntligen lite sällskap och Sigrid blev överlycklig.

Hon hade självklart både sin matte och Micco med sej. Vi umgicks ett tag innan vi skulle åt olika håll. Jag skulle hem och de skulle gå en runda.

I morgon kommer jag att ha tassarna överfulla. Först ska jag ut tillsammans med Jenna, Sigrid och Micco. Spännande för det blir första gången de hänger med mej alla tre tillsammans. Sen ska jag visst göra nåt mer på eftermiddagen som jag enligt matte kommer att tycka är superroligt.

Tror jag kommer att ha en hel del att berätta om i morgon.